﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 2237
Titel Ordbok
Titel.kortform Ordbok
Titel.dokumentnr
Titel.överordnad
Utgivningsår 2014
Utgåvenr
Ställe
ISBN-kod
ISSN-kod
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Riksdagen
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE acklamation
ETYM Lat. acclamare, ropa bifall.
svFK När ett beslut fattas utan omröstning. Innebär ett i det närmaste enhälligt bifall till ett förslag, vilket gör att det inte behövs någon omröstning.
svRETE votering

svTE administrativa avdelningen
svFK Avdelning inom Riksdagsförvaltningen. Riksdagsförvaltningen ska tillhandahålla de resurser och den service som behövs för riksdagens 349 ledamöter och för kammarens, utskottens, förvaltningens och övriga riksdagsorgans verksamhet. Inom avdelningen finns tre enheter, en ekonomienhet, en personalenhet och en enhet för ledamotsadministration. Avdelningen leds av en avdelningschef.

svTE ajournera
svDF avbryta ett sammanträde för att fortsätta det senare

svTE allmän debattimme
svDF debatt där ledamöterna kan lyfta aktuella frågor
svAN Debattform som infördes på försök i riksdagen under 2005. Under den allmänna debattimmen kan ledamöterna tala i aktuella frågor eller rikta uppmärksamhet på en viss fråga. Där kan man också rapportera från utskottsresor, delegationsresor och andra internationella kontakter. Debattformen används inte för närvarande.

svTE allmän handling
svFK Handling hos en myndighet, ska oftast vara tillgänglig för alla. En allmän handling är en handling som har kommit in till en myndighet eller upprättats vid en myndighet och som förvaras där. Allmänna handlingar ska enligt offentlighetsprincipen vara tillgängliga för alla att ta del av, om sekretess inte föreligger.
svRETE handling

svTE allmän motionstid
svDF period då ledamöterna fritt får lämna förslag i olika ämnen
svRETE motion, riksmöte
svAN I början av varje riksmöte får riksdagsledamöterna lägga fram förslag (motioner) i vilket ämne som helst som riksdagen får besluta om. Den allmänna motionstiden inleds i samband med att riksmötet öppnas i september (under valår i oktober) och pågår till dess motionstiden för budgetpropositionen (15 dagar) löper ut.
svRETE motion, motionstid

svTE allmänna val
svUPTE val
svDF val till bl.a. riksdagen som hålls i hela landet
svAN Allmänna val hålls även till landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige. Valen hålls vart fjärde år (den andra söndagen i september). Extra val till riksdagen kan hållas mellan två ordinarie val. Val till Europaparlamentet hålls vart femte år.

svTE allmänpolitisk debatt
svDF debatt där ledamöterna kan tala i valfritt ämne
svAN Debatten äger vanligen rum på hösten, efter allmänna motionstiden. Om och när en allmänpolitisk debatt ska hållas beslutas av talmannen efter samråd med gruppledarna.

svTE anförande
svDF tal eller inlägg i en debatt i kammaren
svRETE debattregler

svTE anslag
svDF belopp i statsbudgeten för ett visst område
svAN Riksdagen beslutar om anslagen för olika ändamål i statsbudgeten.

svTE anslagsproposition
svDF proposition med förslag om anslag till olika ändamål
svAN Budgetpropositionen ska numera innehålla alla anslag för följande budgetår. Under budgetåret kan regeringen föreslå nya anslag på tilläggsbudget.

svTE arbetsplenum
svDF debatt och beslut om förslag i kammaren
svAN Under sammanträdet behandlar ledamöterna ärenden med utgångspunkt i utskottens betänkanden.

svTE arvode
svDF ersättning som riksdagsledamöterna får för sitt arbete
svAN Storleken på det månatliga arvodet bestäms av Riksdagens arvodesnämnd. Ledamöternas ekonomiska villkor anges i en särskild lag.

svTE avgörande
svFK Ledamöterna avgör ett ärende i riksdagens kammare.
svRETE beslut

svTE avstående
svFK När en ledamot låter bli att rösta i kammaren. Ledamoten väljer att inte rösta vare sig för eller emot ett förslag, han eller hon lägger ner sin röst.
svRETE beslut, beslutförhet

svTE avsägelse
svSYTE entledigande
svUPTE avsättas
svFK När en riksdagsledamot lämnar sitt uppdrag i förtid. Både ledamöter och ersättare kan lämna sitt uppdrag som riksdagsledamot i förtid. Detta får ske endast om riksdagen medger det. En ledamot kan också skiljas från sitt uppdrag (avsättas) genom beslut av Valprövningsnämnden eller domstol.
svRETE Valprövningsnämnden

svTE avvikande mening
svDF annan uppfattning än majoriteten i utskottet
svRETE reservation, yttrande
svAN Avvikande mening används i frågor där ett utskott yttrar sig till ett annat utskott.

svTE behandlingstvång
svFK Alla ärenden som väcks under en valperiod måste behandlas. Det finns ett krav på att riksdagen under en valperiod ska bereda och besluta om alla ärenden som väcks under perioden. Ett ärende som inte hinner behandlas före valperiodens slut har dock fallit. Uppskov kan medges till första riksmötet i påföljande valperiod.
svRETE uppskov, ärende

svTE beredning
svDF förberedelse av ett ärende innan beslut fattas
svAN I riksdagen måste ett ärende beredas i ett utskott innan beslut kan fattas av riksdagsledamöterna i kammaren.

