﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 1943
Titel Ordlista + förkortningar (ej frågor och svar)
Titel.kortform Ordlista + förkortningar (ej frågor och svar)
Titel.dokumentnr
Titel.överordnad
Utgivningsår 2012
Utgåvenr 2013-jan
Ställe
ISBN-kod
ISSN-kod
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Svenska datatermgruppen
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE adressikon
svSYTE adressymbol
svUPTE bokmärkesikon
svUPTE favoritikon
svUPTE URL-ikon
svDF ikon eller symbol som visas före webbadressen i webbläsarens adressfält
svAN Svenska datatermgruppen rekommenderar adressikon (adressymbol) i stället för det längre ordet webbadressikon. I och med det blir termen oberoende av mer webbläsarbundna uttryck som redan förekommer på svenska, som bokmärkesikon och favoritikon. Ytterligare en term som Svenska datatermgruppen avråder ifrån är URL-ikon, i linje med vår rekommendation om webbadress i stället för det engelska URL.
enTE favicon

svTE agent
svDF datorprogram som arbetar i bakgrunden med att bevaka vissa typer av händelser och som vid behov kan göra vissa val på egen hand
svAN Termen förekommer vanligen som led i sammansättningar, som i användaragent (eng. user agent). Betydelsen av agent i användaragent ligger nära den allmänspråkliga (”ombud”).
enTE agent
enUPTE user agent

svTE anslutbarhet
svUPTE konnektivitet
svDF förmåga hos ett program eller en enhet att samverka med andra program eller enheter
svAN Det engelska ”connectivity” har flera betydelser men används här för ett programs eller en apparats förmåga att fungera ihop med andra program eller apparater. ”Den här bärbara datorn har dålig anslutbarhet” kan det exempelvis heta om det är svårt att få datorn att fungera i ett datornät.
   Ofta ser man ordet konnektivitet för det här begreppet, men det vill Svenska datatermgruppen avråda ifrån. Det används nämligen ofta med en mer oprecis och vag betydelse (t.ex. i betydelsen ’infrastruktur’) och är lite av ett modeuttryck i dag. Den som vill vara mer precis bör använda termen anslutbarhet.
enTE connectivity

svTE analog
svSA inom teknik
svDF som förändras kontinuerligt till skillnad från stegvis
svAN Vi rekommenderar att elektronisk används när man mer allmänt vill benämna teknik eller överföring som har skett med datorstöd eller någon annan form av elektronisk utrustning, som i elektroniskt dokument, elektronisk signatur, elektronisk handel, elektronisk post.
    Vi anser att digital hör hemma i sammanhang som specifikt rör hur data representeras och lagras. Man säger inte att disketter och dvd-skivor är elektroniska, utan att de är magnetiska respektive optiska, men det som lagras är digitala data. Elektroniska system bygger i regel på lagrade digitala data, men för det behöver de alltså inte nödvändigtvis kallas digitala system.
    Digital och elektronisk används i dag (2012) ofta onyanserat och ibland synonymt, t.ex. i sammanhang som rör signaturer, handlingar och urkunder. Framför allt används digital oprecist med allmän syftning på datorer och internet, t.ex. i uttryck som digital agenda, digital delaktighet, digitalisering (ökad användning av datorer och internet).
    Skillnaden mellan digital och analog blir tydlig när det gäller olika mätinstrument. En digital termometer visar temperaturen direkt med siffror, medan en analog termometer visar den med visare, stapel eller liknande. (Ett exempel på ett annat analogt instrument är den typiska hastighetsmätaren i en bil.) Nu för tiden är emellertid analoga mätinstrument ofta även elektroniska eftersom elektronik ingår i de flesta.
enTE analog

svTE användbarhet
svUPTE användarvänlighet
svDF förmåga hos en produkt att kunna användas för ett visst syfte
svRETE funktionalitet
svAN ”Usability” översätts ofta slarvigt med användarvänlighet, men i de allra flesta fall är användbarhet den korrekta översättningen. Med användbarhet menas alltså hur väl användaren kan använda en produkt för att nå ett visst syfte på ett effektivt och tillfredsställande sätt. Med användarvänlighet betonas ytterligare att systemet eller programmet är lätt att använda, även för ovana användare, dvs. det innebär att det för en användare är intuitivt och lätt att förstå.
enTE usability

svTE användarnamn
svUPTE användarbeteckning
svAN En datoranvändare identifierar sig för en dator eller ett program med ett användarnamn och (oftast) ett lösenord, och får -- om hon blir identifierad -- tillgång till ett användarkonto. Det kan innehålla personlig information, inställningar, egna filer etc.
    När användarnamnet inte liknar ett namn, kan benämningen användarbeteckning kännas naturligare att använda i stället för användarnamn.
    Jämför kommentar om användarnamn i domänadress.
enTE user name

svTE användarkonto
svAN En datoranvändare identifierar sig för en dator eller ett program med ett användarnamn och (oftast) ett lösenord, och får -- om hon blir identifierad -- tillgång till ett användarkonto. Det kan innehålla personlig information, inställningar, egna filer etc.
    När användarnamnet inte liknar ett namn, kan benämningen användarbeteckning kännas naturligare att använda i stället för användarnamn.
    Jämför kommentar om användarnamn i domänadress.
enTE user account

svTE app
svAVTE appen
svAVTE appar
svAVTE apparna
svDF program till smarttelefon eller datorplatta
svRETE miniprogram, program
svAN App -- en förkortning av eng. application (program) -- böjs en app, appen, flera appar, de där apparna. Ordet förekommer ofta i sammansättningar som mobilapp, betalapp eller appbutik.
    Med den engelska termen application (program), syftar man på program (eller mer specifikt: tillämpningsprogram) till datorer, oavsett vilken typ av dator det gäller. Förkortningen app har alltså fått den snävare betydelsen att bara syfta på program till smarttelefoner och datorplattor. Men det finns numera (2012) en tendens hos både Apple och Microsoft att benämningen app även används för program till Macintosh- respektive Windowsdatorer (särskilt för program till det kommande operativsystemet Windows 8).
enTE app
enUPTE application

svTE miniprogram
svUPTE Java-applet
svUPTE appletprogram
svUPTE gadget
svUPTE widget
svDF litet program med begränsad funktion
    Tidigare användes appletprogram (särskilt Java-applet) för program som ingick i en webbsida och miniprogram för program som var lagrade i användarens egen dator. Microsoft kallar miniprogram i Windows för gadgetar (eng. gadgets), medan Apple kallar miniprogram i OS X för widgetar (eng. widgets).
    Men vi rekommenderar miniprogram för alla små program med begränsad funktion.
svEX Ett exempel på ett appletprogram eller ett miniprogram är ett program som enbart visar vad klockan är.
enTE applet
enUPTE gadget
enUPTE widget

svTE artificiellt neuronnät
svAVTE neuralt nät
svAVTE neuralt nätverk
svDF nätverk av enkla logikenheter som försöker efterlikna arbetssättet hos nervcellerna, dvs. neuronerna, i hjärnan
svAN Svenska datatermgruppen avråder från termerna neuralt nät och neuralt nätverk som tidigare använts för detta begrepp.
enTE neural network

svTE autentisering
svDF kontroll av uppgiven identitet, t.ex. vid inloggning, vid kommunikation mellan två system eller vid utväxling av meddelande mellan användare
svAN Som verb används autentisera. Använd hellre (meddelande)verifiering än autentisering i betydelsen ‘kontroll av meddelande’.
   Autentisering, autentisera stavas med -s- trots att det bakomliggande substantivet autenticitet stavas med -c-. Skälet är att det finns ett samhörigt adjektiv på -isk: autentisk. Jämför kriticitet, kritisk och kritisera.
enTE authentication

svTE bilaga
svSYTE bifogad fil
svSA i e-postsammanhang
svDF dokument som skickas som separat fil kopplad till ett e-meddelande
enTE attachment
enSYTE attached file
enSYTE enclosure

svTE bildläsare
svSYTE skanner
BNGR -n, skannrar
svDF apparat för avläsning av grafiska mönster (tecken, bilder) på ett papper för återgivning av samma mönster i en datafil
svAN Det svenska bildläsare är etablerat på många håll. Som verb använder man då läsa in. På andra håll har skanner med verbet skanna etablerat sig. Bildläsare har fördelen att vara självförklarande. Invändningen att en sådan här apparat inte bara kan läsa in en bild utan även text är egentligen inte relevant. Apparaten läser faktiskt in tecken som bild, varefter man med hjälp av ett speciellt program kodar om dessa bilder till tecken.
   Skanner har den fördelen att benämningen inte säger någonting om det är text eller bild som kan läsas in. Det är också lätt att bilda ett verb till det, skanna, som är helt entydigt (vilket ju inte läsa in är). Skanner, skanna, skanning (med samma betoning som tinning), stavat med -k-, avviker inte på något sätt från hur helt svenska ord ser ut. Nackdelen är att ordledet skann- är okänt i svenskan och därför inte omedelbart begripligt.
enTE scanner

svTE bildpunkt
svSYTE pixel
BNGR -n, pixlar
svSA inom datorgrafik
svDF bildelement som utgör minsta beståndsdel i ett raster
svAN Som måttenhet är pixel oböjt, t.ex. 100 pixel/cm.
enTE pixel
enSYTE picture element

svTE bindestreck
svDF tecknet -
svAN Ett bindestreck bör läsas ut som bindestreck och inte bara som streck, eftersom det förekommer många olika slags streck i datasammanhang.

svTE bitström
svUPTE bitflöde
svUPTE bitströmstillträde
svDF dataöverföring sedd som ett kontinuerligt flöde av bitar oavsett informationsinnehåll
svAN Man brukar tala om bitström (eller ibland bitflöde) när data överförs från digitala musik- och videospelare till andra apparater för uppspelning. Aktuellt just nu (2006) är bitströmstillträde, eng. bitstream access. Med det menas att teleoperatörer vid sidan av nätägaren (ledningsinnehavaren -- Telia) inte behöver sätta in egen ADSL-utrustning i nätägarens telestationer utan i stället kan köpa motsvarande teknik som en tjänst av nätägaren.
enTE bitstream
enSYTE bit stream
enUPTE bitstream access

svTE blogg
svUPTE blogga
svUPTE bloggartikel
svUPTE blogginlägg
svUPTE bloggkommentar
svUPTE bloggpost
svDF webbsida där olika ämnen avhandlas genom att en eller flera skribenter löpande gör inlägg som andra i regel kan kommentera
svAN Det finns många olika typer av bloggar i dag, från dagboksliknande skrivna av privatpersoner till offentliga nyhetskommenterande skrivna av journalister knutna till ett medieföretag.
    Om man vill vara tydlig kan man använda {i}blogginlägg{/i} för ett inlägg på en blogg. Även {i}bloggartikel{/i} eller {i}bloggpost{/i} förekommer som synonymer till blogginlägg. Den som kommenterar ett blogginlägg gör en s.k. {i}bloggkommentar{/i}.
    Verbet blogga används så här:
    ”TNC bloggar” betyder att TNC har en blogg som en eller flera medarbetare gör inlägg på.
    ”Kan du blogga om det här?” betyder att man ber någon skriva ett blogginlägg.
enTE blog
enSYTE weblog

svTE bluffwebbplats
svUPTE spoofning
svUPTE spoofa
svDF webbplats som i bedrägligt syfte imiterar en annan webbplats, oftast för att lura besökare att uppge känsliga personliga uppgifter
svRETE fulregistrering, modemkapning, nätfiske
svAN Termen ”spoofing” förekommer också inom e-postkommunikation -- där avser den en förfalskad avsändaradress. De känsliga uppgifter bedragaren vill åt är sådant som kontonummer, lösenord o.d.
   Försvenskningar som spoofning, spoofa har redan vunnit viss spridning. Svenska datatermgruppen rekommenderar förutom bluffwebbplats i stället omskrivningar på svenska, som e-post med förfalskad avsändare, skicka förfalskad e-post etc. Mer övergripande kan man tala om förfalskningar på internet.
   Den ursprungliga betydelsen av ”spoof” är ‘godmodig parodi’. Man kan t.ex. göra en spoof på en tidning eller ett radioprogram -- eller en webbsida. Det är en parodi av det slaget som försöker se så äkta ut som möjligt. Det är inget kriminellt. Men eftersom en förfalskning också ska se så äkta ut som möjligt har spoof även fått betydelsen förfalskning i internetvärlden.
enTE spoof web site
enSYTE spoofed web site

svTE bokmärke
enTE bookmark

svTE botnät
UT bo:t eller bått
svDF (logiskt) nät av datorer som smittats av sabotageprogram som gör det möjligt för utomstående att fjärrstyra dem i syfte att sabotera eller utnyttja dem för egen vinning
svAN Bot uttalas på svenska antingen /bo:t/ som i rot, eller /bått/ som i robot (eftersom det kommer från det ordet).
   Botnät används i skumma syften som att genomföra överbelastningsattacker, distribuera skräppost och datavirus, stjäla processorkraft för att knäcka lösenord, lagra illegalt innehåll m.m. De brukar kunna kontrolleras av en eller flera externa aktörer. Att en dator är med i ett botnät är inte så lätt att upptäcka för den som använder datorn (ofta en privatperson), då det insmusslade programmet som möjliggör fjärrstyrningen arbetar i det fördolda. Bot är en kortform av robot, som i internetsammanhang betecknar ett litet program som utför sitt arbete oberoende av mänsklig inblandning.
enTE botnet

svTE brandvägg
svAVTE brandmur
svDF maskinvara eller program som övervakar och begränsar trafik mellan två datornät i syfte att förhindra intrång
enTE firewall

svTE bredband
svUPTE bandbredd
svFK Bredband har blivit en vanlig term för snabb datakommunikation. En överföringstakt på minst två megabit per sekund är ett vanligt kriterium på bredbandskommunikation.
   Ordet bredband är kort och slagkraftigt, men också förbryllande. Man vill ju att datakommunikation ska vara snabb, inte att den ska vara ”bred”. Det finns dock en förklaring. Ordet bredband, liksom bandbredd, myntades inom radioteknik och telekommunikation. Där är bandbredd synonymt med frekvensomfång. Hög bandbredd är alltså samma sak som stort frekvensomfång. Med stort frekvensomfång följer möjlighet att skicka över mycket information per sekund. Om man höjer bandbredden kan man också, om allt annat är lika, öka överföringskapaciteten.
   Att frekvensomfånget beskrivs som ett ”band” kan förklaras radiotekniskt. Radiosignaler sänds ju på en bärvåg, till exempel 500 kHz. Men det räcker inte med att disponera frekvensen 500 kHz om man vill kunna sända tal eller musik med god ljudkvalitet. Radiosignalen störs nämligen av radiosändningar på näraliggande frekvenser. För att kunna sända utan störningar måste man därför hålla ett sammanhängande ”band” av frekvenser fritt från andra sändningar. Bredden på detta band måste vara proportionell mot frekvensomfånget i den musik man önskar sända. På AM-bandet är detta enkelt att räkna ut, men på FM-bandet är det komplicerat. Med bredband syftar man alltså på ett brett band av intilliggande frekvenser som används för sändning av en enda radiosignal med stort frekvensomfång.
   Att termerna bredband och bandbredd har följt med från telekommunikation till datakommunikation är inget att förvånas över. Trots att telekommunikation brukar beskrivas som analog och datakommunikation som digital ligger samma tillämpade fysik till grund för båda teknikerna.
   De engelska termerna är ’broadband’ och ’bandwidth’. ’Bandwidth’ ska översättas med bandbredd, aldrig med ”bandvidd” (fel). Man kan kanske tro att det är nya termer, men ‘broadband’ användes i tryck före år 1905, och ’bandwidth’ finns belagt från 1920-talet.
enUPTE broadband
enUPTE bandwidth

svTE byte under drift
svUPTE inpluggningsbar
svAN Oftast åsyftas att en av flera hårddiskar i servermiljö kan bytas utan att hela systemet måste stoppas.
   Det snarlika engelska uttrycket hotplug(gable) gäller nya maskinvaruenheter som efter inkopplingen mer eller mindre konfigurerar sig själva och därmed kan användas nästan omedelbart. På svenska kan Svenska datatermgruppen tänka oss inpluggningsbar. Begreppet är detsamma som i pc-standarden ”plug-and-play”, ”plugga in och kör”.
enTE hot swap
enUPTE hotpluggable[hotplug]
enUPTE hotplug
enUPTE plug-and-play

svTE bärbar dator
svDF dator som är utformad så att den är lätt att bära med sig och har egen strömförsörjning
svRETE datorplatta, e-bok
enTE laptop
enSYTE laptop computer
enSYTE notebook
enSYTE notebook computer

svTE bärbar pekdator
svDF bärbar dator med pekskärm
svAN Inaktuellt begrepp. Denna äldre typ av bärbara pekdatorer (Tablet PC) finns inte längre.
svRETE datorplatta
enTE Tablet PC

svTE cache
UT kasch
BNGR -n, cachar
svUPTE databuffert
svUPTE buffert
svUPTE primärminnescache
svUPTE diskcache
svUPTE cacheminne
svUPTE cachad kopia
svRETE nätverkscache
svDF tillfällig lagringsplats där datorn lägger viss information för att ha den snabbt tillgänglig
svAN Idén är att det ska gå fortare att hämta den i cachen än på den ordinarie platsen. Hanteringen av cachen är helt automatisk. Det enda användaren märker är att datorn arbetar snabbare än den skulle göra utan cache. Cachetekniken rymmer många djupa tekniska problem och lösningar, varför förklaringarna nedan kan kräva viss kunskap om en dators uppbyggnad.
   Varför ligger inte all information i cache hela tiden? Då skulle man ju få maximal snabbhet! En cache har begränsad storlek eftersom den är byggd med snabbare och därför dyrare hårdvara än den ordinarie lagringsplatsen. Det är dels en fråga om pris, dels en fråga om teknik för snabb åtkomst av önskad information. (Det går fortare att hitta i en mindre informationsmängd.)
   Handlar det alltså om mellanlagring av information? Nej, det rör sig inte om mellanlagring. Om man mellanlagrade, skulle det slöa ned maskinen i stället för att snabba upp den. Vitsen med cachetekniken är att man (första gången) hämtar data på den ordinarie platsen och samtidigt gör en kopia som man lägger i cachen. Därefter använder man kopian. Motsvarande gäller vid skrivning. Man skriver ny information i cachen. I vissa tekniska lösningar skrivs informationen samtidigt på den ordinarie platsen (eng. write-through), men det finns andra lösningar, där skrivningen görs senare.
   Vad är det för skillnad på en cache och en databuffert? Skillnaden kan vara subtil: I en cache skriver och läser man som om den vore den ordinarie lagringsplatsen. En buffert är en plats dit man snabbt skyfflar data för senare vidarebefordran.
   Det stora cacheproblemet: Kruxet med cachetekniken är att i förväg kopiera just den information till cachen som strax kommer att behövas. Ett annat krux är att cachen snabbt blir full, och att man då måste frigöra rätt delar av cachen genom att kopiera information, som inte strax kommer att refereras, till huvudlagringsplatsen. Detta kräver i princip att man i varje ögonblick kan förutsäga vilka data som kommer att behövas härnäst, en till sin natur olösbar uppgift. När det gäller t.ex. primärminnescache finns dock vissa fakta som underlättar predikteringen: Maskininstruktioner utförs oftast i den ordning de ligger i minnet. (Undantagen är hopp och proceduranrop.) Eftersom repetitionsslingor är vanliga i program finns alltid en viss sannolikhet för att refererad information (instruktioner och data) strax kommer att refereras på nytt. Många bearbetningar görs av data som är lagrade i följd, t.ex. vektorer och textsträngar.
   Det finns dels cache på olika nivåer i datorn, dels olika slag av cacheteknik.
   I de fall man avser den fysiska enheten (minneskretsen) kan även cacheminne användas.
   Med cachad kopia avses en kopia som ligger i en cache.
svEX Exempel på olika typer av cache: primärminnescache, diskcache.
enTE cache
enSYTE cache memory
enUPTE write-through
   Status avråder Svenska datatermgruppen ifrån, bl.a. för att det brukar syfta på ett helt systems läge, t.ex. viloläge för en dator.
enTE mode
enUPTE replace mode
enUPTE insert mode
enUPTE single mode
enUPTE multimode

svTE länk
svUPTE hypertextlänk
svUPTE använd länk
svSA i webbsammanhang
svDF koppling från en viss plats (en symbol, en bild eller ett markerat ord) på en webbsida till en annan plats på samma eller på en annan webbsida
svAN I andra sammanhang förekommer benämningen hypertextlänk för liknande kopplingar. För eng. followed eller visited link rekommenderas använd länk. Det att skapa en länk kallas att länka.
enTE followed link
enSYTE visited link

svTE läsplatta
svUPTE e-bok
svDF datorplatta som är speciellt utformad för läsning
svAN Alla datorplattor kan förstås användas för läsning, men en läsplatta har en skärm som är särskilt anpassad för att visa text på ett tydligt och läsvänligt sätt. De har också ofta en låg energiförbrukning, så att batterierna räcker länge.
    Tidigare kallades läsplattan ibland e-bok, särskilt när man avsåg läsplattan tillsammans med dess innehåll. Det berodde bl.a. på att de tidigare läsplattorna påminde till form och handhavande om en tryckt bok.
svRETE e-bok
enTE e-book reader
enSYTE e-reader
enSYTE reading pad

svTE lösenord
enTE password

svTE markör
svDF rörlig bildskärmssymbol som markerar var nästa tecken kommer att visas
svRETE muspekare
svAN I de gängse kontorsprogrammen antar markören formen av ett lodstreck och anger insättningspunkten, dvs. var nästa tecken från tangentbordet kommer att hamna. Insättningspunkten kan flyttas via tangentbordet eller med musen.
enTE cursor

svTE matris
svDF ordnad och indexerbar tvådimensionell följd av dataelement
svAN En matris är en rektangulär tabell. En matris med n rader och m kolumner sägs vara av n gånger m dimensioner.
    Pluralform av den engelska termen ”matrix” är ”matrices”.
svRETE tabell
enTE matrix

svTE meddelandeverifiering
svDF kontroll av att ett meddelande inte ändrats sedan det lämnat avsändaren
svAN Använd hellre (meddelande)verifiering än autentisering i betydelsen ’kontroll av meddelande’.