svTE beredningstvång
svFK Ärenden måste beredas innan riksdagen beslutar. Föreskriften gäller alla ärenden. Propositioner, skrivelser, motioner, framställningar och redogörelser måste beredas i ett utskott innan riksdagen får fatta beslut.

svTE beslut
svUPTE kvalificerad majoritet
svFK Ledamöterna avgör ett ärende i riksdagens kammare. De flesta beslut i riksdagen fattas med enkel majoritet: det förslag som stöds av mer än hälften av de röstande blir riksdagens beslut. I vissa fall krävs en kvalificerad majoritet, t.ex. att 3/4 eller 5/6 av de röstande och/eller mer än hälften av samtliga ledamöter ställer sig bakom förslaget (någon form av kvalificerad majoritet gäller för ändring av riksdagsordningen, åtal mot en ledamot, misstroendeförklaring m.m.). I andra fall räcker det att en minoritet står bakom ett förslag, t.ex. 1/3 eller 1/6 av de röstande eller av samtliga ledamöter (för återförvisning av ett ärende till ett utskott, beslut om att ett rättighetsinskränkande lagförslag ska vila eller folkomröstning om ett vilande grundlagsförslag).

svTE beslutförhet
svSYTE kvorum
svDF rätt att fatta beslut
svRETE beslut
svAN En församling är beslutsför i och med att vissa regler är uppfyllda, t.ex. att ett visst antal ledamöter är närvarande. Några sådana allmänna regler finns inte för att riksdagen ska vara beslutför: det räcker att en ledamot är närvarande för att kammaren ska kunna fatta beslut. I en del fall krävs dock ett visst antal närvarande ledamöter för beslut.

svTE betänkande
svSYTE utskottsbetänkande
svDF rapport eller förslag från ett utskott eller en utredning
svAN Rapport från något av riksdagens utskott med ett motiverat förslag till hur riksdagen ska besluta i ett ärende. Rapport eller förslag från en särskild utredare eller kommitté som tillsatts av regeringen. Publiceras vanligen i Statens offentliga utredningar (SOU).

svTE bordläggning
svFK Ett ärende anmäls i kammaren utan att något beslut fattas. Bordläggning sker för att ledamöterna ska ha tid att sätta sig in i ärendet före beslutet. Propositioner och motioner bordläggs en gång innan beslut fattas om hänvisning till ett utskott. I undantagsfall kan debatt förekomma både vid bordläggningen och vid beslutet om hänvisning till utskott. Ett utskottsbetänkande bordläggs normalt två gånger. Debatt äger aldrig rum i samband med bordläggningen av ett betänkande utan först i samband med beslutet i ärendet. Även andra ärenden, t.ex. yrkanden om misstroendeförklaring, bordläggs två gånger innan de beslutas.

svTE bordläggningsdebatt
svDF debatt i samband med att ett ärende anmäls i kammaren
svRETE bordläggning
svAN Debatten kan handla om en proposition, en motion eller något annat ärende.

svTE budgetdebatt
svDF debatt om statsbudgeten för följande budgetår
svAN Den särskilda budgetdebatten äger rum i kammaren i november varje år, då riksdagen beslutar om inkomst- och utgiftsramar i statsbudgeten för följande budgetår med anledning av ett betänkande från finansutskottet.

svTE budgetprocessen
svSA i riksdagen
svFK Riksdagens behandling av regeringens budgetproposition. Behandlingen sker i två steg. I det första steget tar riksdagen ställning till utgiftsramar för 27 utgiftsområden och beräknar statens inkomster (t.ex. skatter och avgifter). I det andra steget beslutar riksdagen om storleken på de olika anslagen inom varje utgiftsområde.
svRETE budgetproposition

svTE budgetproposition
svUPTE statsverkspropositionen
svDF regeringens förslag till statsbudget för följande budgetår
svRETE statsbudget
svAN Budgetpropositionen innehåller bl.a. en finansplan, budgetpolitiska mål, ramar för utgiftsområden, förslag till anslag till olika ändamål och en beräkning av statens inkomster. Propositionen ska lämnas till riksdagen senast den 20 september, utom under valår då den ska lämnas senast en vecka efter riksmötets öppnande, om inte ett regeringsskifte hindrar det. Vid ett regeringsskifte ska budgetpropositionen lämnas inom tio dagar efter det att den nya regeringen tillträtt, men allra senast den 15 november.
   Statsverkspropositionen [är en] äldre beteckning på budgetpropositionen.

svTE budgetreglering
svFK Hur statens budget kommer till. I proceduren ingår beräkning av statsinkomsterna och fastställande av anslag samt riksdagens slutliga beslut angående statsbudgeten för det kommande året.
svRETE anslag, statsbudget

svTE budgetår
svDF den period som statsbudgeten gäller för
svAN Sedan 1997 sammanfaller det statliga budgetåret med kalenderåret. Dessförinnan sträckte sig budgetåret fr.o.m. 1 juli t.o.m. 30 juni.

svTE debatt
svDF diskussion mellan ledamöterna i riksdagens kammare
svRETE allmänpolitisk debatt, bordläggningsdebatt, interpellation, remissdebatt, särskild debatt, utrikesdebatt, ärendedebatt
svAN Man skiljer mellan ärendedebatter, som leder till ett beslut, och särskilt anordnade debatter, som inte utmynnar i något beslut. Till de särskilt anordnade debatterna räknas bl.a. partiledardebatter, allmänpolitiska debatter, utrikesdebatter, aktuella debatter och särskilda debatter.