svTE mellanprogram
svSYTE anpassningsprogram
svDF program vars ändamål är att möjliggöra eller underlätta samverkan mellan användarnas program och de resurser i en dator eller ett datornät, t.ex. databaser, som dessa program hämtar data från
enTE middleware

svTE mellanserver
svSYTE proxyserver
svDF server som utgör gränsen mellan två datornät, t.ex. mellan ett internt och ett externt datornät, och som vidarebefordrar trafiken dem emellan
svAN En mellanserver är i regel placerad mellan ett internt och ett externt nät och uppträder mot det externa nätet som om den utgjorde en dator på det externa nätet. Den döljer härigenom för det externa nätet vilka noder som är anslutna till det interna nätet. Mellanservern fungerar som ombud, därav den engelska benämningen proxy (som bl.a. betyder ’ombud’).
   En mellanserver som förmedlar webbtrafik har ofta en cachefunktion för webbsidor, dvs. mellanlagrar externa webbsidor, bilder o.d. så att dessa bara behöver laddas ned en gång. På så sätt blir webbåtkomsten i det lokala nätet snabbare samtidigt som belastningen på nätförbindelsen till internet minskar.
enTE proxy server

svTE minibild
svSYTE miniatyrbild
svUPTE tumnagelbild[tumnagel]
svUPTE tumnagel
svUPTE indexbild
svDF bild som förminskats för att användas i navigering på webbsida eller i förhandsvisning av filinnehåll
svAN Svenska datatermgruppen rekommenderar minibild eller, om man vill vara extra tydlig, miniatyrbild, såsom mer självförklarande termer än direktöversättningen ”tumnagel(bild)” som är vanlig inom svensk webbprogrammering. ”Miniatyr” ensamt förekommer också, men denna avkortade term bör endast användas om sammanhanget är givet.
   Minibilder är vanliga på webbsidor, där de ger användaren en snabb överblick över flera bilder på en gång, t.ex. över varor i en webbutik. Tack vare sin minimala storlek går de också snabbare att ladda än motsvarande originalbild. En klickning på minibilden brukar innebära att originalbilden hämtas fram. Minibilder används även i grafiska filhanterare för att förhandsvisa filinnehåll.
   Termen indexbild är inte lämplig i sammanhanget eftersom den i likhet med indexkopia brukar avse en innehållsförteckning över fotografiska bilder där de ingående fotona redovisas i starkt förminskad form.
enTE thumbnail image
enSYTE thumbnail
enSYTE miniature image

svTE minnespinne
svSYTE usb-minne
svDF löstagbart minne avsett att anslutas till usb-port på dator
svAN Minnespinnarna har i regel en avlång, pennliknande form, och de har i praktiken avlöst disketter som lagringsmedium. Termen usb-minne är vanlig i handeln, men minnespinne är en term som är obereoende av framtida teknikförändringar.
enTE USB memory

svTE modemkapning
svUPTE uppringningsprogram
svDF förfarande där en dator manipulerats så att dess modem ringer upp ett dyrt betalnummer i stället för den vanliga internetleverantören
svAN Termen modemkapning är sedan länge väl etablerad för fenomenet.
   Tekniskt går det till så att ett webbfönster lurar användaren att tro att klickning på en ruta eller länk gratis ger tillgång till ett visst innehåll. Men i själva verket laddas då ett uppringningsprogram (eng. dialler) ned. Sedan kopplar programmet i smyg bort ordinarie fjärranslutning i Windows och ringer upp ett annat nummer, ett s.k. betalnummer som kostar avsevärt mycket mer än den vanliga uppkopplingen till internetleverantören. Betalnummer debiteras via teleräkningen, så det är först när räkningen kommer som användaren blir varse vad som hänt, i form av en kostnadspost på kanske tusen kronor för en timmes uppkoppling.
   De betalnummer som modemkapare brukar smyginstallera är oftast utlandsnummer till pornografiskt material. Se även utredningen ”Konsumentskydd vid modemkapning” (SOU 2005:20), s.32. Regeringskansliet [www].Tillgängligt (hämtat 8 juni 2005) på LK http://www.regeringen.se/content/1/c6/04/02/12/2ecd69dd.pdf
enTE modem hijacking
enUPTE dialler

svTE molnbaserade datortjänster
svUPTE molntjänster
svAN Cloud computing är ett modeuttryck för en utveckling inom IT där funktioner som lagring, processorkraft och program flyttas ut från ett företags interna datornät och "in i molnet", dvs. de finns någonstans bland en uppsättning geografiskt utspridda servrar i internet som molntjänstleverantören disponerar och samordnar. Detta sätt att "köpa IT" gör det möjligt att bara betala för de resurser man behöver för ögonblicket. Exempel: Google Apps, Salesforce och Projectplace. Då sammanhanget är givet kan det kortare molntjänster användas.
enTE cloud computing

svTE mönsterkort
svUPTE moderkort
svUPTE flerlagerkort
svUPTE kretskort
svUPTE kontakt
svUPTE bakplan
svFK Elektronisk utrustning byggs sedan länge på kort med tryckta kretsar. Ett sådant kort utan elektronikkomponenter kallas mönsterkort, eng. ’printed circuit board’. Mönsterkortet är en isolerande platta som innehåller de förbindningar som behövs mellan elektronikkomponenterna. Förbindningarna finns i form av ledarmönster på kortets ovansida och undersida, men det är även vanligt med ledare i ett eller flera lager inuti kortet: flerlagerkort, eng. ’multilayer board’.
   Ett kretskort, eng. ’printed board assembly’, är ett mönsterkort som är bestyckat med elektronikkomponenter. Det är vanligt att kretskort sköter en viss funktion i en dator eller annan elektronisk utrustning. Till persondatorer finns ofta grafikkort, ljudkort, kommunikationskort osv.
   Ett kretskort innehåller kontakter, eng. ’connectors’, för strömförsörjning och för in- och utsignaler. Kontakterna sitter vanligen längs en kant, antingen direkt på kortet i form av ledartungor i kretsmönstret eller i form av kontaktdon. Det kan även finnas kontakter på annan plats på kortet för anslutning till andra kort eller enheter, direkt eller via kabel.
   Ett kort med ett antal kontakter där andra kretskort ska anslutas kallas moderkort, eng. ’mother board’, eller bakplan, eng. ’backplane’. Benämningen bakplan är vanligast när kortet inte innehåller aktiva elektroniska komponenter utan endast ledarmönster och kontaktdon. Persondatorer är oftast byggda så att moderkortet utöver ett antal kontaktdon, där andra kort kan anslutas till datorbussen, innehåller centralenhet, minne och vissa interna basfunktioner. Det finns dock även andra konstruktioner som har ett helt passivt bakplan som bara innehåller förbindningar. Där måste då samtliga elektronikfunktioner finnas på kort som ansluts till bakplanet.
enUPTE mother board
enUPTE backplane
enUPTE printed circuit board
enUPTE connectors
enUPTE printed board assembly
enUPTE multilayer board

svTE mottagaranpassning av dokument
svDF framställning av individuellt anpassade dokument (brev) till många mottagare via samkörning med adressregister
svAN Massbrev är en annan vanligt förekommande term för begreppet. Den är kort och smidig men Svenska datatermgruppen avråder från den eftersom den dels inte antyder att breven är anpassade till varje enskild mottagare, dels lätt kan sammanblandas med skräppost, spam.
   Termen (register)kopplad utskrift (av dokument, av brev) förekommer också. Den är formellt korrekt, men mottagaranpassning av dokument passar bättre om man vänder sig till en större allmänhet.
enTE mail merge

svTE multikörning
svSYTE parallellbearbetning
svSYTE parallellkörning
svDF samtidig körning av flera program i samma dator
svAN Genom denna teknik kan datorn betjäna flera samtidiga användare eller bedriva flera samtidiga aktiviteter.
enTE multiprocessing
enSYTE multitasking
enSYTE parallel processing

svTE multimedie-
svUPTE multimedia
svAN Ordet medium böjs ett medium, mediet, flera medier, medierna, och får som förled formen medie- (jämför akvarium, akvariet, akvarier, akvariefisk). Det ska alltså heta t.ex. multimedieteknik, inte multimediateknik.
    Eftersom multimedia är ett modeuttryck och själva tekniken (dvs. att flera medier, t.ex. ljud, bild och ljus, samspelar på något sätt) är standard i nya datorer, kan man i regel slopa det.
    Vill man ändå använda detta plurala ord, är multimedier att föredra framför multimedia. Som bakgrund till denna rekommendation ligger att den svenska språkvården numera avråder ifrån pluralformen media för ordet medium.

svTE muspekare
svSA i grafiska användargränssnitt
svDF rörlig bildskärmssymbol som flyttas med hjälp av mus eller motsvarande pekdon
svAN Använd muspekare för eng. mouse pointer.
   Muspekaren kan anta olika utseende, beroende på läget på skärmbilden: över menyrader och snabbknappar kan den ha formen av en pil, över inskriven text en form liknande bokstaven I. En klickning över inskriven text innebär att insättningspunkten flyttas till den aktuella positionen, se under markör.
svSU markör
enTE mouse pointer

svTE nummertecken
svBT #
svSYTE fyrkant
svUPTE korsförtecken
svUPTE C&#x266F;
svDF tecknet #
svAN Detta tecken kallas nummertecken på svenska. På telefoner brukar tecknet i regel kallas fyrkant. De engelska motsvarigheterna är number sign respektive hash.
   Tecknet har även haft mer jargongartade benämningar som brädgård, brädhög, galler, grind och liknande.
   Observera att denna rekommendation inte gäller uttalet av C#, dvs. programspråket med detta namn från Microsoft. Det etablerade uttalet här är ”C sharp” både på engelska och på svenska. Uttrycket är nämligen lånat från musiken, där C&#x266F; är beteckningen på tonen ciss (= C höjt ett halvt tonsteg) -- på engelska just C sharp. Här är tecknet &#x266F; således inte ett nummertecken utan det man kallar för korsförtecken.
enTE number sign
enSYTE hash

svTE nätfiske
svDF förfarande att lura till sig information via t.ex. e-brev som har falsk avsändare och som innehåller en länk till en bluffwebbplats
svRETE bluffwebbplats, fulregistrering, modemkapning
svAN Det typiska nätfisket börjar med att man får ett e-brev där ett känt företag står som avsändare. Avsändaruppgiften är dock falsk. Brevet innehåller en länk till en webbplats som sägs vara företagets. Där uppmanas man att uppdatera personlig information som påstås ha gått förlorad eller måste kontrolleras, som lösenord, kontokortsnummer etc. Länken går emellertid till en webbplats som också är förfalskad, en snarlik kopia av det aktuella företagets riktiga webbplats. Denna s.k. bluffwebbplats är enbart till för att lura av besökaren känsliga uppgifter som bedragaren vill åt för att kunna tömma vederbörandes konton.
   Att det engelska fishing här stavas med ph- är troligen efter mönster från 1970-talets phreaking, av ordet freak med ph- som i phone. En phreaker var en telefonhackare som lyckades manipulera telefonnätet så att samtalet blev gratis.
enTE phishing

svTE näthandel
svDF handel med varor där varorna beställs via internet
enTE on line shopping

svTE nätnav
svSYTE hubb
BNGR -en, -ar
svDF utrustning i datornät som samlar en mängd nätanslutningar
enTE hub

svTE omkopplare
svDF fysisk komponent för brytning eller omkoppling av elektriska signaler
svRETE väljare, växel
svAN Om komponenten inte växlar mellan två eller flera inkopplingsalternativ utan enbart har en brytande funktion kallas den vanligen brytare.
enTE switch

svTE omvänt snedstreck
svSYTE bakstreck
svBT \
svUPTE backslash
svDF tecknet \
svAN Svenska datatermgruppen avråder från den engelska benämningen backslash.
enTE backslash

svTE operativsystem
svUPTE operativ
svDF uppsättning samverkande program som styr hur datorn fungerar och gör så att tillämpningsprogram kan kommunicera med den
svAN Svenska datatermgruppen avråder bestämt från den kryptiska jargongformen operativ
enTE operating system

svTE pekskärm
svDF bildskärm på vilken man t.ex. kan välja mellan olika alternativ eller mata in information genom att peka direkt på skärmen med ett finger eller med en särskild penna
svAN Pekskärmar förekommer t.ex. på handdatorer och på självbetjäningsterminaler i offentliga miljöer, bl.a. i automater för biljettbokning.
enTE touch screen

svTE persondator
svUPTE pc
svRETE cd-romläsare
svAN Persondator används för att särskilja en sorts datorer från andra, främst stordatorer och servrar. När sammanhanget är klart räcker det med dator. Det finns flera typer av persondatorer, bl.a. IBM PC och därmed kompatibla datorer samt Apple Macintosh och därmed kompatibla datorer. Det är bara om den första typen man bör använda benämningen pc. Pc är alltså inte synonymt med persondator, eftersom pc-datorer bara utgör en delmängd av persondatorer.
    Pc är en förkortning för eng. personal computer ‘persondator’. Om det finns skäl att använda uttrycket ska det skrivas med små bokstäver. Initialförkortningar brukar till en början ofta skrivas med versaler. Efter hand som uttrycket och företeelsen blir mer bekant brukar man skriva dem med små bokstäver. Jämför mc (motorcykel), tv (television), wc (water closet), gd (generaldirektör), vd (verkställande direktör).
    Vid behov kan det böjas: en pc, den där pc:n, flera pc:ar.
enUPTE personal computer

svTE piratkopiering på nätet
svUPTE piratkopia
svDF olovlig kopiering och distribution av upphovsrättsligt skyddat material via internet
svRETE fildelning
svAN Piratkopia står här för en exakt, olovlig kopia av originalet, inte för en mer eller mindre god imitation av originalet, som när man talar om piratkopierade kläder, klockor, väskor etc. Piratkopiering på nätet handlar oftast om musik och film, men den kan också gälla program, i synnerhet då dataspel.
enTE net piracy

svTE plattform
svUPTE plattformsoberoende
svDF specifik datorutrustning, programvara eller kombination av dessa
svEKVI Eng. platform översätts ofta med plattform, men innebörden av termen är många gånger oklar och kan då behöva preciseras.
svAN Plattform kan t.ex. avse en viss processor, en viss buss eller ett visst operativsystem. Sammansättningen plattformsoberoende är också ofta oklar och kan behöva preciseras. Det är bättre att skriva det man menar, t.ex. ’oberoende av operativsystem’, ’fungerar i alla datormiljöer’, eller liknande.
enTE platform

svTE podd-
svUPTE poddradio
svAN Använd podd- för eng. ”pod” som förled i ord som poddradio, poddtjänst, poddsändning, poddartiklar.
   Termen poddradio (’tjänst som möjliggör nedladdning av lagrade radioprogram och musikfiler via internet för uppspelning i dator eller mediespelare vid valfri tidpunkt’) är redan etablerad hos bl.a. Sveriges Radio.
   Poddradio innebar ursprungligen att programmen hämtades automatiskt enligt ett schema som användaren ställde in, som en RSS-prenumeration fast för ljud i stället för text. Numera kallas det poddradio även när en radiostation på sin webbplats tillhandahåller radioprogram för manuell nedladdning. Det engelska ordet ”pod” betyder ’fröskida, ärtbalja, kapsel’ men bildligt också ’grej, mojäng’. 
svEKVI Den engelska termen ”podcasting” avspeglar att det första dataprogrammet för poddradio skrevs för Apples mediespelare Ipod. Det senare ledet -casting är hämtat från broadcasting, sv. rundradio.
enTE pod
enUPTE podcasting