svTE debattregler
svDF regler och rekommendationer för olika debatter i kammaren
svRETE debatt
svAN Debattreglerna kan begränsa rätten att tala och tiden för anförandena i olika debatter. I princip har dock varje ledamot och statsråd rätt att fritt yttra sig i alla frågor som behandlas i kammaren.

svTE decharge
svDF ansvarsfrihet som ett parlament beviljar regeringsmedlemmar
svAN Termen användes tidigare som benämning på konstitutionsutskottets granskning av statsrådens tjänsteutövning.

svTE demokrati
svFK Att det är folket som styr. Demokrati kan ha många betydelser. Ofta avses att besluten stämmer överens med vad de flesta tycker och att varje röst är lika mycket värd.
svRETE diktatur, direktdemokrati, parlamentarism

svTE folkstyre
svFK Folket utövar makt direkt eller genom ombud. Ledamöter är ett exempel på ombud för folket. Demokrati betyder folkstyre.

svTE departement
svDF enhet inom Regeringskansliet
svRETE Regeringskansliet
svAN Departementen förbereder regeringens ärenden inom sina respektive sakområden (t.ex. Landsbygdsdepartementet, Försvarsdepartementet).

svTE departementschef
svDF statsråd som är chef för ett departement
svRETE departement
svEX Landsbygdsminister, försvarsminister.
svRETE statsråd

svTE Departementsserien
svBT Ds
svDF serie där Regeringskansliets rapporter publiceras
svAN Förutom rapporter ingår också promemorior som arbetats fram inom Regeringskansliet.
svRETE Regeringskansliet

svTE deputerad
svDF ledamot av ett sammansatt utskott

svTE diktatur
svFK En person eller en liten grupp människor har all makt. Ett sätt att styra.
svRETE demokrati, direktdemokrati, parlamentarism

svTE direktdemokrati
svFK De som har rösträtt beslutar själva i enskilda sakfrågor. Direktdemokrati användes i det antika Grekland. I dag utövas direktdemokrati exempelvis vid folkomröstningar och årsmöten i föreningar.
svRETE demokrati, diktatur, parlamentarism

svTE direktiv
svDF riktlinjer för en verksamhet eller ett uppdrag
svAN Direktivet reglerar hur en verksamhet ska bedrivas eller hur ett uppdrag ska utföras, t.ex. hur en utredning ska arbeta.
svRETE Departementsserien, Statens offentliga utredningar

svTE egenmotion
svDF motion som ledamoten undertecknar ensam eller som första namn
svAN En motion som endast två ledamöter har undertecknat är också en egenmotion.
svRETE motion

svTE ekonomisk vårproposition
svSYTE vårproposition
svSYTE våpen
svDF förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken
svAN Regeringens förslag till riktlinjer för den framtida ekonomiska politiken och budgetpolitiken är ett första led i budgetprocessen. Vårpropositionen ska lämnas till riksdagen senast den 15 april.
   ”Våpen” [är ett] populärnamn på den ekonomiska vårpropositionen.

svTE ersättare
svDF person som ersätter en riksdagsledamot som är borta
svAN En ersättare kallas in för att tjänstgöra som riksdagsledamot när en ledamot är borta från riksdagsarbetet i en månad eller mer. En ledamot som valts till talman eller utsetts till statsråd har alltid en ersättare i riksdagen. Ersättarna utses i samband med riksdagsvalet.

svTE EU-nämnden
svFK Riksdagsorgan som samråder med regeringen i EU-frågor. EU-nämnden är uppbyggd på samma sätt som ett utskott med samma antal ledamöter och samma partipolitiska sammansättning, men uppgifterna är av en annan karaktär; nämnden behandlar inte några förslag till riksdagsbeslut. EU-nämnden sammanträder i regel varje fredag året om.

svTE expeditionsregering
svSYTE expeditionsministär
svDF regering som avgått men sitter kvar tills en ny har utsetts
svAN En expeditionsregering kan sitta kvar för att sköta det löpande och rutinbetonade regeringsarbetet till dess en ny regering har utsetts.

svTE fackutskott
svDF utskott med ansvar för ett särskilt ämnesområde
svRETE utskott

svTE faktapromemoria
svDF redogörelse från regeringen om viktigt EU-förslag
svAN Regeringen lämnar skriftliga redogörelser till riksdagen om särskilt betydelsefulla förslag som lagts fram av Europeiska kommissionen. Av faktapromemorian framgår vad förslaget går ut på, hur det kan påverka svenska regler och vad regeringen anser om förslaget. Faktapromemorian hänvisas till det utskott som har hand om det ämnesområde som förslaget gäller. Utskottet tar sedan ställning till om förslaget kräver någon åtgärd från utskottets sida.

svTE finansmakten
svDF rätten att bestämma hur statens tillgångar ska användas
svAN I finansmakten ingår rätten att bestämma över statens inkomster och förfoga över statens tillgångar, framför allt genom beslut om utgifter. Denna rätt tillkommer riksdagen. Det är riksdagen som beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens tillgångar ska användas.

svTE finansplan
svDF plan för den ekonomiska politiken och ekonomins utveckling
svRETE budgetproposition, ekonomisk vårproposition
svAN Finansplanen är en del av budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen med allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken och bedömningar av den ekonomiska utvecklingen.