svTE portal
svDF webbsida eller webbsidor som huvudsakligen innehåller ingångar till ett större antal tjänster eller webbplatser med en gemensam nämnare
svRETE webbplats
svAN Tidigare avsågs med portal en kommersiell webbsida. Affärsidén var att webbsurfarna alltid skulle börja sina sessioner vid en portal, och att den sidan skulle innehålla länkar till tjänster som bedömdes vara lockande: e-post, nyheter, söktjänster, börskurser, postorder, banktjänster och annat.
   Numera är skillnaden mellan portaler och andra webbplatser mindre. Därför bör portalen egentligen inte jämföras med en webbplats, utan snarare med webbplatsens ingångssida.
   En typisk webbplats är ett antal webbsidor som har samma utgivare, oftast ett företag eller en organisation, och som är knutna till varandra genom länkar och besläktat innehåll. Länkar utåt till andra webbplatser förekommer, i varierande omfattning och aktualitet, i t.ex. länksamlingar, men då ändå bara som ett inslag bland många.
   En typisk portal är en eller flera webbsidor med ett utbud av information och tjänster i form av länkar till andra webbplatser eller webbsidor. Länkarna är här en grundval och inte bara medtagna ”för kännedom”. Det hindrar naturligtvis inte att portalen kan innehålla mycket eget material.
   Portaler är ofta organisationsövergripande, dvs. flera organisationer samarbetar kring ett gemensamt tema. Detta tema kan vara:
   - relativt ämnesspecifikt, som hos Kvinnofridsportalen och Språkvårdsportalen
   - betydligt bredare, som hos SverigeDirekt (hela offentliga sektorn), Passagen (ett ”klassiskt” upplägg där flera kommersiella aktörer samarbetar) eller Företagarguiden (Nuteks guide kring att starta och driva företag).
   Oavsett tema så handlar det om att paketera informationsresurser eller tjänster från flera håll på ett överskådligt sätt, så att informationssökare och kunder lotsas rätt.
   Observera att gränsen mellan portal och webbplats ändå är flytande, inte minst på grund av att portaler brukar anses ambitiösare och ”finare” än vanliga webbplatser.
enTE portal

svTE prediktionsförslag
svSYTE autoförslag
svDF förslag som presenteras vid prediktiv textinmatning
svAN Prediktiv textinmatning är en teknik som underlättar skrivande med dator eller mobiltelefon genom att användaren ges förslag om hur en påbörjad textinmatning kommer att fortsätta. Genom utnyttjande av ordlistor, sparade data om användarens tidigare textinmatning, adressböcker, datorns kunskap om vad som är tillåtet i en viss situation etc. skapas ett eller flera prediktionsförslag som användaren erbjuds att välja mellan. Tekniken kan också användas för att föreslå rättelser till ord som tekniken uppfattar som felstavade. En välkänd teknik för prediktiv textinmatning på mobiltelefoner är T9.
enTE autocomplete suggestions

svTE program
svUPTE mjukvara
svUPTE programvara
svUPTE tillämpningsprogram
svRETE datorutrustning, app
svDF data i form av instruktioner som en dator kan tolka och utföra (exekvera)
svAN Använd program när ett enskilt program, t.ex. Microsoft Word, avses. Ibland kan termen programvara behöva användas när man vill beskriva ett program eller programpaket med alla dess ingående delar. Ofta kan program (eller tillämpningsprogram om man vill skilja ut dessa från systemprogram) användas som svensk motsvarighet även för de engelska termerna application, application program och application software.
   Termen mjukvara kan accepteras i analogi med hårdvara (för datorutrustning), men bör reserveras för de sammanhang där även hårdvara nämns.
enTE software
enUPTE application
enUPTE application program
enUPTE application software

svTE programfix
svUPTE buggfix
svUPTE programkorrigering
svDF korrigering eller modifiering av ett program för att tillfredsställa akuta behov i väntan på nästa version av programmet
svAN En programfix kan göras på många olika sätt, alltifrån direkt ändring av binärkoden till utbyte av en eller flera programmoduler i ett komplext program.
   Även buggfix förekommer för detta begrepp. I mer formella sammanhang kan programkorrigering passa bättre.
enTE patch

svTE programspråk
svSYTE programmeringsspråk
svDF språk bestående av en uppsättning regler och kommandon som används vid datorprogrammering
svAN Många direktöversätter till programmeringsspråk. Den termen är också korrekt, men Svenska datatermgruppen rekommenderar i första hand det kortare programspråk. Undantag: termen programmeringsspråk kan vara lämpligare när det finns risk för att programspråk kan tolkas som ”dialogspråk i programmet” (dvs. det mänskliga språk som används i användargränssnittet).
svEX C++ och Java är några exempel på moderna programspråk.
enTE programming language

svTE prompt
OKGR subst.
svSYTE kommandoprompt
svUPTE ledtext
svDF textsträng på dataskärm som visar att operativsystem eller program väntar på kommando eller annan information från användaren
svAN Benämningen prompt är övertagen oförändrad från engelskan. Begreppet är förknippat med textbaserade gränssnitt som hos MS-DOS och Unix, där prompten normalt har formen av textsträngar som ”C:\>” eller ”%” plus ett i regel blinkande understreck, alternativt en blinkande fyrkant. Den försvenskade formen prompter (Dataordboken, SIS 1989) fick aldrig något större genomslag. Prompt används ibland felaktigt om det ord eller den fras som anger vilken information som ska anges i ett fält, t.ex. ”Förnamn”, ”E-postadress”. Använd i stället ledtext för eng. prompt i denna betydelse. Observera även verbet prompt, se uppmana.
svRETE uppmana
enTE prompt
OKGR subst.
enSYTE command prompt

svTE pushteknik
HONR 1
svDF klient-serverteknik som innebär att servern sänder data utan att klienten har efterfrågat dessa;
 [i internetsammanhang även i vidare betydelse:] klient-serverteknik för serverutsändning utan direkt klientstyrning
enTE push technology

svTE pushteknik
HONR 2
svSA i internetsammanhang
svDF klient-serverteknik för serverutsändning utan direkt klientstyrning
enTE push technology

svTE ramar
svSYTE ramteknik
svSA i webbsammanhang
svDF teknik inom sidbeskrivningsspråket HTML som möjliggör indelning av en webbsida i flera rutor där varje ruta innehåller ett separat HTML-dokument
svAN Med hjälp av ramteknik kan sidor utformas så att det t.ex. i en ram visas en meny och i en annan ram ett valt dokument.
enTE frames

svTE realtid
enTE real time

svTE RFID-krets
svUPTE RFID-tagg
svUPTE radiofrekvensidentifiering
svDF radiokrets för trådlös överföring av små datamängder på korta avstånd
svEKVI Engelska RFID tag och försvenskningen ”RFID-tagg” har kommit att användas för tre olika begrepp, vilket är olyckligt.
   RFID uttyds Radio Frequency Identification, sv. radiofrekvensidentifiering.
enTE RFID tag

svTE RFID-etikett
svUPTE RFID-tagg
svUPTE radiofrekvensidentifiering
svDF etikett med inbakad RFID-krets
svAN Engelska RFID tag och försvenskningen ”RFID-tagg” har kommit att användas för tre olika begrepp, vilket är olyckligt. Av detta skäl och eftersom tagg är mindre informativt än etikett och mer förbinds med märkspråk (jämför ordlistartikeln om tagg och frågesvaret om markup language) avråder Svenska datatermgruppen från ”RFID-tagg”. Etikett anknyter också till streckkodsetikett, som tillhör samma tillämpningsområde.
   RFID-etiketter kan ingå i t.ex. prislappar, förpackningar och id-kort. RFID-etiketter kan också ingå i busskort, som därmed inte behöver dras genom någon avläsare utan det räcker att hålla upp det framför kortläsaren. Ett sådant busskort kan förslagsvis kallas kontaktlöst kort.
   RFID uttyds Radio Frequency Identification, sv. radiofrekvensidentifiering.
enTE RFID tag

svTE RFID-data
svUPTE RFID-tagg
svUPTE radiofrekvensidentifiering
svDF datainnehåll i en RFID-krets
svEKVI Engelska RFID tag och försvenskningen ”RFID-tagg” har kommit att användas för tre olika begrepp, vilket är olyckligt.
   RFID uttyds Radio Frequency Identification, sv. radiofrekvensidentifiering.
enTE RFID tag

svTE robotfilter
svDF funktion i ett program vars syfte är att säkerställa att användaren är en människa genom att ge användaren en uppgift som bara en människa förväntas kunna lösa
svAN Ofta innebär uppgiften att användaren ska tolka bilder som innehåller bokstäver och andra tecken, och mata in detta. Tekniken används t.ex. på webbplatser där man registrerar sig, beställer eller hämtar något. Utan denna typ av filter kan robotiserade program fylla i blanketten automatiskt och t.ex. skriva bloggkommentarer, eller öppna e-postkonton för att skicka skräppost.
    Det eng. captcha kommer från engelskans capture och gotcha (got you).
enTE captcha

svTE router
UT roter eller rauter
svDF dator som väljer väg för och vidarebefordrar data i ett datornät
svAN Ordet router böjs: en router, routern, flera routrar, routrarna. Det uttalas på svenska antingen /roter/ som i rot eller /rauter/ som i scout.
   Det som en router gör kallas dirigering. I mer tekniska sammanhang kan även routning användas.

svTE rulla
svUPTE rullningslist
svUPTE bläddra
svUPTE skrolla
svDF förflytta text eller bild kontinuerligt på bildskärm eller i fönster
svAN För eng. scroll bar bör rullningslist användas.
   Verbet bläddra används när hela skärmsidan eller fönsterinnehållet byts ut samtidigt. Svenska datatermgruppen avråder från benämningen skrolla.
enTE scroll
enUPTE scroll bar

svTE rullningslås
svUPTE låstangent
svUPTE skiftlås
svUPTE numeriskt lås
svDF funktionstangent på tangentbord avsedd att reglera rullning av text
svAN Den här tangenten är märkt ” Scroll Lock” och är en av låstangenterna, de övriga är skiftlås (eng. caps lock), och numeriskt lås (eng. num lock).
enTE scroll lock
enUPTE caps lock
enUPTE num lock

svTE samköp
svSYTE gruppköp
svDF metod som används i samband med e-handel där priset på en produkt gradvis sjunker när antalet beställare ökar
enTE co-shopping

svTE samordnad identitetshantering
svDF identitetshantering där samma elektroniska identiteter godtas av flera organisationers datorsystem
enTE identity federation
enSYTE federative identity management

svTE server
HONR 1
BNGR -n, servrar
svSYTE serverdator
svDF dator med ett eller flera serverprogram

svTE server
HONR 2
BNGR -n, servrar
svSYTE serverprogram
svDF datorprogram som tillhandahåller gemensamma servicefunktioner i ett datornät, t.ex. datalagring och e-postkommunikation

svTE sömlös
svUPTE glidande
svUPTE kontinuerlig
svUPTE omärklig
svUPTE skarvfri
svSA om två eller flera element
svDF som fogats till varandra så att de uppfattas som en enhet
svAN Även glidande, omärklig, kontinuerlig och skarvfri är tänkbara alternativ beroende på sammanhanget, t.ex. glidande (omärklig) övergång, kontinuerlig överföring, skarvfri bild.
    Sömlös används just nu (2012) även i överförd betydelse som modeuttryck. Då avses att något fungerar smidigt som i ”att växla sömlöst mellan samtalsämnen”. Det har säkert gjort att sömlös blivit vanligare i datasammanhang och vice versa.
enTE seamless

svTE skimning
UT skim’-
svSYTE kortkapning
svUPTE skimma
svUPTE smygavläsning
svDF smygavläsning för brottsliga ändamål av information på bank- och kontokort
svAN Försvenskningen skimning har redan fått betydande spridning och Svenska datatermgruppen anser den acceptabel, liksom verbet skimma. Svenska datatermgruppen vill dock även föra fram kortkapning som en mer begriplig svensk term. För den person som ligger bakom och för den apparatur som används kan man tala om skimmare. Som en beskivande förklaring av skimning kan smygavläsning användas.
   Den allmänna betydelsen av engelskans skim är ’skumma’. Här avses en speciell betydelse: något som bedragare gör när de i smyg med en liten dosa eller tillsats fångar upp informationen som finns på bank- och kontokort, för att sedan skapa ett duplikatkort med samma information.
enTE skimming

svTE skivavbildning 
svDF fil som utgör en exakt avbildning av innehållet, inklusive struktur, på ett lagringsmedium
svAN Ursprungligen användes skivavbildningar främst för distribution av innehåll på cd-skivor via internet. En enda fil innehåller alla data som behövs för att skapa en ny cd-skiva med exakt samma innehåll och struktur som ursprungsskivan.
   Senare generaliserades begreppet så att godtyckliga filsamlingar (med all struktur) började distribueras som skivavbildningar, alltså inte bara avbildningar av (verkliga) skivor. En skivavbildning kan öppnas (”monteras”) som en virtuell skiva i användarens datormiljö, varefter dess innehåll kan kopieras till den vanliga hårddisken.
enTE disk image

svTE skript
BNGR -et -
svUPTE manus
svDF text som innehåller instruktioner eller kommandon till program
svAN Ordet manus används också för detta begrepp (bl.a. av Apple).
enTE script

svTE skriva ut
svAVTE printa
svAN Svenska datatermgruppen avråder från uttrycket printa.
enTE print

svTE skrivare
enTE printer

svTE smartkort
svUPTE aktivt kort
svUPTE aktivkort
svDF kort med inbyggt elektroniskt minne
svAN Detta begrepp har också tidigare benämnts bland annat aktivt kort och aktivkort.
   Plastkort med enbart magnetremsa, t.ex. bankomatkort, minutenkort, kreditkort, är inte smartkort.
svEX Exempel på olika typer av smartkort är telefonkort och kontantkort.
enTE smart card

svTE snabbmeny
svSYTE snabbvalsmeny
svSYTE poppuppmeny
svDF meny som dyker upp när man klickar med höger musknapp i Windows eller klickar med kontrolltangenten nedtryckt på Macintoshdatorer
svAN I teknisk litteratur och på Macintoshdatorer kallas detta kontextmeny (eng. context menu), men som generell term rekommenderar Svenska datatermgruppen snabbmeny eller snabbvalsmeny. Alternativet poppuppmeny kan användas om man vill behålla likheten med det engelska pop-up menu. På Macintoshdatorer syftar termen ”popupmeny” (Apples skrivsätt) på en meny som ligger i ett fönster där ett av menyvalen syns, t.ex. den aktuella inställningen, medan övriga val är dolda till dess att användaren klickar på menyn.
   Typiskt för en snabbmeny är att den dyker upp på muspekarens plats när man högerklickar eller trycker på en särskild tangent som finns på många tangentbord (Ctrl-tangenten på Macintosh). Menyn innehåller val som är anpassade för den del av programmet man arbetar i. Snabbmenyn har i regel inget som antyder dess existens när man inte använder den.
enTE pop-up menu
enSYTE shortcut menu
enSYTE context menu

svTE snabel-a
svBT @
svDF tecknet @ (ett ringomgärdat a)
svAN Använd snabel-a för tecknet @, som förekommer i e-postadresser. Läs också ut det som snabel-a och inte som ’at’.
   I svenskan liksom i andra språk finns det flera benämningar på detta tecken: snabel-a, kanelbulle, apsvans, apöra, elefantöra, alfaslang, krullalfa. Alla är mer eller mindre goda beskrivningar av utseendet på detta tecken. De med alfa är olämpliga då det inte är det grekiska alfa som avses. Tecknet @ är ursprungligen ett stiliserat skrivsätt för franskans à, som i à-pris. (Mer om detta kan läsas i en separat artikel.). Det engelska commercial at är inte särskilt lämpligt att ta över ens i översatt form, eftersom vi inte använt det uttrycket i svenskan tidigare.
   Benämningen snabel-a är den enda benämning som anger att det är fråga om ett a. Dessutom verkar det redan ha slagit igenom i svenskan. Det används även i danskan. Att benämningen utgörs av en vardaglig liknelse gör den inte mindre seriös (jämför gomsegel, skruvskalle och magmun). Även i andra språk är de officiella benämningarna på @ liknelser. Observera också att man måste skilja på själva tecknet @ och vad tecknet står för (’på’, ’vid’). När man t.ex. vill ge någon sin e-postadress är det ju tecknet @ man avser när man läser upp adressen, inte bokstäverna p och å (eller v, i och d ) som man skulle kunna tro om vi läste ’på’ (eller ’vid’).
   Om man tycker att det är helt entydigt att det är tecknet @ som avses när man läser ut en adress och hellre vill använda en preposition (jämför eng. at), välj i första hand på. Adressen <Nils.Nilsson@x-verket.se> läses då helt helt enkelt ut ‘Nils punkt Nilsson på x-verket punkt s e’. Anser man att på blir missvisande att använda med den aktuella domänadressen bör man hålla fast vid snabel-a.
   Svenska datatermgruppen har på sina webbsidor tidigare skrivit att tecknet @ är en ligatur av latinets ad ”på”, ”vid”. Denna mycket spridda föreställning har nu visat sig vara felaktig, sprungen ur en enda -­ missvisande -­ källa. Det är både paleografer (experter på gamla skriftarter) och latinister överens om. @ tycks över huvud taget inte existera som latinsk ligatur.
   Under augusti och september 2000 rapporterade många tidningar att den italienske historikern Giorgio Stabile hittat bevis för att e-postens @ ursprungligen är en symbol för amfora, som också är en gammal måttenhet besläktad med det spanska vikt- och volymmåttet arroba. Ett tecken i stort identiskt med @ har mycket riktigt också använts för arroba, och arroba är därför spanskans officiella benämning på vårt snabel-a (ett av de två officiella franska namnen är arrobas). Ledande paleografer menar dock att detta rymmer en felaktig historiebeskrivning.
   I och för sig, säger man, kan ett tecken som liknar @ ha använts för alla möjliga ord på a, som amfora och arroba. Antika och medeltida skrifter innehöll nämligen många förkortningar i form av en bokstav med något slags streck över som markör för det utelämnade. Men det @ vi använder i e-post, slår man fast, går tillbaka på franskans à i prisuppgifter (eng. commercial at), där den grava accenten i ett stiliserat skrivsätt flutit ut till en ring: 3 pounds of flour @ $0.5. Detta tecken ­ som trots likheten inte tycks ha haft något släktskap med tecknet för arroba ­ hamnade småningom på skrivmaskinernas och datorernas tangentbord, där amerikanen Ray Tomlinson sedan ”återupptäckte” det 1972 och valde det som skiljetecken mellan namn- och domändel i e-postadresser. Det andra franska officiella namnet för snabel-a är för övrigt just a commercial.
   Den som brukar studera sina kvitton har möjligen lagt märke till att @ av många svenska handlare plötsligt börjat användas som tecken vid à-pris: 0,515 kg tomater @ 25,50 kr står det numera. Cirkeln är sluten, skulle man kunna säga. Svenska datatermgruppen anser för övrigt att tecknet även i denna användning ska kallas snabel-a. Beteckningen kommersiellt à-tecken har förvisso existerat som översättning till eng. commercial at, men tecknet @ har inte tidigare haft någon motsvarande etablerad användning inom svensk handel. Dessutom vore det olämpligt och svårhanterligt att ha två olika namn för ett och samma tecken. (Däremot kan man i prisuppgifter förstås läsa ut tecknet som /a/.)
   I den engelskspråkiga världen har det blivit populärt att använda @ som ersättning för prepositionen at, som i starts @ 9 PM etc. Det får ses som ett utslag av samma slags lekfullhet som när företag ersätter bokstaven a med @ i varunamn, logotyper m.m. (Telekomp@niet m.fl.)
enTE commercial at

svTE snedstreck
svBT /
svUPTE slash
svDF tecknet /
svAN Beteckningen snedstreck är gammal i svenskan. Svenska datatermgruppen avråder från den engelska benämningen slash.
enTE slash

svTE sockel
HONR 1
svUPTE centralprocessorsockel
svUPTE cpu-sockel
svSA i datornätssammanhang
svDF del av gränssnitt för datakommunikation
svAN Grundbetydelsen av socket är sockel, fattning, kontakt eller uttag, men i datornätssammanhang står det inte för fysiska kontakter utan för ett slags gränssnitt för datakommunikation. Det är sockel i den här betydelsen som avses i t.ex. SSL, Secure Sockets Layer.
   Det snarlika ordet socks i uttryck som ”the SOCKS server requires authentication” står för ett namn på  ett program som ger datorer innanför en brandvägg tillgång till internet. Eftersom det handlar om ett namn är det här naturligt att använda samma benämning på svenska, socks-servern.
   ”CPU socket” blir på svenska centralprocessorsockel eller kortare cpu-sockel.
enTE socket
enUPTE CPU socket