svTE folkomröstning
svDF omröstning där alla röstberättigade medborgare får delta
svAN Folkomröstningar kan anordnas i vissa frågor både på lokal nivå och i hela landet. Det är riksdagen som fattar beslut om en folkomröstning ska hållas i hela landet. Man skiljer mellan rådgivande folkomröstningar och folkomröstningar i grundlagsfrågor. Hittills har sex rådgivande folkomröstningar ägt rum i Sverige.

svTE folkrörelse
svDF grupp med medlemmar från olika samhällsskikt
svEX Fackförenings- och nykterhetsrörelsen.

svTE framställning
svSYTE framst.
svDF förslag till riksdagen från vissa riksdagsorgan
svRETE betänkande

svTE fristående motion
svDF motion som inte har samband med något annat ärende
svRETE allmän motionstid, följdmotion
svAN Riksdagsledamöterna kan väcka fristående motioner under den allmänna motionstiden eller med anledning av en händelse av större vikt.

svTE fråga
svDF ledamots begäran om upplysningar från ett statsråd
svRETE frågestund
svAN Under frågestunden i kammaren kan riksdagsledamöterna ställa frågor till statsråden på deras resp. ansvarsområden. Frågorna besvaras direkt. En fråga kan också ställas skriftligt och får då ett skriftligt svar. Frågor och svar redovisas i riksdagens protokoll.

svTE frågeinstitut
svDF systemet för interpellationer och frågor

svTE frågestund
svDF tillfälle för ledamöterna att ställa frågor till olika statsråd
svAN Frågestunderna hålls i kammaren och statsråden svarar direkt. Frågestund hålls i princip varje torsdag och pågår omkring en timme. Frågor och svar ska vara korta och bör inte överstiga en minut. Ungefär en gång i månaden är det statsministern som svarar på frågor.
svRETE fråga

svTE fyraprocentsspärr
svDF gränsen för när ett parti kan komma in i riksdagen
svAN Tröskeln innebär att endast ett parti som fått minst fyra procent av rösterna i hela landet i ett riksdagsval får delta i mandatfördelningen mellan partierna.

svTE följdmotion
svDF motion med anledning av ett förslag.
svRETE motion
svAN En följdmotion kan väckas med anledning av en proposition eller skrivelse från regeringen eller en framställning eller redogörelse från ett riksdagsorgan.

svTE föredragande
svDF tjänsteman i utskottet
svRETE utskott
svAN Föredragande bereder och redogör för ärenden i utskottet och skriver utkast till betänkanden.

svTE föredragningslista
svSYTE dagordning
svDF förteckning över alla ärenden som ska tas upp i kammaren
svAN Föredragningslistan är en dagordning för ett sammanträde i kammaren.

svTE föreskrift
svDF allmänt gällande regel
svAN Föreskrifter beslutas av riksdagen, regeringen, en annan myndighet eller en kommun.

svTE författning
HONR 1
svUPTE konstitution
svDF dokument med rättsliga bestämmelser om hur ett land ska styras, hur de högsta statsorganen ska organiseras och hur deras verksamhet ska bedrivas
svRETE förordning, grundlag, lag
svAN För att en författning ska kunna ändras krävs ett särskilt förfaringssätt, mer komplicerat än för vanliga lagar. Sveriges författning (eller konstitution) består av fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

svTE författning
HONR 2
svFK Samlande beteckning för lagar, förordningar och andra föreskrifter utfärdade av myndigheter.
svRETE förordning, föreskrift, lag

svTE förordning
svDF bestämmelse som beslutas av regeringen
svAN Regeringen fattar beslut utan riksdagens medverkan.
svRETE lag

svTE förslagsrätt
svSYTE initiativrätt
svDF rätten att lämna förslag till riksdagen
svRETE framställning, motion, proposition, utskottsinitiativ
svAN Förslagen ska beredas i ett utskott innan beslut tas i kammaren. Förslagsrätt har regeringen (proposition), en enskild ledamot eller grupp av ledamöter (motion), de olika utskotten inom sina respektive områden och finansutskottet i ekonomisk-politiskt syfte även inom de andra utskottens områden (utskottsinitiativ), riksdagsstyrelsen, Riksbanken, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen (framställningar).

svTE förtroendevald
svDF person som valts för att utföra ett särskilt uppdrag
svAN Personen företräder sina väljare under den period uppdraget pågår. Riksdagens ledamöter är förtroendevalda.

svTE granskningsbetänkande
svUPTE dechargebetänkande
svDF Konstitutionsutskottets granskning av regeringens arbete
svAN Konstitutionsutskottets årliga betänkande redovisar resultatet av utskottets granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning (tidigare även kallat dechargebetänkande).

svTE grundlag
svUPTE vilande beslut
svDF regler för landets statsskick som står över andra lagar
svRETE författning <HONR 1>, regeringsformen, riksdagsordningen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen
svAN Grundlag är den svenska termen för lagar som utgör ett lands författning (konstitution). Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Fram till 1975 var även riksdagsordningen grundlag men intar nu en mellanställning mellan grundlag och vanlig lag.
   För att stifta eller ändra en grundlag används en omständligare procedur än för en vanlig lag. I Sverige krävs två likalydande beslut i riksdagen och mellan de båda besluten ska ett riksdagsval ha ägt rum. Riksdagen kan också besluta om en folkomröstning om ett vilande grundlagsförslag i samband med det mellanliggande valet. Om grundlagsförslaget inte förkastas i folkomröstningen beslutar riksdagen om det ska antas slutligt eller ej. Sverige har ännu inte haft någon sådan omröstning.

svTE handling
svDF text, bild eller upptagning som visas via tekniskt hjälpmedel
svAN Varje meningsfull sammanställning av information är en handling.

svTE hemställan
svFK Äldre benämning på ett förslag till riksdagsbeslut. En hemställan innebär ett formellt yrkande i propositioner, motioner, utskottsbetänkanden m.m.
svRETE yrka

svTE instämmande
svFK Att visa att man håller med föregående talare. Genom att reda sig upp under en debatt i kammaren kan en ledamot uttrycka att han eller hon är av samma åsikt som en ledamot som just avslutat sitt anförande. Instämmandet noteras i protokollet.

svTE interpellation
svDF skriftlig fråga till ett statsråd
svAN Interpellationen ska gälla statsrådets tjänsteutövning. En interpellation besvaras muntligt i kammaren. I den efterföljande debatten får även andra ledamöter än interpellanten delta. Interpellationen och interpellationssvaret redovisas i riksdagstrycket.

svTE jungfrutal
svDF en ledamots första anförande i kammaren

svTE justering
svDF slutligt godkännande av ett dokument
svAN Utskottsbetänkanden och kammarens protokoll är exempel på dokument som justeras.

svTE kammaren
HONR 1
svUPTE plenisal
svFK Riksdagens sammanträdeslokal. Kammaren kallas också plenisalen.

svTE kammaren
HONR 2
svDF riksdagsledamöterna samlade till sammanträde (plenum)
svAN Tidigare stod termen också för avdelningar inom riksdagen (första och andra kammaren).

svTE kammarkansliet
svFK Enhet inom Riksdagsförvaltningen. Kammarkansliet planerar och förbereder kammarens arbete och sammanträden samt ansvarar för riksdagens protokoll.

svTE kammarsammanträde
svUPTE riksdagssammanträde
svUPTE plenum
svDF sammanträde i riksdagens plenisal, kammaren
svRETE statsråd, talman
svAN I sammanträdet deltar riksdagsledamöterna och eventuellt statsråd. Riksdagen kallas till sammanträde (plenum) av talmannen.

svTE kammarsekreterare
svDF person som biträder talmannen i kammaren
svAN Kammarsekreteraren är rådgivare till talmannen, t.ex. i frågor om grundlagarna, riksdagsordningen och riksdagsarbetet, och biträder talmannen vid sammanträdena.

svTE koalitionsregering
svUPTE samlingsregering
svDF regering som består av två eller flera politiska partier
svAN Om alla eller nästan alla partier omfattas kallas det samlingsregering.

svTE kommittéberättelse
svDF årlig redovisning av regeringens utredningar och kommittéer.
svRETE betänkande
svAN Skrivelsen från regeringen innehåller en redovisning av alla utredningar och kommittéer som under ett visst år arbetat på regeringens uppdrag, vilka som medverkat i dem och vilka betänkanden som de publicerat. Direktiven till utredningarna publiceras varje år i en särskild volym.

svTE kommunfullmäktige
svDF högsta beslutande organ i en kommun
svAN Väljs direkt av medborgarna vart fjärde år, precis som riksdagen.

svTE kompromiss
svDF överenskommelse där alla parter har fått göra eftergifter
svAN En kompromiss betyder att båda får ge och ta för att nå en uppgörelse.

svTE konselj
svDF regeringssammanträde som leds av statschefen (kungen)
svAN Ett formellt regeringsskifte sker alltid i konselj.

svTE kontraproposition
svDF motförslag till huvudförslaget i en omröstning (votering)
svRETE votering

svTE kontrollmakten
svDF Riksdagens granskning och kontroll av bl.a. regeringen
svAN Kontrollmakten är ett sammanfattande begrepp för riksdagens särskilda möjligheter att granska och kontrollera regeringen och den offentliga förvaltningen. Dit hör bl.a. konstitutionsutskottets granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning, misstroendeförklaring, interpellationer och frågor till regeringen samt Riksdagens ombudsmäns och Riksrevisionens verksamhet.

svTE korruption
svFK När någon missbrukar sin ställning och vinner på det. Att ta mutor är ett exempel på korruption.

svTE krigsdelegationen
svDF delegation bestående av talmannen och femtio andra riksdagsledamöter som kan ersätta riksdagen om Sverige skulle vara i krig eller krigsfara

svTE kvittning
svDF system som används vid omröstningar när ledamöter är borta.
svAN Systemet bygger på en överenskommelse mellan riksdagspartier om att en eller flera ledamöter frivilligt ska avstå från en viss omröstning för att kompensera att ledamöter från partier som står för en motsatt uppfattning inte kan närvara (varigenom röstbalansen alltså bevaras). Systemet sköts av särskilda kvittningsmän som partierna utser.

svTE kvällsplenum
svDF sammanträde i kammaren efter kl. 19.00

svTE lag
svDF föreskrift av generell karaktär som beslutas av riksdagen
svRETE förordning

svTE Lagrådet
svFK Statligt organ som kan ge sina synpunkter på lagförslag. Lagrådet har i uppgift att yttra sig om regeringen eller något av riksdagens utskott begär det. Regeringen ska i princip lämna alla viktigare lagförslag till Lagrådet för yttrande innan en proposition läggs fram för riksdagen; yttrandet finns då med i propositionen. Lagrådet består av domare eller tidigare domare i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen.