svTE sockel
svUPTE centralprocessorsockel
svUPTE cpu-sockel
svSA i maskinvarusammanhang
svDF typ av elektrisk kontakt som används vid montering av t.ex. minnen
svAN Grundbetydelsen av socket är sockel, fattning, kontakt eller uttag, men i datornätssammanhang står det inte för fysiska kontakter utan för ett slags gränssnitt för datakommunikation. Det är sockel i den här betydelsen som avses i t.ex. SSL, Secure Sockets Layer.
   Det snarlika ordet socks i uttryck som ”the SOCKS server requires authentication” står för ett namn på ett program som ger datorer innanför en brandvägg tillgång till internet. Eftersom det handlar om ett namn är det här naturligt att använda samma benämning på svenska, socks-servern.
   ”CPU socket” blir på svenska centralprocessorsockel eller kortare cpu-sockel.
enTE socket
enUPTE CPU socket

svTE spegling
svUPTE diskspegling
svDF dubblering av en datamängd för att uppnå ökad säkerhet eller ge snabbare åtkomst
svAN Ett exempel på spegling är diskspegling vilket innebär att man i datorn eller i datornätet har en extra (fysisk) disk som innehåller en säkerhetskopia av originaldisken. Kopian hålls automatiskt ständigt uppdaterad av operativsystemet.
enTE mirroring

svTE spionprogram
svUPTE annonsprogram
svUPTE spionskyddsprogram
svDF program eller programkomponenter som registrerar uppgifter om en datoranvändare utan dennes vetskap och som sedan skickar uppgifterna till en extern mottagare
svAN En typ av spionprogram utgörs av programkomponenter som ytligt sett endast visar reklam samtidigt med att tillämpningsprogram körs. Men i likhet med övriga spionprogram rapporterar dessa programkomponenter användaruppgifter i det fördolda, oftast i syfte att öka träffsäkerheten i reklamen. De här programkomponenterna kallas i engelskan för ”adware”, och på svenska förekommer direktöversättningen ”annonsprogram”. Men Svenska datatermgruppen anser definitivt att spionprogram är en mer rättvisande benämning.
   Termen annonsprogram, eller tydligare annonsfinansierade program, vill Svenska datatermgruppen reservera för de seriösa tillämpningsprogram som finns i både gratisversion och betalversion. Den som väljer den annonsfinansierade gratisversionen är på förhand införstådd med att den är gratis därför att reklam visas i programmet. Sammanfattningsvis: I engelskan är terminologin inte konsekvent: ”adware” används alltså även för annonsfinansierade program, men oftast åsyftar man den spionvariant som vi på svenska bör kalla spionprogram.
   Analogt med antivirusprogram (virusskyddsprogram) finns det numera spionskyddsprogram. Ett sådant vaktar datorn mot att spionprogram försöker installera sig i det fördolda, något som ofta sker i anslutning till att man installerar gratisprogram som inte finns i betalversion.
enTE spyware
enSYTE adware

svTE spridprogram
svDF program som får spridas fritt men som användaren förväntas betala en avgift för vid upprepad användning
svRETE gratisprogram
svAN Det finns två typer av program som får spridas fritt (dessa kan med ett gemensamt namn kallas fricirkulerande program): gratisprogram och spridprogram. Svenska datatermgruppen har för gratisprogram valt att fokusera på betalningen och för spridprogram på distributionsformen, eftersom de engelska termerna freeware och shareware har samma fokus.
enTE shareware

svTE språkkonvention
svAN Med språkkonvention avses här datorns uppsättning förinställda värden för sådant som 
   - språk
   - alfabet, dvs. nödvändig teckenrepertoar
   - sorteringsregler
   - rättstavning och andra skrivregler
   - skrivregler för siffror och datum
   - helgdagar
   - andra språkliga och kulturella sedvänjor som är relevanta.
   Om man valt att ställa in svensk språkkonvention blir alltså svenska förvalt som språk i gränssnitt och vid ordbehandling, tecknen ÅÄÖ sorteras i den ordningen osv.
   Att jämställa locale med ”land” är ohållbart -- det finns ju språk som talas i flera länder och det finns länder där det talas flera språk. Och så finns det varianter av samma språk, t.ex. amerikansk och brittisk engelska. Språkkonvention ger utrymme för dessa varianter.
enTE locale

svTE spärrfunktion
svUPTE barnspärr
svDF funktion som blockerar visning av webbplatser med innehåll som klassificerats som olämpligt
svAN En spärrfunktion kan finnas centralt hos internetleverantören, t.ex. för att helt blockera åtkomst till webbplatser med barnpornografiskt material. Spärrfunktioner kan också finnas lokalt på persondatorn, som när antivirusprogrammet blockerar ”barnförbjudna” webbplatser med pornografi, spel, våldsskildringar etc. En sådan spärrfunktion kan alternativt kallas barnspärr.
enTE parental control
enSYTE content filter

svTE spökprogram
svDF osynligt sabotageprogram som skaffat sig administratörsrättigheter och som kamouflerar andra sabotageprogram, samt ändringar av filer och program
svAN Spökprogram kan användas för att dölja vissa sabotageprogram både för operativsystemet, antivirusprogram och antispionprogram. Spökprogram sprids på samma sätt som sabotageprogram men är mer svårgripbara eftersom deras aktivitet inte visas som process i t.ex. Aktivitetshanteraren i Microsoft Windows. Därför är det viktigt att ha ett uppdaterat antivirus- eller internetsäkerhetsprogram som även larmar för kända spökprogram. Root var från början beteckningen för systemadministratören för ett Unixsystem. Det står också för datorns rotkatalog.
enTE rootkit

svTE stack
svUPTE LIFO
svDF ordnad följd av dataelement där det senast inkomna elementet bearbetas först
svSU kö
svAN Stack har vi redan i svenskan (jämför höstack), så det är att föredra framför t.ex. lista som har ett betydligt bredare allmänspråkligt betydelseomfång. Stacken är en datastruktur där programmet tar nästa element att bearbeta från toppen, som i en tallrikstrave. Principen kallas ”sist in, först ut”, på engelska LIFO, ”last-in first-out”. Detta kontrasterar mot kö och principen FIFO.
enTE stack och pushdown list.

svTE stafett
svSA inom datakommunikation
svDF bevis på sändningsrätt
svAN Den allmänna betydelsen av token är ”pant”, ”pollett”, ”stafett(pinne)”. Stafett ensamt kan även syfta på pinnen som vidarebefordras (Nationalencyklopedins ordbok). Stafett som svensk term rekommenderades redan i Dataordboken (1989) (SS 01 16 01).
   I ett turordningsnät (eng. token-ring network) är datorerna anslutna i en ringstruktur och rätten att sända går i tur och ordning runt i ringen -- endast den dator som för tillfället innehar stafetten, dvs. beviset på sändningsrätten, får sända. Nättypen var ursprungligen en IBM-produkt som sedermera blev internationell standard (ISO 8802). Termens varumärkeskaraktär gjorde att token-ringnät blev en etablerad fackterm även på svenska. Sådana nät är dock mindre vanliga i dag.
   Termen token används emellanåt oöversatt i svenskan i den här betydelsen. Om man nu måste göra det får termen lämpligen följande böjning: ”ett token, flera token”. För att slippa bestämda former som ”toknet” och ”toknen” använder man omskrivning: ”detta token”, ”dessa token”.
enTE token

svTE stamnät
svSA inom datakommunikation
svDF huvudledningar i nätverk
svAN De många mindre delnät som internet består av knyts ihop av vissa huvudledningar. Samlingen av alla sådana ledningar kallas internets stamnät(eng. the Internet backbone). Man kan också tala om en delmängd av dessa ledningar, t.ex. det svenska (internet)stamnätet.
enTE backbone
enUPTE Internet backbone

svTE startsida
svDF webbsida som webbläsaren är inställd att visa vid start
svRETE ingångssida, webbsida, webbplats
svAN Detta är det ursprungliga begreppet bakom den engelska termen home page. Den svenska direktöversättningen hemsida har senare även kommit att användas för den inledande sidan (ingångssidan) eller samtliga sidor på en viss webbplats. För att undvika begreppsförvirring avråder Svenska datatermgruppen från hemsida och förordar i stället den tydligare termen startsida.
svSU hemsida
enTE start page
enSYTE home page

svTE styrenhet
svDF del av dator som ger den förmåga att styra viss kringutrustning
svAN Styrenhet är sedan länge etablerat som svensk term för begreppet. Styrenheter finns för t.ex. diskettstation, hårddisk (”IDE ATA/ATAPI-styrenheter”), grafik, USB. Styrenheterna brukar vara integrerade på moderkortet eller finnas på instickskort.
enTE microcontroller
enSYTE controller

svTE styrplatta
enTE trackpad

svTE styrspak
enTE joystick

svTE surfa
svDF besöka olika webbplatser genom att använda de länkar som finns på webbsidorna, möjligen utan att ha ett på förhand definierat mål
svAN Om man uppfattar surfa som ett väl vardagligt uttryck går det förstås också bra att använda verb som leta, söka eller besöka.

svTE systemomarbetning
svUPTE reengineering
svDF genomgripande modifiering av datorsystem i syfte att effektivisera systemet eller att förbättra
 förståelsen av det
svAN Svenska datatermgruppen avråder från termen ”reengineering” som används för detta begrepp även inom svensk systemutveckling. I stället rekommenderar Svenska datatermgruppen systemomarbetning såsom en mer belysande svensk term.
   Med systemomarbetning avses att man utgår från ett äldre system och skapar ett nytt system som bevarar funktioner och data från det äldre systemet. Begreppet rymmer ett spektrum av ansatser, från nyutveckling som innebär att man bygger ett nytt system på den gamla grunden, över vidareutveckling som innebär att man utgår från det gamla systemet men lägger till nya funktioner, till ren källkodsomvandling.
enTE software reengineering
enSYTE reengineering

svTE säkerhetskod
svUPTE lösenord
svUPTE PIN-kod
svUPTE personlig kod
svUPTE bankomatkod
svDF teckenföljd som anges för kontroll av identitet
svAN Använd säkerhetskod som övergripande term för eng. PIN code, password, access code etc. Den kan ofta ersätta andra termer som används för hemliga koder: lösenord, PIN-kod, personlig kod, bankomatkod etc.
   Skillnaden mellan olika typer av koder minskar: numeriska bankomatkoder kan memoreras med hjälp av bokstäver och det som kallas lösenord är inte alltid ett uttalbart ord utan en följd av bokstäver och siffror.
   Vid utrymmesbrist kan termen säkerhetskod förkortas kod, och vid behov kan den preciseras till t.ex. personlig säkerhetskod eller personlig kod.
enTE PIN code
enSYTE password
enSYTE access code

svTE säkerhetskopia
svUPTE reservkopia
svUPTE säkerhetskopiera
svDF kopia av fil eller andra data som sparas för att användas om originalet blir förstört
svAN För det engelska verbet backup används säkerhetskopiera.
   Termen reservkopia förekommer också för detta begrepp.
enTE backup
enSYTE backup copy

svTE sändlista
svDF lista över en grupp av mottagare som ett e-brev automatiskt vidarebefordras till när man skickar det till sändlistans e-postadress
svAN I många e-postprogram kan man skapa personliga sändlistor, men dessa kan endast användas av den som skapat dem, medan de allmänna sändlistor som avses här kan användas av flera.
enTE mailing list

svTE sökmotor
svUPTE sökmaskin
svDF program för indexering av och sökning i stora textmassor, t.ex. samtliga webbsidor på internet
svRETE söktjänst
svAN Flera olika söktjänster kan använda sig av samma sökmotor. Ordet sökmaskin är mindre lämpligt för detta begrepp. Däremot kan det användas när man avser t.ex. en viss server.
enTE search engine

svTE söktjänst
svSA inom internet
svDF tjänst som erbjuds på en webbplats och som är inriktad på att tillhandahålla sökmöjligheter i text på webbsidor och i meddelanden i diskussionsgrupper
svRETE sökmotor
svEX Exempel på söktjänster är Google och Yahoo.
enTE search engine

svTE sökväg
svDF specifikation av vägen genom ett hierarkiskt filsystem till viss fil eller katalog
svAN Olika operativsystem har olika format för att ange sökväg:
   - MS-DOS, Microsoft Windows: enhetsbokstav:\katalog\underkatalog\filnamn.filnamnsändelse (i Windows används även termen mapp för katalog).
   - Unix (inkl. nya Macintoshdatorer): /katalog/underkatalog/filnamn.filändelse
   - Gamla Macintoshdatorer: mapp:undermapp:filnamn
enTE path
enSYTE pathname

svTE tabell
svSYTE uppställning
svUPTE array
svDF ordnad och indexerbar följd av dataelement, oftast av samma typ
svAN I programmeringssammanhang är array sedan länge en etablerad fackterm även på svenska: en array, arrayen, flera arrayer, arrayerna.
   Kännetecknande för en tabell är att den är indexerbar, det vill säga att man kommer åt ett dataelement genom att ange dess plats. Dataelementen kan vara tal, tecken, strängar eller vilken datatyp som helst.
   Om en rektangulär uppställning av dataelement indexeras med rad- och kolumnnummer kallas tabellen ibland matris. En ensam rad eller kolumn kallas även vektor.
   En stack är ett exempel på en lista eller följd av dataelement som inte är indexerad.
enTE array

svTE tagg
svDF tecken eller teckenkombination som används för märkning eller klassificering av data
svAN Taggarna är märkord eller etiketter som kan föregå eller omge t.ex. ord eller textavsnitt eller förekomma fristående.
svEX Exempel på taggar är koder som anger rubriknivå, teckensnitt, radbrytning etc. i textdokument.
enTE tag

svTE teletjänstcentral
svDF central som hanterar telefonservice, t.ex. kundtjänst, åt ett eller flera företag, vanligen på entreprenad
svRETE hjälpcentral
svAN Ett företag kan agera teletjänstcentral åt framför allt företag med stora inkommande samtalsvolymer genom en integrering av data och telefoni som alternativ till drift av telefonväxel eller kundtjänst i egen regi. Call center är ett rätt vagt begrepp som kan stå för ett varierat utbud av teletjänster. Det används t.ex. ibland för en samtalstjänst som kompletterar den egna växeln vid trafiktoppar eller vid bestämda tider. Om man kan bör man således precisera tjänsten, t.ex. telefontjänst, samtalstjänst, telefonservice, informationstjänst, kundtjänst, ringcentral.
   Uttrycket contact center används ibland i stället för call center när man avser en kundtjänst som också besvarar e-post, fax och brev och i vissa fall även tar emot kundbesök. Något särskilt svenskt uttryck för detta behövs kanske inte, men direktöversättningen (kund)kontaktcenter eller (kund)kontaktcentral går bra att använda.
enTE call center

svTE tilde
svBT ~
svUPTE krok
svDF tecknet ~
svAN Tecknet ~ som förekommer i vissa webbadresser och e-postadresser kallas tilde.
   Tecknet förekommer som diakritiskt tecken i olika språk, bl.a. i spanska señor. Det skrivs då i exponentläge och kallas mer preciserat kombinativt tilde. Ett snarlikt tecken, fristående tilde, som skrivs i mittläge och är något större än det diakritiska tecknet, används som utelämningstecken i bl.a. ordböcker (spela ~ utläses spela teater om uppslagsordet är teater) och i matematiska sammanhang.    Detta tecken kallades tidigare krok (eng. swung dash).
enUPTE swung dash

svTE tilldelning
svSYTE mappning
svUPTE mappad
svUPTE tilldelad
svUPTE avbildad
svUPTE punktavbildad
svDF logiska kopplingar mellan element i en mängd och element i en annan mängd
svAN Använd tilldelning eller mappning för eng. mapping och tilldelad eller mappad för eng. mapped. Verbformen till mappning är mappa.
   I vissa sammanhang kan avbildad vara den bästa svenska motsvarigheten till mapped, t.ex. punktavbildad för eng. bitmapped.
enTE mapping
enUPTE mapped
enUPTE bitmapped

svTE tjock klient
svSYTE fet klient
svSA inom klient-serverteknik
svDF klientprogram eller klientdator där huvuddelen av databearbetningen sker lokalt medan serverdatorn endast används för viss datalagring
svRETE  tunn klient
svAN Termen tjock klient passar väl in i ordparet tjock--tunn, som är giltigt för materiella ting, t.ex. tjock respektive tunn bok. Å andra sidan är fet klient klart mest etablerat som svensk term, varför Svenska datatermgruppen även godtar den termen.
   På en tjock klient är programmen lokalt lagrade och körs lokalt, medan data av åtkomlighets- och säkerhetsskäl lagras på servern.
enTE fat client

svTE trunkering
svDF avkortning av tal utan avrundning eller avkortning av teckensträng i början eller slutet
svAN Trunkera (av senlat. trunca’tio ”avskärning”) betyder ’kapa, avkorta’. Trunkering används:
   inom matematiken för avkortning av tal utan avrundning (3,14159 trunkeras till 3,1415 men avrundas till 3,1416)
   i andra sammanhang där en teckensträng behöver avkortas
 i söksystem för att t.ex. hitta olika böjningsformer av eller sammansättningar med visst ord.
   Trunkering betecknar alltså dels ren avkortning (av tal och teckensträngar som inte får plats i sin helhet), dels maskering vid sökning -- då ersätts en del av en teckensträng med ett jokertecken, oftast en asterisk.
   Vid sökning är den vanligaste formen av trunkering högertrunkering. Då ersätts ordslutet med jokertecken för att täcka in olika ändelser och böjningsformer av ett ord, t.ex. ”bil*” som ger träff på ”bil”, ”bilar”, ”bilism” etc. (Risken för brus i sökresultatet är stor; här får man också träff på t.ex. ”bilder” och ”Bilbo”.) Vänstertrunkering innebär att ordbörjan ersätts med jokertecken. Då vill man få fram förekomster av ord som slutar likadant, t.ex. ”*motor” som ger träff på ”bensinmotor”, ”dieselmotor”, ”sökmotor”, ”wankelmotor” etc.
enTE truncation

svTE tunn klient
svUPTE nätdator
svSA inom klient-serverteknik
svDF klientprogram eller klientdator som överlåter det mesta av bearbetning och funktionalitet till serverdatorn
svRETE tjock klient
svAN En tunn klientdator fungerar i princip som terminal mot serverdatorn. Programmen är lagrade på och körs på serverdatorn. Det som överförs via datornätet till den tunna klienten är endast uppdateringar av skärmbilden (användargränssnittet). De s.k. nätdatorerna, eng. network computers, NC, som under senare delen av 1990-talet marknadsfördes som ersättare till konventionella persondatorer i pc-nät, var ett exempel på tunna klientdatorer. De kunde t.ex. sakna egen hårddisk.
enTE thin client
enUPTE network computer

svTE understreck
svBT _
svUPTE underscore
svDF tecknet _
svAN Svenska datatermgruppen avråder från den engelska benämningen underscore. I nya e-adresser bör man hellre använda punkt än understreck.
   Så här kan det se ut när understreck används i en webbadress: http://www.bergbolaget.se/avdelning_3/
enTE underscore

svTE Unicode
SA i domännamn
svFK Som grund för IDN används teckentabellerna som finns återgivna i Unicode. Hantering av Unicode krävs i vissa modernare standarder som XML, Java, ECMAScript (JavaScript), LDAP, CORBA 3.0, WML etc., och är det officiella sättet att implementera ISO/IEC 10646. I Unicode tilldelas varje existerande teckenglyf från världens alla skriftsystem ett heltal eller en s.k. kodpunkt. Varje kodpunkt betecknas som U + hexadecimalsiffra; exempelvis representeras a (grekiska lilla alfa) som U + 03B1. Dessa kodpunkter representeras i sin tur av multiplar av oktetter, s.k. teckenkoder, vilka varierar beroende på UTF-metod. Även matematiska symboler och några få skriftsystem som numera är utdöda finns representerade. Unicode har plats för över en miljon tecken -- varav drygt 70 000 tecken redan är tilldelade -- och kan ersätta några hundra olika äldre former av teckenkodningssystem. I Unicode-standarden finns tre olika typer av tecken: tecken som är ”Assigned” i Unicode och som får användas i domännamn (klass1), en andra klass tecken som också är ”Assigned” men som ändå inte får användas i domännamn utan att först översättas till klass 1, och slutligen den tredje klassen som inte är ”Assigned” men som kan komma att bli det i framtiden. Vissa tecken bör inte användas som del av domännamn.
   En risk med införandet av Unicode som många diskuterar idag är möjligheten till att förväxla tecken från olika teckenmängder. På många sätt skulle användningen av enbart Unicode-baserade programvaror bli mer robust och säker. När system använder en blandning av flera olika teckenuppsättningar för att representera tecken finns det risk för att någon utnyttjar skillnaderna mellan olika uppsättningar eller det sätt på vilket program konverterar eller översätter mellan dem. Eftersom Unicode innehåller ett så stort antal tecken kan felaktig användning dock även här exponera program eller system för möjliga attacker. Överväganden kring säkerhet måste därför finnas med i utvecklingen av system som ska hantera Unicode.
   I Unicode Teknisk rapport nr 36 beskrivs överväganden om säkerhet som är viktiga att vara medveten om för den som arbetar med Unicode. Dokumentet är under utformning (september 2005) och kommer att förändras och utvecklas över tiden. Tillägg kommer att göras när det är nödvändigt. Det är viktigt att alla som hanterar domäner är uppdaterade kring säkerhetsaspekterna på Unicode och domännamn.
   I den aktuella versionen diskuteras två områden: kanonisk representation och visuell förfalskning (eng. spoofing). Förfalskningen innebär här en avsiktlig felstavning av ett domän- eller användarnamn för att lura in omedvetna användare i interaktion med bluffwebbsidor som om de vore de riktiga, t.ex. går det att lura användare genom att använda siffran 1 i stället för ”l”, se vidare bluffwebbplats. Unicodestandarden innehåller många tecken vars glyfer antingen av historiska skäl eller av en ren slump liknar varandra.
   Problemet är inte unikt för Unicode. Många av dagens teckenuppsättningar, inklusive ISO/IEC 8859-1, innehåller förväxlingsbara element (även om de i allmänhet är färre än i den totala Unicodemängden), och medför i sig samma risker när det gäller ”spoofing”. Utförligare resonemang kring dessa frågor finns på http://www.unicode.org/faq/security.html#1.
enUPTE spoofing

svTE uppmana
svSYTE tillfråga
svAN Använd uppmana för det engelska verbet prompt i betydelsen ‘uppmana användaren att lämna information eller utföra en åtgärd’. Ibland kan tillfråga passa bättre: ”När du blir tillfrågad om vilket alternativ du föredrar, klickar du på det alternativet.”
enTE prompt

svTE utcheckning
svUPTE checka ut
svUPTE versionshantering
svSA vid versionshantering
svDF åtgärd som innebär att en person hämtar (och ibland reserverar) dokument för att arbeta med dem
svAN Versionshantering (eng. revision control) är vanligt i samband med programutveckling och de dokument som hanteras är då ofta källkodsfiler (programkod), men kan också vara andra typer av textdokument, såsom indatafiler till program och dokumentationsfiler.
    Lämpliga verbuttryck att använda blir checka ut respektive checka in. ”När utvecklaren är klar med ändringarna i sitt utcheckade avsnitt av programkoden checkar hon in det igen. Därmed blir hennes ändringar tillgängliga för kollegerna.”
enTE checkout
enUPTE revision control

svTE web services
svDF teknik som möjliggör för program och tjänster att hitta och utnyttja varandra automatiskt via olika datornät som internet och intranät, oavsett underliggande datormiljö
svAN Svenska datatermgruppen har inte kommit fram till någon lämplig term på svenska. Därför menar Svenska datatermgruppen att man tills vidare kan använda den engelska termen som ett s.k. citatord, dvs. ett för svenskan fortfarande främmande ord som omges av citattecken. Skriv om möjligt inom parentes ”informationsutbyte mellan webbplatser” som en kort förklaring.
   Att direktöversätta web services med webbtjänster är olämpligt eftersom det kan misstolkas som tjänster till allmänheten, t.ex. nyheter, försäljning, e-post och annat som finns på webbsidor. Web services handlar nämligen om att låta datasystem kommunicera och utbyta information på ett standardiserat, säkert och kontrollerat sätt via internet eller motsvarande. Web services är därmed snarare en angelägenhet för programmerare än något som allmänheten kommer i direkt kontakt med. Därför är det bättre att lämna det engelska uttrycket oöversatt så att man undviker sammanblandning med webbtjänster i betydelsen ’allmänt tillgängliga tjänster på webben’.
enTE web services

svTE webbadress
svDF adress inom www, normalt till en webbsida
svAN En webbadress är en teckensträng som unikt identifierar en resurs i webben, t.ex. en webbsida, en bild, en datafil etc.
   Det är webbadressen som syns överst i webbläsarfönstret och som publiceras i tidningsartiklar. Ofta inleds den med ’http:’ eller ’ftp:’. URL (Uniform Resource Locator) är den tekniska termen för detta begrepp. (Det finns dock URL:er som inte kan anses vara webbadresser, t.ex. sådana som börjar med ’file:’.)
   Beträffande huruvida alla URL:er är webbadresser, se frågesvaret om vad som räknas in i www och URL.
   Webbadressen till Svenska datatermgruppens ingångssida är http://www.nada.kth.se/dataterm.
enTE URL
enSYTE Uniform Resource Locator

svTE webbakgrund
svUPTE pushteknik
svUPTE pullteknik
svUPTE webbutsändning
svUPTE webbutsändare
svDF visningssätt för webbläsare (och andra klienter för webbutsändningar) som innebär att informationen från en vald webbkanal visas som bakgrundsbild på skärmen
svAN Detta teknikområde är ganska nytt, och terminologin är fortfarande vacklande. Det som sker vid traditionell webbanvändning kan benämnas med eng. pull, dvs. webbläsaren ‘drar’ aktivt till sig webbsidorna från webbservern.
   Eng. push betecknar en motsatt teknik: en server ‘trycker ut’ information till en klient. Kanalliknelsen är en analogi med hur man upplever tv-mediet. I strikt teknisk mening handlar det naturligtvis inte om kanaler, men för användaren upplevs det så: man väljer mellan att ansluta till olika webbutsändares tjänster, som var och en skickar ut ett visst innehåll.
   Skillnaden mellan pushteknik och pullteknik är dock ofta inte så stor som det låter utsändningen begärs oftast av klienten och användaren kan med klientprogrammet styra vilken typ av innehåll som ska sändas. Ser man i stället mer till funktionen, som kan liknas vid en prenumeration, skulle man kunna tala om webbprenumeration.
   Den som ansvarar för webbutsändningar kallas webbutsändare. Normalt erbjuder en webbutsändare en enda kanal.
enTE webtop
enUPTE pull
enUPTE push

svTE webbaserad utbildning
svSYTE e-kurs
svSYTE e-utbildning
svSYTE kurs via internet
svSYTE webbkurs
svSYTE webbutbildning
svFK Någon entydig definition av uttrycket e-learning finns inte; det används för många olika typer av datorbaserade utbildningar och utbildningsverktyg. Därför bör man om möjligt precisera vad som avses, t.ex. webbaserad utbildning, e-utbildning, webbutbildning, webbkurs, e-kurs, kurs via internet.
enTE e-learning

svTE webbseminarium
svUPTE webbinarium
svUPTE webbutsändning
svUPTE webinarium
svDF seminarium via webben där deltagarna kan ställa frågor och diskutera med varandra
svAN Det från engelskan direktöversatta webinarium (oftast med bara ett b) är vanlig i svenska webbtexter. Vi rekommenderar dock webbseminarium, en enkel och mer lättförståelig sammansättning som dessutom ansluter till den sedan länge etablerade försvenskningen av web till webb.
    Saknas interaktivitet, som i enkelriktade föredrag i direktsändning på webben, är det inte fråga om webbseminarium utan om webbutsändning.
enTE webinar
enSYTE web seminar

svTE webbutik
svSYTE webbshop
svSYTE webbvaruhus
svDF webbplats från vilken man kan beställa varor och tjänster
svAN Välj svensk översättning alltefter vad som passar bäst i det enskilda fallet. Det går också att använda nät som förled i stället för webb.
   Handel går bra i sammansättningar som webbokhandel, men knappast ensamt -- då riskerar man sammanblandning med de generella begreppen webbhandel och e-handel. E-handel är en samhällsföreteelse, inte en specifik butik. Svenska datatermgruppen rekommenderar heller inte affär -- då finns det risk för sammanblandning med elektroniska affärer, ett mer överordnat begrepp än enskilda butiker
enTE web shop

svTE webbhotell
svDF tjänst som innebär att ett företag upplåter utrymme för webbplats åt företag som inte har egen webbserver

svTE webbkanal
svDF kanal för en viss webbutsändares webbutsändning
enTE web channel

svTE webblagring
svSYTE webbaserad datalagring
svDF datalagringstjänst tillgänglig via webben
svAN Vill man vara extra tydlig är webbaserad datalagring att föredra. Idén med denna datalagringstjänst är att kunden via webben ska kunna lagra sina data på en tjänsteleverantörs server, i regel mot en månadsavgift. Därmed avlastas kundens lokala hårddisk. Dessutom får kunden en tryggare säkerhetskopiering.
enTE web storage

svTE webbläsare
svUPTE webbläddrare
svUPTE webbprogram
svDF datorprogram för hämtning och visning av information via World Wide Web
svAN Det finns olika typer av webbrelaterade program: program för att skapa webbsidor, läsprogram, serverprogram etc. Som övergripande term fungerar webbprogram, vid behov kan mer specificerade termer användas, t.ex. webbläsare.
    En annan förekommande svensk benämning för web browser är webbläddrare. En nackdel är att alla kanske inte uppfattar det som om man bläddrar. Dessutom är en sammansättning av webb + bläddrare problematisk. Ett av de tre b:na måste strykas. Vid avstavning ska man komma ihåg att sätta in ett b, vilket kan vara svårt eftersom webb är ett främmande ord. Att alltid skriva ordet med bindestreck, webb-bläddrare, strider mot regeln att sammansättningar med två vanliga ord skrivs utan bindestreck, jämför tillägga, nattåg.
enTE web browser

svTE webbmästare
svSYTE webbansvarig
svUPTE webbredaktör
svUPTE webbinfoansvarig
svUPTE webbskribent
svUPTE webbtekniker
svDF person som har det övergripande ansvaret för en webbplats
svAN Vid behov kan man precisera olika funktioner, t.ex. webbredaktör eller webbinfoansvarig (eng. infomaster; på större företag kan det finnas en hel webbredaktion) för de personer som ansvarar för den information som publiceras på webbplatsen, webbskribent för den som skapar information för publicering, sidansvarig för den som ansvarar för en viss webbsida och webbtekniker för den som är ansvarig för det rent tekniska.
enTE webmaster
enUPTE infomaster

svTE webbplats
svUPTE sajt
svUPTE site
svDF webbsida eller grupp sammanlänkade webbsidor som innehåller information om en verksamhet eller ett ämne och som har samma utgivare
svRETE portal
svAN En typisk webbplats brukar röra ett visst ämne, ett visst företags varor och tjänster eller en viss organisations verksamhet. Sådana webbplatser kan omfatta hundratals webbsidor men kan också bestå av endast en eller ett fåtal sidor.
   Termen hemsida (hemsidor) används ofta synonymt med webbplats, t.ex. ”myndigheten Y:s hemsida” fast man i uppenbarligen åsyftar den aktuella webbplatsen i dess helhet, alltså inte bara en sida utan samtliga sidor. Detta är missvisande, se utförligare resonemang i kommentaren under hemsida.
   Svenska datatermgruppen avråder från eng. web site, website och den svenska kortformen site (som inte finns i engelskan). Den försvenskade stavningen sajt kan accepteras i ledigt språkbruk. Men i normal sakprosa och i mer officiella sammanhang bör webbplats användas. Argumentet för webbplats är ett redan existerande mönster: efterledet site i web site översätter Svenska datatermgruppen med plats efter mönster från t.ex. campingplats (camping site), arbetsplats (work site) och upparbetningsplats (conversion site). Undvik också formen ”webbsajt”, som inte ens har fördelen av att vara kort.
   Som efterled i sammansättningar som annars skulle bli ohanterligt långa, kan man i stället för sajt använda kortformen webb, t.ex. föräldrawebb (webbplats för föräldrar) och utbildningswebb. På grund av förväxlingsrisken med ”webben” som kortform för ”World Wide Web” bör man inte använda en bestämd form ”webben” med betydelsen ‘webbplatsen’.
enTE web site
enUPTE site

svTE webbsida
svDF mängd information som man når via webben utan att behöva gå vidare via en länk; motsvarar ofta så mycket man kan se på skärmen samtidigt eller genom att rulla bilden
svRETE webbplats
svAN Svenska datatermgruppen avråder från ordet hemsida (eng. home page) som idag används för flera helt olika begrepp: förutom för ingångssida och startsida även för webbplats och webbsida. Det är därför lämpligare att precisera vad man avser genom att använda någon av de fyra sistnämnda termerna.
svSU hemsida
enTE web page

svTE webbutsändning
svDF utsändning av webbsidor (och liknande information) med pushteknik
enTE webcasting

svTE vektor
svDF ordnad och indexerbar endimensionell följd av dataelement
svAN Inom datavetenskapen står vektor för en endimensionell tabell. Inom matematik och fysik definieras den som ‘(matematisk) storhet som anges med både sin storlek och sin riktning och vanligen åskådliggörs som en sträcka av bestämd längd och riktning’. Den används för att beskriva t.ex. kraft, hastighet och acceleration.
enTE vector

svTE vinkelkompensering
svDF funktion i projektor som säkerställer att den projicerade bilden är rektangulär även om projektorn inte står rakt framför centrum av duken
svEKVI Det engelska keystone (och keystone i sammansättningar med -funktion, -justering och -korrigering) har hittills ofta lämnats oöversatt i svenska texter. Svenska datatermgruppen lanserar nu efter norsk förebild den betydligt mer självförklarande termen vinkelkompensering.
svAN På nyare projektorer är vinkelkompenseringen ofta automatisk, dvs. projektorn känner själv av hur den står i förhållande till duken och anpassar bilden efter det. På äldre eller enklare modeller måste man ställa in vinkelkompenseringen manuellt.
enTE keystone correction
enSYTE keystone

svTE vinkelparentes
svBT <>
svDF tecknet < och tecknet >
svAN Vinkelparenteser används bl.a. för att avgränsa internetadresser i löptext, när det behövs av tydlighetsskäl. Det kan se ut så här: Svenska datatermgruppens webbplats har adressen <http://www.nada.kth.se/dataterm/> och e-post kan skickas till <dataterm-kontakt@nada.kth.se>.
   När tecknen < och > står ensamma kallas de mindre än-tecken respektive större än-tecken.

svTE vinklingsbar
svUPTE tiltbar
svAN Svenska datatermgruppen avråder från det svengelska adjektivet ”tiltbar”, som ofta återfinns i specifikationer för bildskärmar och för väggfästen för bildskärmar och tv-apparater. Givetvis är det bättre att översätta ”tiltable” fullt ut. Grundbetydelsen av verbet tilt är ’luta, vippa, vicka, stjälpa’. I det här sammanhanget passar vinklingsbar bäst.
enTE tiltable

svTE virtuell
svDF som skenbart existerar eller skenbart är på ett visst sätt
svAN Termen virtuell förekommer i många andra termer som virtuellt minne, virtuell (datornäts)port, virtuell maskin. Det engelska ordet virtual kan också betyda ’egentlig’, ’faktisk’, ’verklig’.
svRETE virtuell verklighet
enTE virtual

svTE virtuell verklighet
svSYTE VR-
svDF datorskapad miljö, ofta avsedd att simulera en fysisk miljö
svRETE cyberrymd
svAN I sammansättningar kan vid behov den etablerade engelska förkortningen VR användas: VR-hjälm, VR-program etc. (jämför förkortningen pc för persondator). I sitt givna sammanhang behövs inget förled. Det räcker då i regel att tala endast om hjälm, spel, grafik etc.
   Ordet virtuell används dels i uttrycket virtuell verklighet och vid sådant som hör till VR-tekniken (virtuella objekt, virtuell simulering), dels när man särskilt vill betona att något är just icke-verkligt, endast existerar i datorer (virtuellt rum, virtuellt kontor, virtuell organisation, virtuellt universitet). Det bör inte ersätta datorbaserad, elektronisk och digital.
enTE virtual reality
enSYTE VR

svTE vridfunktion
svAN Det är vanligt att platta bildskärmar (LCD-skärmar) har vridfunktion i bildskärmsfoten, ofta i kombination med möjlighet att höja och sänka skärmen efter individuella behov.
enTE pivot function

svTE webb
svBT www
svSYTE World Wide Web
svUPTE nät
svUPTE väven[väv]
svUPTE världsväven[världsväv]
svDF system på internet eller på ett intranät som medger att man enkelt kan hämta sammanlänkad information i form av text, bild och ljud
svAN Använd gärna www eller webb (i bestämd form webben), med små bokstäver, i stället för det långa World Wide Web. Som förled i sammansättningar är webb bäst, t.ex. webbläsare.
   Det är inte självklart att uppfatta World Wide Web som ett egennamn. Snarare uppfattas det som en beskrivande benämning.
   Nät skulle kunna vara ett tänkbart svenskt uttryck i stället för webb, men eftersom internet också benämns nätet skulle det kunna bli sammanblandningar mellan dessa båda betydelser. Tills vidare kan man istället ta kortformen = sista delen av den engelska benämningen och försvenska den till webb (jämför jobb av eng. job ) eller använda förkortningen www.
   Efterhand som webb blir alltmer hemtamt blir det också naturligt att uttala det med /v/ och inte med eng. /w/, jämför uttalet av whist /v-/, whisky /v-/ eller /w-/.
   Ett annat tänkbart svenskt ord är väv(en) eller världsväv(en). Ett motsvarande uttryck, veraldarvefurinn, används på isländska.
   Bokstaven w utläses ’dubbel-ve’ på svenska, och ’dubbel-ve dubbel-ve dubbel-ve’ vore förstås den mest korrekta utläsningen av www. Men eftersom en sådan utläsning upplevs som väl lång och tung har den helt acceptabla utläsningen ’ve ve ve’ blivit den allmänt vedertagna. Jämför utläsningen av t.ex. wc, WP, BMW, B & W, WHO. Om det finns risk för missförstånd bör man uttala bokstaven ’dubbel-ve’.