svTE lagrådsremiss
svDF lagförslag som skickats till Lagrådet för synpunkter
svRETE Lagrådet
svAN Regeringen eller ett riksdagsutskott kan begära att Lagrådet ska yttra sig över ett förslag.

svTE landstingsfullmäktige
svFK Landstingets högsta beslutande organ. Väljs direkt av medborgarna vart fjärde år, precis som riksdagen.

svTE ledamot
svDF medlem av en avgränsad grupp som ofta har beslutsrätt
svAN Riksdagen har 349 ledamöter.

svTE lotteririksdagen
svFK Perioden 1974--1975/76 då två block hade lika många mandat. Då rådde jämviktsriksdag. Riksdagen hade 350 ledamöter, och det socialistiska och det borgerliga blocket hade vardera 175 mandat. Många beslut fick därför fattas med lottens hjälp. Från och med 1976/77 är antalet ledamöter i riksdagen 349. Även reglerna om lottning är ändrade.
svRETE lottning

svTE lottning
svDF metod för att avgöra ärenden när rösterna fördelats jämnt
svAN Lottning används under vissa omständigheter vid lika röstetal i kammaren. Om det vid en omröstning i ett ärende blir lika många ja- som nej-röster bordläggs ärendet. Om röstetalet blir lika också vid nästa omröstningstillfälle återförvisas ärendet till utskottet om minst hälften av de röstande är för det, annars lottas beslutet. Om det blir lika röstetal när ärendet tas upp igen efter återförvisning, sker lottning. Vid lika röstetal i en förberedande votering sker alltid lottning direkt. Lottning används också vid lika röstetal i val inom riksdagen.
svRETE bordläggning, återförvisning

svTE majoritet
svFK De flesta av de som röstar. Ofta används majoritetsprincipen där det förslag som får flest röster vinner.

svTE majoritetssida
svDF det eller de partier som tillsammans bildar majoritet
svRETE majoritet
svAN Man kan tala om en majoritetssida i riksdagen eller i ett utskott.

svTE maktmissbruk
svFK Att använda sin makt på fel sätt. Särskilt av myndighet mot någon som är maktlös.

svTE mandat
svSYTE riksdagsmandat
svUPTE fasta valkretsmandat
svUPTE utjämningsmandat
svDF uppdraget att vara riksdagsledamot
svAN Även plats i riksdagen. Av de 349 riksdagsmandaten är 310 fasta valkretsmandat och 39 utjämningsmandat.

svTE minister
svFK Benämning på statsråd.
svRETE departementschef, statsminister, statsråd

svTE minoritetsregering
svDF regering som saknar egen majoritet i parlamentet
svAN Regeringen måste då ta stöd från andra partier.

svTE minoritetsrätt
svFK Minoritetens rätt att driva igenom beslut eller åtgärder. Rätten kan gälla en minoritet av riksdagens eller ett utskotts ledamöter. Bland annat kan en tredjedel av riksdagsledamöterna besluta att ett ärende ska återförvisas till ett utskott för ny behandling och att folkomröstning ska anordnas i en grundlagsfråga.
   På begäran av tio ledamöter ska ett lagförslag om begränsningar i en grundlagsstadgad rättighet vila i tolv månader (om det inte antas direkt med 5/6 majoritet).
   Fem av ledamöterna i ett utskott kan begära att utskottet ska hämta in upplysningar eller att Lagrådet ska höras i en viss fråga. Minoriteten i utskott får också reservera sig mot eller göra ett särskilt yttrande till majoritetens förslag i ett utskottsbetänkande.
   115 av ledamöterna kan begära att kammaren ska sammanträda under ett uppehåll i arbetet.

svTE misstroendeförklaring
svDF uttalande om att ett statsråd saknar riksdagens förtroende
svAN En misstroendeomröstning ska hållas i kammaren om minst 35 av riksdagens ledamöter begär det. Om mer än hälften av ledamöterna då röstar för en misstroendeförklaring entledigas statsrådet av riksdagens talman. Skulle misstroendeförklaringen rikta sig mot statsministern avgår hela regeringen, om regeringen inte inom en vecka utlyser extra val.

svTE monarki
svDF styrelsesätt där en kung, drottning eller kejsare är statschef
svRETE republik

svTE monopol
svDF makt att utöva viss verksamhet utan konkurrens av andra
svAN Exempelvis ett företag som är ensamt på marknaden.

svTE motion
svUPTE partimotion
svUPTE kommittémotion
svDF förslag till riksdagen från en eller flera ledamöter
svRETE fristående motion, följdmotion, motionsrätt, proposition
svAN En motion är ofta ett motförslag till ett förslag från regeringen, en proposition. En partimotion är undertecknad av partiledaren/gruppledaren, en kommittémotion av partiets ledamöter i ett utskott.

svTE motionsrätt
svDF varje ledamots rätt att lämna förslag till riksdagen
svRETE allmän motionstid, motion
svAN Förslagen lämnas i form av motioner, dels under den allmänna motionstiden, dels med anledning av propositioner och skrivelser från regeringen och framställningar och redogörelser från olika riksdagsorgan. Tio ledamöter kan när som helst under riksmötet gemensamt väcka en motion med anledning av en händelse av större vikt.

svTE motionstid
svDF period då ledamöterna kan lämna motioner till riksdagen
svRETE allmän motionstid, motion
svAN Motionstiden med anledning av propositioner, skrivelser, framställningar och redogörelser är normalt 15 dagar. Tiden kan förkortas på förslag av regeringen eller förlängas på förslag av talmannen och efter beslut i kammaren.