svTE väljare
svUPTE flagga
svUPTE parameter
svUPTE argument
svDF tillägg till ett kommando i ett textbaserat användargränssnitt som modifierar hur kommandot normalt utförs
svRETE omkopplare, växel
svAN I t.ex. Unixkommandot ’ls -l’ är ’-l’ en väljare som gör att fler uppgifter om filerna än bara namnet presenteras. Andra uttryck som förekommer är flagga, parameter, argument.
enTE switch
enSYTE option

svTE växel
svDF utrustning som kan sätta en eller flera kommunikationslinjer i förbindelse med en eller flera andra kommunikationslinjer
svRETE omkopplare, väljare
enTE switch

svTE åsidosätta
svSYTE förbigå
svDF tillfälligt ersätta ett förinställt värde utan att värdet ändras permanent
enTE override

svTE öppen källkod
svUPTE öppet källkodsprogram
svUPTE öppet program
svDF källkod som är fritt tillgänglig för kopiering så att utomstående lätt ska kunna använda, rätta fel i och vidareutveckla ett program på frivillig basis
svAN När det är programmet som sådant som är i fokus kan man säga öppet källkodsprogram (öppet böjs då efter program) eller om sammanhanget är givet: öppet program.
svEX Ett välkänt exempel på ett öppet källkodsprogram är operativsystemet Linux.
enTE open source

svTE öppen nyckel
enTE public key

svTE översikt
svDF framställning på webbsida som överskådligt redovisar hur webbplatsen är uppbyggd
svAN Mer ordagranna översättningar som webbkarta, webbplatskarta, karta över webbplatsen, är mindre lämpliga som uttryck för begreppet, eftersom det ofta är fråga om en innehållsförteckning snarare än en egentlig karta. Är det trots allt en grafisk framställning föredrar Svenska datatermgruppen termerna översiktskarta eller orienteringstavla framför webbkarta etc.
   När översikt finns brukar denna vara tillgänglig via en länk på webbplatsens ingångssida.
 eng. site map

svTE AAC
FRKT F
enTE AAC
FRKT F
enINTE Advanced Audio Coding
FRKT OF
svDF format för komprimering av ljudfiler ursprungligen definierat i standarden MPEG-2
svAN Ska komprimera mer men ändå ge högre ljudkvalitet än MP3-formatet; används bl.a. i Apples musikspelare iPod

svTE ACPI
FRKT F
enTE ACPI
FRKT F
enINTE Advanced Configuration and Power Interface
FRKT OF
svFK Styrmetod för energisparfunktioner i Windows.
svRETE APM

svTE ADSL
FRKT F
enTE ADSL
FRKT F
enINTE Asymmetric DSL
FRKT OF
svFK DSL-variant som bygger på asymmetrisk förbindelse, t.ex. 1 Mbit nedströms (till användarens dator) och 64 Kbit uppströms (från datorn); maximal överföringshastighet 9 Mbit/s.

svTE AGP
FRKT F
enTE AGP
FRKT F
enINTE Accelerated Graphics Port
FRKT OF
svFK Arkitektur för lokal databuss från Intel; avsedd för 3D-grafikkort, som då får snabbare åtkomst till arbetsminnet än via PCI-bussen.
svAN Det finns även en kortplats som kallas AGP-kortplats.

svTE AJAX
FRKT F
enTE AJAX
FRKT F
enINTE Asynchronous Javascript and XML
FRKT OF
svFK Beteckning för ett antal metoder som används för att skapa interaktiva webbsidor så att användarna får avancerade funktioner påminnande om de i vanliga lokalt installerade program, t.ex. dra-och-släpp.
svAN På klienten används språket Javascript för att manipulera data och användargränssnitt, medan XML används vid datautbyte mellan klienten och webbservern.

svTE AMP
FRKT F
enTE AMP
FRKT F
enINTE Apache, MySQL, PHP
FRKT OF
svFK Typisk kombination av öppna program på en server för en dynamisk webbplats, bortsett från operativsystem: webbserverprogrammet Apache, relationsdatabasen MySQL och skriptspråket PHP.

svTE ANSI
FRKT F
enTE ANSI
FRKT F
enSYTE American National Standards Institute
FRKT OF
svFK Standardiseringsorganisation i USA.

svTE API
FRKT F
enTE API
FRKT F
enINTE Application Program Interface
FRKT OF
svDF gränssnitt som gör det möjligt att i program och insticksmoduler utnyttja funktioner för vissa tjänster som finns tillgängliga i ett annat program eller i en funktionssamling

svTE APM
FRKT F
enTE APM
FRKT F
enINTE Advanced Power Management
FRKT OF
svDF styrmetod för energisparfunktioner i Windows
svRETE ACPI

svTE ASCII
FRKT F
enTE ASCII
FRKT F
enINTE American Standard Code for Information Interchange
FRKT OF
svDF 7-bitskod för representation av alfanumeriska tecken

svTE ASP
HONR 1
FRKT F
enTE ASP
FRKT F
enSYTE Active Server Pages
FRKT OF
svFK Produkt för dynamisk framställning av webbsidor.

svTE ASP
HONR 2
FRKT F
enTE ASP
FRKT F
enSYTE Application Service Provider
FRKT OF
svDF programuthyrningsföretag eller annat företag som erbjuder tjänster som innebär att kunden hyr tillgången till program och drift via t.ex. internet

svTE ATA
FRKT F
enTE ATA
FRKT F
enINTE Advanced Technology Attachment
FRKT OF
svFK ANSI-namnet på IDE 1.

svTE ATAPI
FRKT F
enTE ATAPI
FRKT F
enINTE ATA Packet Interface
FRKT OF
svFK Tillägg till ATA-standarden för lagringsenheter som cd, dvd och zip; enligt detta överförs data i paket i stället för i sektor- eller blockform som på en hårddisk.

svTE ATX
FRKT F
enTE ATX
FRKT F
enINTE Advanced Technology Extended
FRKT OF
svFK Specifikation av storlek på moderkort och datorlåda (till pc) samt var och hur olika komponenter ska anslutas, inkl. deras höjd.
svRETE BTX

svTE BBS
FRKT F
enTE BBS
FRKT F
enSYTE Bulletin Board System
FRKT OF
svFK Elektronisk anslagstavla, elektroniskt diskussionsforum, elektronisk meddelandeförmedling; avser äldre uppringbara tjänster som inte ingick i internet; motsvaras idag av internets diskussionsforum.
RIFR Svenska termer i förklaringen?/HNI

svTE BD
FRKT F
enTE BD
FRKT F
enSYTE Blu-ray Disc
FRKT OF
svFK Vidareutveckling av dvd som innebär ökad lagringskapacitet; formatet stöds av Sony m.fl. och konkurrerar med HD-DVD.

svTE BD-R
FRKT F
enTE BD-R
FRKT F
enSYTE BDR
enSYTE Blu-ray-Disc Recordable
FRKT OF
svDF skrivbar blurayskiva

svTE BD-RW
FRKT F
enTE BD-RW
enSYTE BDRW
enSYTE Blu-ray-Disc Rewritable
FRKT OF
svDF återskrivbar blurayskiva

svTE BIOS
FRKT F
enTE BIOS
FRKT F
enINTE Basic Input Output System
FRKT OF
svDF en samling rutiner för in- och utmatning som utnyttjas av PC-DOS, MS-DOS och program som körs i datorer som har detta operativsystem

svTE BTX
FRKT F
enTE BTX
FRKT F
enINTE Balanced Technology Extended
FRKT OF
svFK specifikation av storlek på moderkort och datorlåda (till pc) samt var och hur olika komponenter ska anslutas, inkl. deras höjd
svAN Ger effektivare kylning än det äldre ATX.
svRETE ATX

svTE CALS
FRKT F
enTE CALS
FRKT F
enINTE Continuous Aquisition and Life-cycle Support
FRKT OF
svFK Standard för utväxling av information i elektronisk form mellan USA:s försvarsdepartement och dess leverantörer; tidigare uttydning: Computer Aided Acquisition and Logistics Support.

svTE CCD
FRKT F
enTE CCD
FRKT F
enINTE Charge Coupled Device
FRKT OF
svDF ljuskänslig halvledare som omvandlar mottaget ljus till spänning; vanlig i digitalkameror och bildläsare

svTE CDMA
HONR 1
FRKT F
enTE CDMA
FRKT F
enINTE Code Division Multiple Access
FRKT OF
svFK Teknik för digital mobiltelefoni införd 1995 i USA (varumärke CDMA One); konkurrent till GSM.

svTE CDMA
HONR 2
FRKT F
enTE CDMA
FRKT F
enINTE Code Division Multiple Access
FRKT OF
svFK Teknik för 3G-telefoni som bygger på koddelning, att flera telefonsamtal får dela på samma radiofrekvens (typ av multiplex).

svTE CDMA 2000
enTE CDMA 2000
svFK Teknik för 3G-telefoni som används främst i USA; avsedd för uppgradering av s.k. CDMA One-nät.

svTE CERT
enTE CERT
enSYTE Computer Emergency Response Team
svFK it-incidentcentrum.
svSU CSIRT

svTE CGI
FRKT F
enTE CGI
FRKT F
enINTE common gateway interface
FRKT OF
svDF programgränssnitt som ger webbläsare möjlighet att anropa ett program på serverdatorn
svAN Används för åtkomst av dynamiska data, såsom data i en databas.

svTE cHTML
FRKT F
enTE cHTML
FRKT F
enINTE compact HTML
FRKT OF
svDF delmängd av HTML avsedd att användas i handdatorer och mobiltelefoner när de kopplas upp mot webben
svAN Bygger på manövrering med knappar i stället för mus.

svTE CIS
FRKT F
svSYTE kontaktsensor
enTE CIS
FRKT F
enINTE Contact Image Sensors
FRKT OF
svDF lysdiodbaserad sensor för bildläsare, vilken gör läsarna billigare, mer kompakta och strömsnåla än med den äldre tekniken CCD, som i gengäld erbjuder högre upplösning.

svTE CIO
FRKT F
svSYTE it-strateg
svSYTE it-direktör
enTE CIO
FRKT F
enSYTE Chief Information Officer
FRKT OF
svDF person som ansvarar för de strategiska it-frågorna i större företag eller organisationer; sitter ofta med i ledningen och är därmed en brygga mellan it-avdelning och övrig verksamhet
RIFR Svenska synonymer i förklaringen?/HNI

svTE CMS
FRKT F
svSYTE innehållshanteringssystem
svSYTE webbpubliceringssystem
enTE CMS
FRKT F
enSYTE Content Management System
FRKT OF
svDF system som ger möjlighet till enkel uppdatering av en webbplats oavsett HTML-kunskaper
svAN I regel databasbaserat (med dynamiska sidor) och åtkomligt via webbläsare (för behöriga).

svTE CRM
FRKT F
enTE CRM
FRKT F
enSYTE Customer Relationship Management
FRKT OF
svDF system som går ut på att kundernas behov och önskemål ska tillgodoses bättre via samordning av tidigare splittrad information om kunderna i kunddatabaser, säljstödssystem och affärssystem

svTE CRT
FRKT F
svSYTE katodstrålerör
enTE CRT
FRKT F
enINTE Cathode Ray Tube
FRKT OF
svAN Används i konventionella bildskärmar, ”CRT-skärmar” och tv-apparater.

svTE CSIRT
FRKT F
svSYTE it-incidentcentrum
enTE CSIRT
FRKT F
enINTE Computer Security Incident Response Team
FRKT OF
svDF organ som inrättats i många länder för att bevaka och varna för datorrelaterade hot i form av virus m.m.
svAN I Sverige Sitic, som sorterar under Post- och telestyrelsen.

svTE CTO
FRKT F
svSYTE teknisk chef
enTE CTO
FRKT F
enSYTE Chief Technology Officer
FRKT OF
svDF person på hög nivå (i USA oftast direkt under vd, CEO) som ansvarar för teknikinriktade it-frågor i större företag eller organisationer.
svRETE CIO

svTE DAB
FRKT F
svSYTE digitalradio
enTE DAB
FRKT F
enINTE Digital Audio Broadcasting
FRKT OF
svDF radiosändningsteknik som medger fler kanaler på samma frekvensutrymme samt ljud i cd-kvalitet

svTE DAS
FRKT F
svSYTE direktansluten lagring
enTE DAS
FRKT F
enINTE Direct Attached Storage
FRKT OF
svFK Extern låda med ytterligare hårddiskar till större server.
svRETE NAS

svTE DAT
FRKT F
enTE DAT
FRKT F
enINTE digital audio tape
FRKT OF
svDF bandkassett för digital lagring
svAN Ursprungligen avsedd för ljud.

svTE DDoS Attack
FRKT F
svSYTE distribuerad överbelastningsattack
enTE DDoS Attack
FRKT F
enINTE Distributed Denial of Service Attack
FRKT OF
svDF överbelastningsattack där anropen sker från många olika datorer, ofta fjärrstyrda via maskar eller trojaner som infekterat dessa datorer utan ägarnas vetskap

svTE DDR
FRKT F
svSYTE dubbel datahastighet
enTE DDR
FRKT F
enINTE Double Data Rate
FRKT OF
svDF specifikation på minneskrets som kan hantera två datavärden per klockcykel

svTE DHCP
FRKT F
enTE DHCP
FRKT F
enINTE Dynamic Host Configuration Protocol
FRKT OF
svDF kommunikationsprotokoll för internet som tilldelar klienten en tillfällig IP-adress varje gång denna kopplar upp sig

svTE DLL
FRKT F
enTE DLL
FRKT F
enINTE Dynamic Linked Library
FRKT OF
svDF dynamiskt länkbibliotek med funktioner eller data som är gemensamma för flera Windowsprogram
svAN Vid start av programmet upprättar det en länk till de funktioner/data som ligger i länkbiblioteket; DLL är också den typiska filnamnsändelsen för denna typ av fil.

svTE DLP
FRKT F
enTE DLP
FRKT F
enINTE Digital Light Processing
FRKT OF
svFK Tillämpning av DMD för digital bildprojicering som är vanlig i dataprojektorer (alternativ teknik till LCD); ger ljusstarka, skarpa bilder som kan beskådas utan mörkläggning av rummet.

svTE DLT
FRKT F
enTE DLT
FRKT F
enINTE Digital Linear Tape
FRKT OF
svFK Bandkassett för digital lagring; kapacitet 10--80 Gbyte beroende på typ av kassett och komprimering.

svTE DMB
FRKT F
enTE DMB
FRKT F
enINTE Digital Multimedia Broadcasting
FRKT OF
svFK Teknik för sändning av tv till mobiltelefoner via DAB-nät; kräver en inbyggd DAB-radiomottagare i mobilen.
svRETE DVB-H, MBMS

svTE DMD
FRKT F
enTE DMD
FRKT F
enINTE Digital Micromirror Device
FRKT OF
svDF mikrokrets täckt med en stor mängd mikrometerstora tippbara speglar  som sitter med en mikrometers mellanrum och där varje spegel motsvarar en bildpunkt vid grafisk återgivning

svTE DMZ
FRKT F
svSYTE demilitariserad zon
enTE DMZ
FRKT F
enSYTE Demilitarized Zone
FRKT OF
svDF datornät upprättat mellan externt nät (internet) och lokalt nät där de datorer placeras som driver tjänster som ska nås utifrån; all trafik till och från dessa tjänster regleras av en brandvägg

svTE DNS
FRKT F
enTE DNS
FRKT F
enSYTE domain name system
FRKT OF
svFK Domännamnssystemet i internet, som hanterar översättning mellan domännamn och IP-nummer (och tvärtom).

svTE DoS Attack
FRKT F
svSYTE överbelastningsattack
svSYTE tillgänglighetsattack
enTE DoS Attack
FRKT F
enSYTE Denial of Service Attack
FRKT OF
svDF typ av sabotage där någon överbelastar en server eller router genom att sända enorma mängder felaktiga datapaket så att den till slut kraschar; tjänsten eller servicen är då ”inte tillgänglig” (denial of service)

svTE DPI
FRKT F
svSYTE punkter per tum
enTE DPI
FRKT F
enSYTE Dots Per Inch
FRKT OF
svFK Hur många punkter som ryms inom en tum är ett mått som anger upplösningen hos en skrivare eller fotosättare; en vanlig upplösning hos laserskrivare är 600 DPI.

svTE DRM
HONR 1
FRKT F
enTE DRM
FRKT F
enINTE Digital Rights Management
FRKT OF
svFK Tekniskt innehållsskydd, skydd mot piratkopiering av e-böcker, dataprogram, filmer, musikstycken etc. som innebär krypterat innehåll + ett system som ser till att nyckeln når rätt mottagare och att alla villkor för nyttjande följs.

svTE DRM
HONR 2
FRKT F
enTE DRM
FRKT F
enINTE Digital Radio Mondiale
FRKT OF
svFK Digitalradioteknik baserad på SDR och komprimeringsformatet AAC.

svTE DSL
FRKT F
svSYTE digital abonnentanslutning
enTE DSL
FRKT F
enINTE Digital Subscriber Line
FRKT OF
enUPTE xDSL
svFK Överordnad term för alla modemtekniker som använder sig av koppartråd för telefoni, dvs. det vanliga telefonnätet, för snabb överföring av data mellan telestationen och kundens dator
svAN Kallas även xDSL för att markera att en inledande bokstav tillkommer i praktiken (t.ex. ADSL, VDSL, UDSL)

svTE DTD
FRKT F
enTE DTD
FRKT F
enINTE Document Type Definition
FRKT OF
svFK Beskrivning av textens struktur i en viss dokumentkategori; används för SGML- och XML-dokument.

svTE DVB
FRKT F
enTE DVB
FRKT F
enINTE Digital Video Broadcasting
FRKT OF
svDF uppsättning protokoll för att sända digital-tv från satellit, över kabelnät och från markbundna sändarmaster

svTE DVB-C
FRKT F
enTE DVB-C
FRKT F
enINTE DVB-Cable
FRKT OF
svFK DVB-protokoll för digitala sändningar i kabelnät.

svTE DVB-H
FRKT F
enTE DVB-H
FRKT F
enINTE DVB-Handheld
FRKT OF
svFK DVB-protokoll för mobila mottagare; aktuellt för sändning av tv till mobiltelefoner.
svRETE DMB, MBMS

svTE DVB-S
FRKT F
enTE DVB-S
FRKT F
enINTE DVB-Satellite
FRKT OF
svFK DVB-protokoll för satellit-tv.

svTE DVB-T
FRKT F
enTE DVB-T
FRKT F
enINTE DVB-Terrestrial
FRKT OF
svFK DVB-protokoll för digitala marknät.

svTE DVD
FRKT F
svSYTE dvd-skiva
enTE DVD
FRKT F
enINTE Digital Versatile Disk
FRKT OF
enUPTE Digital Video Disk
svFK Vidareutveckling av cd-tekniken innebärande ökad överföringshastighet och lagringskapacitet (max. 17 Gbyte mot max. 700 Mbyte för cd-rom-skivor). 
   Den engelska uttydningen var tidigare Digital Video Disk.

svTE DVI
FRKT F
enTE DVI
FRKT F
enINTE Digital Visual Interface
FRKT OF
svDF teknik för överföring av data till både analoga och digitala (platta) bildskärmar
svAN En DVI-port på grafikkortet kompletterar eller ersätter VGA-porten.

svTE DVI-D
FRKT F
enTE DVI-D
FRKT F
enINTE Digital Visual Interface -- Digital
FRKT OF
svDF DVI med enbart digital kapacitet
svAN Antal stift i porten: 18 (enkanalig) eller 24 (dubbla kanaler).

svTE DVI-I
FRKT F
enTE DVI-I
FRKT F
enINTE Digital Visual Interface -- Integrated
FRKT OF
svDF DVI med både digital och analog kapacitet
svAN Antal stift: 18 + 4 extra för de analoga signalerna.

svTE EDGE
FRKT F
enTE EDGE
FRKT F
enINTE Enhanced Data rate for Global Evolution
FRKT OF
svFK Teknik för paketförmedlad datakommunikation i GSM-nät; överföringshastighet max. 384 kbit/s (förkortningen har tidigare haft andra uttolkningar).

svTE EDI
FRKT F
enTE EDI
FRKT F
enSYTE Electronic Data Interchange
FRKT OF
svFK Standard för elektronisk överföring av strukturerade data mellan två informationssystem.

svTE EIDE
FRKT F
enTE EIDE
FRKT F
enINTE Enhanced IDE (IDE-2)
FRKT OF
svFK EIDE (IDE-2) innebär att IDE-gränssnittets elektronik är integrerad med lagringsenheten (hårddisken) i stället för att återfinnas på pc:ns moderkort eller på separat styrkort.

svTE ERP
FRKT F
enTE ERP
FRKT F
enINTE Enterprise Resource Planning
FRKT OF
svFK Resursplanering inom företag.

svTE FAQ
FRKT F
enTE FAQ
FRKT F
enSYTE frequently asked questions
FRKT OF
svFK Samling av frågor och svar, normalt med ursprung i verkligt ställda frågor; härstammar från internets nätnyttsgrupper (eng. Usenet news).

svTE FAT
FRKT F
enTE FAT
FRKT F
enINTE File Allocation Table
FRKT OF
svFK Filallokeringstabellen i Microsoft Windows 95 och 98 (FAT16, FAT32) är en form av innehållsförteckning som innehåller en hänvisning till varje fil på respektive hårddiskpartition.

svTE FLOPS
FRKT F
svSYTE flyttalsoperation per sekund
enTE FLOPS
FRKT F
enINTE Floating-point operation per second
FRKT OF
svDF enhet för att ange kapaciteten hos en dator när det gäller numeriska beräkningar
svAN T.ex. 280,6 teraflops (miljarder flyttalsoperationer/s) för en av världens kraftfullaste datorer i januari 2006.

svTE FOSI
FRKT F
enTE FOSI
FRKT F
enINTE Format Output Specification Instance
FRKT OF
svDF specifikation som anger hur ett SGML-dokument ska se ut grafiskt

svTE FSB
FRKT F
svUPTE systembuss
enTE FSB
FRKT F
enINTE Front Side Bus
FRKT OF
enUPTE system bus
svFK Synonymt med systembuss (eng. system bus), databuss som förbinder processor med kretsuppsättning och arbetsminne.

svTE FTP
FRKT F
enTE FTP
FRKT F
enINTE File Transfer Protocol
FRKT OF
svFK Kommunikationsprotokoll som används för överföring av filer via internet.

svTE GAN
HONR 1
FRKT F
enTE GAN
FRKT F
enINTE Global Area Network
FRKT OF
svFK Världsomspännande nät, t.ex. det internationella telefonnätet.

svTE GHz
FRKT F
enTE GHz
FRKT F
enSYTE Gigahertz
FRKT OF
svDF enhet för frekvens angiven i miljarder svängningar per sekund

svTE GAN
HONR 2
FRKT F
enTE GAN
FRKT F
enINTE Generalized Markup Language
FRKT OF
svFK Standard för strukturering av dokument; föregångare till SGML.

svTE GML
FRKT F
enTE GML
FRKT F
enINTE Geography Markup Language
FRKT OF
svFK XML-baserad standard för överföring och lagring av geografiska vektordata.

svTE GPRS
FRKT F
enTE GPRS
FRKT F
enINTE General Packet Radio Service
FRKT OF
svFK Teknik för paketförmedlad datakommunikation i GSM-nät; överföringshastighet max. 115 kbit/s.

svTE GSM
FRKT F
enTE GSM
FRKT F
enINTE Global System for Mobile Communications
FRKT OF
svFK Standardiserat system för digital mobiltelefoni som är vanligt i Europa.

svTE GUI
FRKT F
enTE GUI
FRKT F
enINTE Graphical User Interface
FRKT OF
svDF grafiskt användargränssnitt, vilket utnyttjar symboler i stället för text
svAN Apple Macintosh och Microsoft Windows utgör kända exempel på grafiska användargränssnitt.

svTE HD-DVD
FRKT F
enTE HD-DVD
FRKT F
enINTE High Definition DVD
FRKT OF
svFK Vidareutveckling av dvd som innebär ökad lagringskapacitet; formatet stöds av Toshiba och NEC och konkurrerar med BD.
svAN Begreppet benämndes tidigare AOD (Advanced Optical Disc).
enUPTE AOD
enUPTE Advanced Optical Disc

svTE HDMI
FRKT F
enTE HDMI
FRKT F
enINTE High-Definition Multimedia Interface
FRKT OF
svFK gränssnitt (vidareutveckling av DVI) som överför både bild och ljud digitalt från pc, dvd-spelare eller digitalbox till tv eller projektor
svAN Hanterar även krypterade signaler (HDCP); Alla enheter måste ha HDMI-kontakter; ”Scartkontaktens efterträdare”.

svTE HDTV
FRKT F
svSYTE högupplösnings-tv
svSYTE skarp-tv
enTE HDTV
FRKT F
enINTE High-Definition TV
FRKT OF
svDF tv med klart högre upplösning än en vanlig tv och därmed en kraftigt ökad detaljrikedom och skärpa

svTE HSCSD
FRKT F
enTE HSCSD
FRKT F
enINTE High Speed Circuit Switched Data
FRKT OF
svFK Vidareutveckling av GSM-tekniken där man genom att utnyttja fler s.k. tidsluckor ökar överföringshastigheten till maximalt 43 kbit/s; mindre intressant i och med GPRS-tekniken.

svTE HSPA
FRKT F
enTE HSPA
FRKT F
enINTE High Speed Packet Access
FRKT OF
svFK Överordnad term för metoder att öka överföringshastigheten i 3G-tekniken WCDMA, se vidare HSDPA och HSUPA; populärt kallat ”turbo 3G”.

svTE HSDPA
FRKT F
enTE HSDPA
FRKT F
enINTE High Speed Downlink Packet Access
FRKT OF
svFK Teknik för att öka överföringshastigheten nedströms (till mobilen) i 3G-tekniken WCDMA; maximal hastighet är nominellt 14 Mbit/s, i praktiken 2--3 Mbit/s.

svTE HSUPA
FRKT F
enTE HSUPA
FRKT F
enINTE High Speed Uplink Packet Access
FRKT OF
svFK Teknik för att öka överföringshastigheten uppströms (från mobilen) i 3G-tekniken WCDMA.

svTE HTML
FRKT F
enTE HTML
FRKT F
enINTE Hypertext Markup Language
FRKT OF
svFK Standard, baserad på SGML, för strukturering av information på bl.a. webbsidor och i e-post.
svAN Förkortningen kan även skrivas med gemener.

svTE HTPC
FRKT F
svSYTE mediecenter
enTE HTPC
FRKT F
enINTE Home Theater PC
FRKT OF
svDF pc som kan ersätta eller komplettera dvd-spelare, stereoanläggning, tv, hemmabiosystem m.m.
svAN En sådan pc är extra tystgående för att inte störa ljudupplevelsen.

svTE HTTP
FRKT F
enTE HTTP
FRKT F
enINTE Hypertext Transfer Protocol
FRKT OF
svFK Kommunikationsprotokoll för överföring av bl.a. HTML-dokument på internet.

svTE ICE
FRKT F
enTE ICE
FRKT F
enINTE In Case of Emergency
FRKT OF
svFK ”I nödsituation”, internationellt gångbar förkortning som mobiltelefonägare kan lägga till före viktigaste anhörigs namn i mobiltelefonens adressbok för att underlätta för räddningspersonal.

svTE ICQ
FRKT F
enTE ICQ
FRKT F
enINTE ”I-Seek-You”
FRKT OF
svFK Ljudlik förkortning och varunamn för ett populärt snabbmeddelandeprogram.

svTE ICT
FRKT F
enTE ICT
FRKT F
enINTE Information and Communications Technology
FRKT OF
svSU informationsteknik

svTE IDE
HONR 1
FRKT F
enTE IDE
FRKT F
enINTE Integrated Drive Electronics
FRKT OF
svFK elektroniskt gränssnitt mellan moderkortets databuss och lagringsenheten på en persondator
svAN Även känt som ATA.

svTE IDE
HONR 2
FRKT F
enTE IDE
FRKT F
enINTE Integrated Development Environment
FRKT OF
svFK Programmeringsmiljö, vanligen ett integrerat program bestående av en kodredigerare, en kompilator, en avlusare och en GUI-byggare.

svTE IDN
FRKT F
svSYTE internationaliserat domännamn
enTE IDN
FRKT F
enINTE Internationalized Domain Name
FRKT OF
svDF standardiserad teknik som gör det möjligt att använda nationella tecken som åäö i domännamn (från hösten 2003)

svTE IKT
FRKT F
svSYTE informations- och kommunikationsteknik
FRKT OF
svSU informationsteknik

svTE I/O
FRKT F
svSYTE inmatning/utmatning
enTE I/O
FRKT F
enINTE Input/Output
FRKT OF
svDF datorns kommunikation via sin kringutrustning med användare, sina lagringsenheter, med andra datorer i datornät

svTE i/o-enheter
svDF in- och utmatningsenheter som tangentbord och bildskärm

svTE IP
FRKT F
enTE IP
FRKT F
enSYTE Internet Protocol
FRKT OF
svDF uppsättning regler för kommunikation mellan datorer på internet

svTE ISA
FRKT F
enTE ISA
FRKT F
enINTE Industry Standard Architecture
FRKT OF
svFK Arkitektur för lokal databuss, framtagen på 1980-talet för IBM PC/XT och AT, på 1990-talet avlöst av PCI-arkitekturen; det finns även en kortplats som kallas ISA-kortplats.

svTE ISDN
FRKT F
enTE ISDN
FRKT F
enINTE Integrated Services Digital Network
FRKT OF
svFK Ordagrant ’digitalt flertjänstnät’, en tjänst i det vanliga telenätet som innebär att ljud, data och bild sänds i samma ledningar.

svTE ITU
FRKT F
enTE ITU
FRKT F
enSYTE International Telecommunication Union
FRKT OF
svFK Internationella teleunionen, FN-organ för telekommunikationssamarbete, <http://www.itu.int/>.

svTE ITU-T
FRKT F
svUPTE CCITT
enTE ITU-T
FRKT F
enSYTE ITU Telecommunication Standardization Sector
FRKT OF
svFK ITU:s standardiseringsavdelning, <http://www.itu.int/ITU-T/> (f.d. CCITT).

svTE JPEG
FRKT F
svSYTE JPG
FRKT F
enTE JPEG
FRKT F
enSYTE JPG
FRKT F
enINTE Joint Photographic Experts Group
FRKT OF
svFK Vanligt, förlustbringande kompressionsformat för fotografiska bilder.
svAN Bildfiler enligt detta format har jpeg eller jpg som filnamnsändelse.

svTE KVM switch
FRKT F
svSYTE KVM-omkopplare
enTE KVM switch
FRKT F
enINTE Keyboard, Video, Mouse switch
FRKT OF
svDF tillsats som gör att flera datorer kan manövreras med bara en uppsättning tangentbord, skärm och mus
svAN Vanligt i serverhallar.

svTE LAMP
FRKT F
enTE LAMP
FRKT F
enINTE Linux, Apache, MySQL, PHP
FRKT OF
svFK Typisk kombination av öppna program på en server för en dynamisk webbplats: operativsystemet Linux, webbserverprogrammet Apache, relationsdatabasen MySQL och skriptspråket PHP.
svRETE AMP

svTE LAN
FRKT F
enTE LAN
FRKT F
enINTE Local Area Network
FRKT OF
svDF lokalt datornät, oftast begränsat till ett eller flera hus som tillhör samma organisation (t.ex. ett företag, en skola eller en bostadsrättsförening)

svTE LCD
FRKT F
enTE LCD
FRKT F
enINTE Liquid Crystal Display
FRKT OF
svFK LCD-skärm, platt bildskärm som bygger på teknik med flytande kristaller.

svTE LOL
FRKT F
enTE LOL
FRKT F
enSYTE laugh(ing) out loud
FRKT OF
enSYTE lots of love
FRKT OF
svFK Ung. ”haha”, humörangivelse vid chattande; flera engelska uttydningar förekommer.

svTE LPI
FRKT F
svSYTE linjer per tum
enTE LPI
FRKT F
enINTE Lines Per Inch
FRKT OF
svFK Hur många punktlinjer som ryms per tum är ett mått som anger linjetäthet (rastertäthet) eller upplösning vid utskrift av fotografiska bilder eller i en tryckprocess.
svAN Värdet beror på skrivare och papperstyp.

svTE Mac
FRKT F
enTE Mac
FRKT F
enSYTE Macintosh
FRKT OF
svFK Kortform för Apple Macintosh.

svTE MAC address
FRKT F
svSYTE MAC-adress
enTE MAC address
FRKT F
enINTE Media Access Control address
FRKT OF
svDF numerisk maskinvaruadress unik för varje nod i ett datornät
svAN I en pc ansluten till internet är IP-numret kopplat till nätkortets MAC-adress.

svTE MBMS
FRKT F
enTE MBMS
FRKT F
enINTE Multimedia Broadcast Multicast Service
FRKT OF
svFK Teknik för sändning av tv till mobiltelefoner via 3G-nät.
svRETE DMB, DVB-H

svTE MBR
FRKT F
enTE MBR
FRKT F
enINTE Master Boot Record
FRKT OF
svDF startsektor på pc-hårddisk
svAN Här lagras program som används för att starta datorn, så om startsektorn har blivit skadad hittar inte bios något operativsystem på hårddisken och kan därmed inte starta det.

svTE MDB
FRKT F
svINTE manuell databehandling
FRKT OF

svTE MFT
FRKT F
enTE MFT
FRKT F
enINTE Master File Table
FRKT OF
svFK Filallokeringstabellen i NTFS är en form av innehållsförteckning som innehåller en pekare till varje fil på respektive partition.

svTE MHz
FRKT F
enTE MHz
FRKT F
enSYTE megahertz
FRKT OF
svDF enhet för frekvens angiven i miljoner svängningar per sekund

svTE MIME
FRKT F
enTE MIME
FRKT F
enINTE Multipurpose Internet Mail Extension
FRKT OF
svFK Standard för e-brevs format som medger att mycket annat kan ingå än bara ren text lagrad i den amerikanska teckenkoden ASCII, framför allt tecknen från andra teckenkoder (t.ex. å, ä, ö) men även bilagor med grafik-, ljud- och programfiler.

svTE MP3
FRKT F
enTE MP3
FRKT F
enINTE MPEG (Moving Picture Expert Group) Audio Layer 3
FRKT OF
svFK Standardiserat filformat för komprimerad ljudinformation.
svAN Förkortningen kan även skrivas med gemener.

svTE MUD
FRKT F
enTE MUD
FRKT F
enINTE Multi User Dungeon
FRKT OF
svFK Form av textbaserade rollspel via internet eller BBS.

svTE NAS
FRKT F
svSYTE datornätsansluten lagring
enTE NAS
FRKT F
enINTE Network Attached Storage
FRKT OF
svDF datalagring som sker på hårddiskenhet som är direkt ansluten till lokalt datornät i stället för att finnas i filserver

svTE NAT
FRKT F
enTE NAT
FRKT F
enINTE Network Address Translation
FRKT OF
svDF adressöversättning, primärt i syfte att flera datorer ska kunna dela på en publik IP-adress
svAN Routern tar den IP-adress som visas utåt medan arbetsstationerna i det lokala datornätet får interna IP-adresser av routern; därmed skyddas arbetsstationerna dessutom från olika typer av attacker utifrån.

svTE NIC
FRKT F
svSYTE nätkort
enTE NIC
FRKT F
enINTE Network Interface Card
FRKT OF
svDF instickskort för anslutning till datornät

svTE NNTP
FRKT F
enTE NNTP
FRKT F
enINTE Networks News Transfer Protocol
FRKT OF
svDF protokoll som kan utnyttjas av de program som används för att läsa och skicka inlägg till diskussionsgrupper på internet med användning av Usenet-News-teknik

svTE NTFS
FRKT F
enTE NTFS
FRKT F
enINTE NT File System
FRKT OF
svDF filhanteringssystem som används i Microsoft Windows NT, 2000 och XP och som bl.a. kan hantera långa filnamn och mycket stora lagringsmedier

svTE OCR
FRKT F
svSYTE optisk teckenigenkänning
enTE OCR
FRKT F
enSYTE optical character recognition
FRKT OF
svDF bildtolkningsteknik som omvandlar en bild av en textmassa (t.ex. en boksida som man läst in med en bildläsare) till samma text i redigerbar elektronisk form

svTE ODBC
FRKT F
enTE ODBC
FRKT F
enINTE Open Database Connectivity
FRKT OF
svDF gränssnitt (API) som används i databasprogram för att hämta data från databaser som lagrats i andra databasformat

svTE ODF
FRKT F
enTE ODF
FRKT F
enINTE Open Document Format
FRKT OF
svFK Öppet XML-baserat format för ordbehandlare, kalkylprogram och presentationsprogram; framtaget för att utgöra ett alternativ till Microsofts motsvarande slutna format; används bl.a. av kontorspaketet Open Office.

svTE OEM
FRKT F
enTE OEM
FRKT F
enSYTE Original Equipment Manufacturer
FRKT OF
svFK Kan avse såväl det företag som tillverkar den produkt som sedan säljs under ett annat företags varumärke som det företag som säljer produkten; oklarheten gör att Svenska datatermgruppen avråder från användning!

svTE OLAP
FRKT F
enTE OLAP
FRKT F
enINTE Online Analytical Processing
FRKT OF
svFK Flerdimensionellt analys- och beslutsstöd.

svTE PATA
FRKT F
enTE PATA
FRKT F
enSYTE P-ATA
FRKT F
enINTE Parallell ATA
FRKT OF
svFK Uttryck som uppkommit för att förtydliga skillnaden mellan det äldre ATA och det nyare SATA, seriell ATA.

svTE PC
FRKT F
svSYTE persondator
enTE PC
FRKT F
enINTE Personal Computer
FRKT OF

svTE PCI
enTE PCI
FRKT F
enINTE Peripheral Component Interface
FRKT OF
svFK Arkitektur för lokal databuss från Intel; ersätter/kompletterar ISA-bussen sedan 1993; det finns även en kortplats som kallas PCI-kortplats.

svTE PCIE
FRKT F
enTE PCIE
FRKT F
enINTE PCI Express
FRKT OF
svFK Arkitektur för lokal databuss från Intel; avsedd att efterträda de äldre och långsammare PCI och AGP; avsedd för bl.a. 3D-grafikkort.