svTE myndighet
svFK En del av statens eller kommunernas förvaltning. Myndigheterna utför och ansvarar för det som riksdag och regering har bestämt. Ett exempel på en myndighet är polisen och Försäkringskassan.

svTE Nordiska rådets svenska delegation
svFK Sveriges representation i Nordiska rådet. Riksdagen väljer inom sig 20 ledamöter och lika många suppleanter vilka utgör den svenska delegationen.

svTE offentlighetsprincipen
svFK Allas rätt att ta del av allmänna handlingar. Alla medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar i enlighet med tryckfrihetsförordningen.
svRETE allmän handling, tryckfrihetsförordningen

svTE opinionsbildning
svDF försök att påverka åsikterna hos en större grupp

svTE opposition
HONR 1
svFK Att visa att man har en åsikt som avviker.

svTE opposition
HONR 2
svUPTE oppositionsparti
svFK I riksdagen är oppositionen de partier som inte tillhör majoritetssidan

svTE organisationsfrihet
svSYTE föreningsfrihet
svDF rätten att bilda och tillhöra organisationer men även rätten att stå utanför

svTE OSSE
svSYTE Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa
svFK Riksdagen väljer inom sig 8 ledamöter som utgör den svenska delegationen till organisationen.

svTE parlament
svDF ett lands lagstiftande församling
svAN Sveriges parlament är riksdagen.

svTE parlamentarism
svFK Regeringen är beroende av ett folkvalt parlaments stöd. Statsskick där en vald folkrepresentation, parlamentet, har ett avgörande inflytande över regeringsmakten. Parlamentarism innebär att en regering inte kan bildas eller sitta kvar i regeringsställning om en majoritet i parlamentet är emot det.

svTE partibeteckning
svDF benämningen på ett parti som står på valsedlarna
svAN Partibeteckningen måste finnas med på en valsedel i ett riksdagsval, landstingsval eller kommunalval för att valsedeln ska vara giltig.
   I riksdagen förkortas partibeteckningarna enligt följande: Centerpartiet (C), Folkpartiet liberalerna (FP), Kristdemokraterna (KD), Miljöpartiet de gröna (MP), Moderata samlingspartiet (M), Socialdemokraterna (S), Sverigedemokraterna (SD) och Vänsterpartiet (V).
   En ledamot som ”hoppar av” från sin partigrupp (det parti han eller hon valts in för) får i riksdagssammanhang markeringen (-) efter sitt namn.

svTE partigrupp
svUPTE gruppledare
svUPTE förtroenderåd
svUPTE samordningsgrupp
svDF ledamöter i riksdagen med samma partibeteckning
svRETE partibeteckning
svRETE partistöd
svAN Partigruppen bestående av ledamöter som valts in i riksdagen under samma partibeteckning. Partigrupperna leds av en styrelse (förtroenderåd, samordningsgrupp). Gruppledaren är ansvarig för det löpande arbetet. Varje partigrupp har ett partikansli i riksdagen. En partigrupp har rätt till partistöd.

svTE partikansli
svDF partigruppens kansli
svRETE partigrupp

svTE partistöd
svDF ekonomiskt bidrag som partigrupperna får
svRETE partigrupp
svAN Partigrupperna får bidraget som stöd för sin verksamhet i riksdagen, som stöd till politiska sekreterare åt riksdagsledamöterna och som stöd till ledamöternas resor utomlands.

svTE personröst
svDF röst på en särskild kandidat för ett parti i allmänt val
svAN I valet röstar man i första hand på ett parti, men samtidigt kan man med ett kryss ange vilken kandidat på partiets valsedel som man helst vill ha invald i riksdagen.

svTE plenifritt
svDF dag eller period då kammaren inte sammanträder
svRETE kammaren <HONR 2>, uppehåll

svTE politik
svDF verksamhet som går ut på att vilja påverka samhället
svAN Man vill styra utvecklingen i ett samhälle åt ett visst håll. Politik bedrivs t.ex. i valda församlingar som riksdag och kommunfullmäktige och inom ramen för intresseorganisationer och politiska partier.

svTE politiker
svDF person som ägnar sig åt politik
svRETE politik
svAN En politiker kan vara medlem i riksdagen eller kommunala och landstingskommunala organ.

svTE politisk sekreterare
svDF person som hjälper en politiker i arbetet
svRETE politiker
svAN En politisk sekreterare är anställd på grund av sin politiska åskådning för att biträda en politiker i hans eller hennes politiska verksamhet.

svTE politiskt sakkunnig
svDF person som hjälper ett statsråd i arbetet
svRETE statsråd
svAN En politiskt sakkunnig är anställd i ett departement på grund av sin politiska åskådning för att biträda ett statsråd.

svTE proportionell
svFK Varierande värde, står i bestämd relation till något annat. Om t.ex. ett parti får fördubblat antal röster så får partiet också fördubblat antal ledamöter.

svTE proposition
svDF förslag från regeringen till riksdagen
svRETE propositionsvägran, voteringsproposition, yrka
svAN Förslaget kan t.ex. gälla en ny lag eller ett anslag. Vid kammarsammanträdena används ordet också i en äldre betydelse. När talmannen ställer proposition till beslut betyder det att han eller hon ber kammaren att ta ställning till ett yrkande som väckts under en debatt.