svTE PDF
FRKT F
enTE PDF
FRKT F
enINTE Portable Document Format
FRKT OF
svFK Filformat från Adobe för att underlätta återgivning av dokument med bibehållen grafisk utformning i olika datormiljöer; används bl.a. av Adobe Acrobat.
svAN Förkortningen kan även skrivas med gemener.

svTE PNG
FRKT F
enTE PNG
FRKT F
enINTE Portable Network Graphics
FRKT OF
svFK Filformat för förlustfri komprimering av bildinformation, tänkt som fritt användbart alternativ till de patentskyddade GIF- och TIFF-formaten.

svTE PoE
FRKT F
enTE PoE
FRKT F
enINTE Power over Ethernet
FRKT OF
svFK Standard för strömförsörjning via datornät, t.ex. av (bevaknings)kameror, IP-telefoner och accesspunkter för trådlösa nätverk.

svTE POP
FRKT F
enTE POP
FRKT F
enINTE Post Office Protocol
FRKT OF
svFK Protokoll för överföring av e-post från server till klient.

svTE PPI
FRKT F
svSYTE bildpunkter per tum
enTE PPI
FRKT F
enINTE Pixels Per Inch
FRKT OF
svFK Hur många bildpunkter, pixlar, som ryms per tum är ett mått som används för att ange upplösningen på en bildläsare eller bildskärm.
svAN En vanlig bildskärmsinställning är 1024 &#x00D7; 768 bildpunkter i bredd och höjd.

svTE PPP
FRKT F
enTE PPP
FRKT F
enINTE Point-to-Point Protocol
FRKT OF
svFK Protokoll för uppringd internetförbindelse via modem.
svAN PPP är snabbare än det äldre protokollet SLIP och har dessutom funktioner som komprimering, feldetektering och stöd för dynamiska IP-adresser.

svTE PPPoE
FRKT F
enTE PPPoE
FRKT F
enINTE PPP over Ethernet
FRKT OF
svFK PPP-protokollet kompletterat med funktioner för autentisering; används av vissa bredbandsleverantörer.

svTE PPTP
FRKT F
enTE PPTP
FRKT F
enINTE Point to Point Tunneling Protocol
FRKT OF
svFK Utvidgning av PPP som utnyttjar tunnling, dvs. inkapsling av datapaket, vanligen för att skapa ett VPN.

svTE PSTN
FRKT F
enTE PSTN
FRKT F
enINTE Public Switched Telephone Network
FRKT OF
svFK Det allmänna telefonnätet.

svTE PTS
FRKT F
svSYTE Post- och telestyrelsen
FRKT OF
svFK Myndighet som bevakar områdena elektronisk kommunikation (telekommunikationer, IT och radio) och post <http://www.pts.se/>.

svTE Q&A
FRKT F
enTE Q&A
FRKT F
enSYTE questions and answers
FRKT OF
svDF samling av frågor och svar, ofta påhittade, med marknadsförings- eller upplysningssyfte

svTE QVGA
FRKT F
enTE QVGA
FRKT F
enINTE Quarter VGA
FRKT OF
svFK Grafikstandard för bildskärmar med upplösningen 320 &#x00D7; 240 bildpunkter; används för skärmar till handdatorer och mobiltelefoner; namnet kommer av att upplösningen är fjärdedel av den i ursprungliga VGA,640 &#x00D7; 480 bildpunkter.

svTE RAKEL
FRKT F
svINTE Radiokommunikation för effektiv ledning
FRKT OF
svFK Gemensamt Tetrabaserat radiokommunikationssystem i Sverige för skydds- och säkerhetsmyndigheter som beräknas införas i etapper under 2005--2010 med Krisberedskapsmyndigheten som huvudman.

svTE RAM
FRKT F
enTE RAM
FRKT F
enINTE Random Access Memory
FRKT OF
svFK Läs- och skrivminne, minnesmedium som är både läsbart och skrivbart.

svTE RDF
FRKT F
enTE RDF
FRKT F
enINTE Resource Description Framework
FRKT OF
svFK XML-tillämpning avsedd att knyta metadata till innehållet i dokument på webben; byggsten i ”den semantiska webben”.

svTE RFID
FRKT F
svSYTE radiofrekvensidentifiering
enTE RFID
FRKT F
enSYTE Radio Frequency Identification
FRKT OF
svDF teknik för trådlös överföring av små datamängder på korta avstånd mellan speciella kretsar och sändare/mottagare

svTE RoHS
FRKT F
enTE RoHS
FRKT F
enINTE Restriction of Hazardous Substances
FRKT OF
svFK EU-direktiv som reglerar användningen av miljöfarliga ämnen som bly och bromerade flamskyddsmedel i elektronikprodukter. bl.a. persondatorer; direktivet förbjuder inte användningen av de akuella ämnena men begränsar dem så mycket som möjligt.

svTE RTF
FRKT F
enTE RTF
FRKT F
enSYTE Rich Text Format
FRKT OF
svDF filformat från Microsoft som används för överföring av formaterade dokument mellan olika program och datorer

svTE SAN
FRKT F
svSYTE lagringsnät
svUPTE fibre channel-teknik
enTE SAN
FRKT F
enINTE Storage Area Network
FRKT OF
svDF delnät i lokala datornät där stora hårddiskar via växlar är förbundna sinsemellan och med servrarna, oftast via s.k. fibre channel-teknik
svAN Används vanligen när man har höga krav på snabb åtkomst till stora databaser.

svTE SAS
FRKT F
enTE SAS
FRKT F
enINTE Serial Attached SCSI
FRKT OF
svFK Nyare version av SCSI-standarden som bl.a. medger inkoppling av ännu fler hårddiskar.

svTE SATA
FRKT F
svSYTE seriell ATA
enTE SATA
FRKT F
enSYTE S-ATA
FRKT F
enINTE Serial ATA
FRKT OF
svFK Vidareutveckling av det vanliga ATA, som bygger på parallell dataöverföring; möjliggör smidigare kablage i datorlådan samt högre överföringshastighet.

svTE SCSI
FRKT F
UT skussi
enTE SCSI
FRKT F
enINTE Small Computer Systems Interface
FRKT OF
svFK gränssnitt för anslutning av kringutrustning till persondatorer och liknande
svAN Utläses ofta [skussi].

svTE SD
FRKT F
enTE SD
FRKT F
enSYTE Secure Digital
FRKT OF
svFK Ett SD-kort är ett mycket litet flashminneskort i storlek 24 x 32 mm; vanlig minnesutbyggnad i handdatorer och digitalkameror.

svTE SDH
FRKT F
enTE SDH
FRKT F
enINTE Synchronous Digital Hierarchy
FRKT OF
enFK Teknik för dataöverföring i optiska fibernät; hastighet maximalt 10 Gbit/s.

svTE SDR
FRKT F
svSYTE programvarudefinierad radio
enTE SDR
FRKT F
enINTE Software Defined Radio
FRKT OF
svDF teknik innebärande att en generell signalprocessor med tillhörande program hanterar alla inkommande radiosignaler

svTE SEO
FRKT F
svSYTE sökmotoroptimering
enTE SEO
FRKT F
enINTE Search Engine Optimization
FRKT OF
svFK Att en webbplats utformas så att den hamnar så högt upp som möjligt, högrankas, i söktjänsters träfflistor, t.ex. hos Google och Yahoo.

svTE SGML
FRKT F
enTE SGML
FRKT F
enINTE Standard Generalized Markup Language
FRKT OF
svFK Standard för strukturering av dokument; efterföljare till GML.

svTE SITIC
FRKT F
svINTE Sveriges it-incidentcentrum
FRKT OF
svFK Organ som bevakar, varnar och ger råd angående it-incidenter; sorterar under PTS <http://www.sitic.se/>.

svTE SLI
FRKT F
enTE SLI
FRKT F
enINTE Scalable Link Interface
FRKT OF
svFK Grafikprocessortillverkaren Nvidias teknik för ökade 3D-grafikprestanda i pc via körning av två identiska grafikkort i tandem; både grafikkorten och moderkortet måste vara SLI-anpassade.

svTE SLIP
FRKT F
enTE SLIP
FRKT F
enINTE Serial Line Internet Protocol
FRKT OF
svFK Protokoll för uppringd internetförbindelse via modem; föråldrat och ersatt av PPP.
svRETE PPP

svTE SMS
FRKT F
enTE SMS
FRKT F
enINTE Short Message Service
FRKT OF
svFK Teknik för utväxling av textmeddelanden mellan mobiltelefoner.

svTE SMTP
FRKT F
enTE SMTP
FRKT F
enINTE Simple Mail Transfer Protocol
FRKT OF
svFK Kommunikationsprotokoll för överföring av e-post.

svTE SOHO
FRKT F
enTE SOHO
FRKT F
enINTE Small Office/Home Office
FRKT OF
svFK ”Hemmakontor”; vanlig förkortning  i samband med marknadsföring av program riktade till riktigt små företag, enmansföretag etc.

svTE SPI
FRKT F
svSYTE dynamisk paketfiltrering
enTE SPI
FRKT F
enINTE Stateful Packet Inspection
FRKT OF
svDF brandväggsfunktion som inte bara kontrollerar pakethuvudet (avsändare och mottagare) utan även undersöker paketens innehåll och utifrån det utför en kontextbaserad klassificering och filtrering

svTE SPIM
FRKT F
enTE SPIM
FRKT F
enINTE SPam over Instant Messaging
FRKT OF
svDF skräppost via snabbmeddelanden

svTE SPIT
FRKT F
enTE SPIT
FRKT F
enINTE SPam over Internet Telephony
FRKT OF
svDF skräppost via internettelefoni

svTE SQL
FRKT F
enTE SQL
FRKT F
enINTE Structured Query Language
FRKT OF
svDF standardiserat språk för frågeställning, hantering och manipulation av data i relationsdatabaser

svTE SSID
FRKT F
enTE SSID
FRKT F
enINTE Server Set Identifier
FRKT OF
svDF namn som åsatts ett trådlöst nät
svAN den öppna utsändningen av SSID stängs ofta av för att försvåra snyltsurfning

svTE STP
FRKT F
enTE STP
FRKT F
enINTE shielded twisted pair
FRKT OF
svFK Skärmad tvinnad parkabel.

svTE SVCD
FRKT F
enTE SVCD
FRKT F
enINTE Super Video Compact Disc
FRKT OF
svFK Komprimerat format (MPEG-2) för lagring av film på vanliga cd-skivor.
svAN Förbättrad bild- och ljudkvalitet än hos föregångaren VCD men sämre än hos dvd-formatet; ca 60 minuter film/skiva; spelas upp i dvd-spelare eller i cd-läsare i dator med rätt programvara.

svTE SVG
FRKT F
enTE SVG
FRKT F
enINTE Scalable Vector Graphics
FRKT OF
svDF vektor- och xml-baserad W3C-standard för att beskriva tvådimensionell grafik
svAN Vektorbaserad grafik beskrivs med formler och inte med de individuella bildpunkter som bilden består av vid presentation; därmed blir grafiken skalbar, så att bildens storlek kan ändras utan att tappa i kvalitet.

svTE SVGA
FRKT F
enTE SVGA
FRKT F
enINTE Super VGA
FRKT OF
svFK Vidareutveckling av VGA som stöder högre upplösning, 800 &#x00D7; 600 bildpunkter.

svTE TAPI
FRKT F
enTE TAPI
FRKT F
enINTE Telephone Application Programming Interface
FRKT OF
svFK Gränssnitt för kommunikation mellan en dator med Windows och ett telefonisystem.

svTE TCP
FRKT F
enTE TCP
FRKT F
enINTE Transmission Control Protocol
FRKT OF
svFK protokoll i TCP/IP-nät
svAN Möjliggör för två värddatorer att etablera förbindelse med varandra och utbyta dataströmmar och säkerställer att alla datapaket kommer fram och att de levereras i samma ordning som de sändes.

svTE TDD
FRKT F
enTE TDD
FRKT F
enINTE Time Division Duplex
FRKT OF
svFK Teknik som ingår i 3G-standarden UMTS; kan endast överföra datatrafik men är snabbare på det än WCDMA.
svRETE WCDMA

svTE TDMA
FRKT F
enTE TDMA
FRKT F
enINTE Time Division Multiple Access
FRKT OF
enFK Teknik för digital överföring av radiosignaler; bygger på tidsuppdelad överföring av samtalen så att varje samtal tilldelas en tidslucka på en viss frekvens; ingår i GSM-tekniken.

svTE TFT
FRKT F
svSYTE aktiv matris
enTE TFT
FRKT F
enINTE Thin Film Transistor
FRKT OF
svFK Teknik som används för platta färgbildskärmar, TFT-skärmar.

svTE TFTP
FRKT F
enTE TFTP
FRKT F
enINTE Trivial File Transfer Protocol
FRKT OF
svFK enkel form av FTP som använder UDP och som saknar säkerhetskontroller
svAN Används ofta av servrar för att starta disklösa arbetsstationer.

svTE TLD
FRKT F
svSYTE toppdomän
enTE TLD
FRKT F
enINTE Top Level Domain
FRKT OF

svTE TWAIN
FRKT F
enTE TWAIN
FRKT F
enINTE ”Technology (Toolkit) Without An Interesting Name”
FRKT OF
svDF gränssnitt (API) för kommunikation mellan bildbehandlingsprogram och en bildläsare eller digitalkamera
svAN Nya bildläsare brukar levereras med drivrutiner för TWAIN. Namnet är hämtat ur Kiplings The ballad of East and West: ”... and never the twain shall meet ...” vilket avspeglar tidigare problem med att koppla bildläsare till pc. Den populära efterhandskonstruktionen ”Technology without ...” lever dock sitt eget liv.

svTE UDP
FRKT F
enTE UDP
FRKT F
enINTE User Datagram Protocol
FRKT OF
svFK Protokoll som i likhet med TCP ligger ”ovanpå” IP men som saknar felkorrigering och flödeskontroll.
svAN Används bl.a. för direktuppspelat ljud och videosändningar där det är viktigt att data kommer i en jämn ström.

svTE UDSL
FRKT F
enTE UDSL
FRKT F
enINTE Universal DSL
FRKT OF
svFK DSL-variant som är snabbare än och bakåtkompatibel med ADSL och VDSL.
svAN Maximal överföringshastighet 200 Mbit/s inom visst avstånd från telestationen.

svTE UMTS
FRKT F
enTE UMTS
FRKT F
enINTE Universal Mobile Telecommunications System
FRKT OF
svFK Den s.k. tredje generationens system för mobiltelefoni som klarar dataöverföring i så höga hastigheter att åtkomst av information från internet och många andra internettjänster blir praktiskt möjliga.

svTE UPS
FRKT F
enTE UPS
FRKT F
enINTE Uninterruptible Power Supply
FRKT OF
svFK Strömkälla, ofta batterier, som fungerar även vid kortare avbrott på elnätet.

svTE URI
FRKT F
svSYTE generell resursidentifierare
enTE URI
FRKT F
enSYTE Uniform Resource Identifier
FRKT OF
svDF unik adress till alla slags resurser på webben såsom HTML-dokument, bilder, video och dataprogram
svAN Överordnad URL och URN.
svRETE URL, URN

svTE URL
FRKT F
svSYTE generell resurspekare
enTE URL
FRKT F
enINTE Uniform Resource Locator
FRKT OF
svFK Webbadress; typ av URI som definierar var och hur en resurs, t.ex. ett dokument, kan hämtas

svTE URN
FRKT F
svSYTE generellt resursnamn
enTE URN
FRKT F
enINTE Uniform Resource Name
FRKT OF
svDF typ av URI som identifierar själva resursen, inte var den finns att hämta och som därför är oberoende av lokalisering
svAN Syntaxen liknar den för URL, t.ex. pekar ”urn:isbn:0451450523” mot en bok med angivet ISBN-nummer.

svTE USB
FRKT F
enTE USB
FRKT F
enINTE Universal Serial Bus
FRKT OF
svFK Standardiserad seriebuss för datakommunikation.

svTE UTP
FRKT F
enTE UTP
FRKT F
enINTE unshielded twisted pair
FRKT OF
svFK Oskärmad tvinnad parkabel.

svTE UWB
FRKT F
enTE UWB
FRKT F
enINTE Ultra Wide Band
FRKT OF
svFK Radioteknik som kan bli alternativ till Bluetooth för trådlös dataöverföring; första generationens utrustning väntas klara 500 Mbit/s.

svTE W3C
FRKT F
enTE W3C
FRKT F
enINTE World Wide Web Consortium
FRKT OF
svFK Internetanknuten organisation som utvecklar specifikationer, riktlinjer, programvara och verktyg för att se till att webben når sin fulla potential som ett forum för information, handel och gemensam förståelse.
svAN Det svenska kontoret finns på SICS, Swedish Institute of Computer Science. Länkar: <www.sics.se>, <www.w3.org>, <www.w3c.se>.

svTE WAN
FRKT F
enTE WAN
FRKT F
enINTE Wide Area Network
FRKT OF
svFK Icke-lokalt datornät, normalt bestående av två eller flera lokala datornät (LAN).

svTE WAP
FRKT F
enTE WAP
FRKT F
enINTE wireless application protocol
FRKT OF
svFK Protokoll för trådlös överföring av data som sedan kan visas i t.ex. ett mobiltelefonfönster.

svTE VCD
FRKT F
enTE VCD
FRKT F
enINTE Video Compact Disc
FRKT OF
svFK Komprimerat format (MPEG-1) för lagring av film (bild+ljud) på vanliga cd-skivor.
svAN Ca 60 minuter film/skiva. Spelas upp i dvd-spelare eller i cd-läsare i dator med rätt programvara. Vanligt i Asien.
svRETE SVCD

svTE WCDMA
FRKT F
enTE WCDMA
FRKT F
enINTE Wideband CDMA
FRKT OF
svFK Teknik för 3G-telefoni som används främst i Europa, Afrika och Asien.
svAN Utvecklad för uppgradering av befintliga GSM-nät till 3G-nät.

svTE VDSL
FRKT F
enTE VDSL
FRKT F
enINTE Very high bit-rate DSL
FRKT OF
svFK DSL-variant som är snabbare än ADSL; maximal överföringshastighet 50 Mbit/s inom visst avstånd från telestationen.

svTE WEP
FRKT F
enTE WEP
FRKT F
enINTE Wired Equivalent Privacy
FRKT OF
svFK Enkel form av kryptering av dataöverföring i trådlösa nät (WLAN).
svRETE WPA

svTE VGA
FRKT F
enTE VGA
FRKT F
enINTE Video Graphics Array
FRKT OF
svFK Grafikstandard för pc; bygger på analoga signaler och stöder upplösningen 640 x 480 bildpunkter i grafiskt läge (vid 16 färger).

svTE Wi-Fi
FRKT F
enTE Wi-Fi
FRKT F
enINTE Wireless Fidelity
FRKT OF
svFK Trådlöst lokalt nät (WLAN) med så hög kapacitet att det kan kallas bredband.
svAN Anspelar på beteckningen Hi-Fi som tidigare användes om ljudanläggningar som lät bättre än genomsnittet.

svTE WMA
FRKT F
enTE WMA
FRKT F
enINTE Windows Media Audio
FRKT OF
svFK Format från Microsoft för komprimering av ljudfiler; komprimerar mer än mp3 (filändelse: wma).

svTE VoIP
FRKT F
enTE VoIP
FRKT F
enINTE Voice over Internet Protocol
FRKT OF
svFK teknik för överföring av tal via internetprotokollet IP; utnyttjas i IP-telefoni (internettelefoni).