svTE propositionsförteckning
svDF förteckning över regeringens kommande propositioner
svRETE proposition
svAN Statsrådsberedningens förteckning över vilka propositioner regeringen har för avsikt att lämna under hösten resp. våren och med uppgift om ungefärlig tidpunkt.
svRETE Statsrådsberedningen

svTE propositionstid
svDF tidpunkt då en proposition senast får lämnas till riksdagen
svRETE proposition
svAN Budgetpropositionen ska avlämnas senast den 20 september. Särskilda regler gäller under valår och vid regeringsskifte. Den ekonomiska vårpropositionen ska lämnas senast den 15 april om ingenting hindrar det. I övrigt beslutar riksdagen på förslag av talmannen när en proposition senast får lämnas om regeringen vill att den ska behandlas under riksmötet.

svTE propositionsvägran
svFK När talmannen vägrar tillåta en begäran om riksdagsbeslut. Talmannens kan vägra att tillåta ett yrkande som han eller hon anser strida mot en bestämmelse i en grundlag eller i riksdagsordningen. Om kammaren ändå begär att yrkandet ska få framställas får konstitutionsutskottet avgöra saken.

svTE protokoll
svUPTE snabbprotokoll
svDF uppteckning av vad som sagts och beslutats i kammaren
svAN Ett snabbprotokoll finns senast dagen efter en debatt i både tryckt och elektronisk form. Det slutliga protokollet som är en del av riksdagstrycket är färdigt efter några veckor.
svRETE riksdagstrycket

svTE ram
svDF beloppsram för utgifter eller inkomster i statsbudgeten
svAN Beloppsram för ett utgiftsområde (utgiftsram) och beräkning av statsinkomsterna (inkomstram) på statsbudgeten för ett följande budgetår.
svRETE budgetdebatt, statsbudget, utgiftsområden

svTE rambeslutsmodell
svDF beslutsordning när regeringens budgetproposition behandlas
svRETE budgetproposition, statsbudget, utgiftsområden
svAN Modellen innebär att riksdagen först beslutar om budgeten i dess helhet och lägger fast ramar för den totala omfattningen av statsutgifterna och för utgiftsnivån för vart och ett av de 27 utgiftsområdena. Samtidigt tar riksdagen ställning till vilka förslag till skatter och avgifter som ska genomföras. I ett andra steg beslutar riksdagen om anslagen på resp. utgiftsområde inom ramen för det belopp som redan fastställts.

svTE redogörelse
svBT redog.
svDF rapport från regeringen eller ett riksdagsorgan
svAN Regeringen eller ett riksdagsorgan kan lämna en redogörelse för en viss verksamhet till riksdagen. Regeringens redogörelser är skrivelser och ingår i nummerserien för propositioner i riksdagstrycket. Riksdagsorganens redogörelser ingår i riksdagstrycket i serien Framställningar och redogörelser. En riksdagsledamot har motionsrätt i anslutning till redogörelser.

svTE regeringen
svDF den myndighet som styr Sverige
svRETE statsråd
svAN Landets högsta verkställande myndighet. Regeringen leds av statsministern, som utses av riksdagen på förslag av talmannen. Statsministern tillsätter själv övriga statsråd i regeringen.

svTE regeringsformen
svBT RF
svDF grundlag som innehåller principerna för statsskicket
svAN Regeringsformen är den viktigaste av Sveriges fyra grundlagar. Den anger de grundläggande principerna för det svenska statsskicket, hur riksdag och regering ska utses och hur de ska arbeta. Dessutom innehåller regeringsformen ett skydd för medborgarnas fri- och rättigheter. Den nuvarande regeringsformen trädde i kraft den 1 januari 1975 och ersatte då 1809 års regeringsform.
svRETE grundlag

svTE regeringsförklaring
svDF statsministerns presentation av regeringens politik
svRETE expeditionsregering
svAN Statsministerns anförande inför riksdagen vid riksmötets öppnande. I regeringsförklaringen presenterar statsministern regeringens politik och de arbetsuppgifter som väntar riksdagen under det närmaste året. Om regeringen har avgått och fungerar som en expeditionsministär lämnas regeringsförklaringen av den nya regeringen när den tillträder. Regeringsförklaring lämnas av varje ny regering oberoende av när den tillträder.

svTE Regeringskansliet
svFK Myndighet som hjälper regeringen i dess arbete. Regeringskansliet förbereder regeringens ärenden och bistår i övrigt regeringen. Regeringskansliet består av Statsrådsberedningen och tolv departement samt en förvaltningsavdelning. Statsministern är chef för Regeringskansliet.

svTE regeringsprotokoll
svDF protokoll över fattade beslut vid ett regeringssammanträde

svTE regeringsskifte
svFK När en regering avgår och ersätts av en ny. Regeringsskiftet sker formellt i en konselj. Dessförinnan ska den nye statsministern ha presenterat regeringens sammansättning i riksdagen och avgett en regeringsförklaring.
svRETE konselj, statsminister

svTE religionsfrihet
svDF rätten att tillhöra vilken religion man vill
svAN Religionsfrihet innebär också rätten att välja bort religion.

svTE remiss
svUPTE hänvisning
svDF begäran om att få synpunkter på ett förslag
svRETE lagrådsremiss
svAN Remissförfarandet innebär för regeringens del att myndigheter, organisationer m.fl. (remissinstanser) får yttra sig över t.ex. ett utredningsförslag. I riksdagen remitterar (hänvisar) kammaren inkomna propositioner, motioner, skrivelser m.m. till utskott för beredning och förslag till riksdagsbeslut. Ett utskott kan remittera ett ärende till ett annat utskott för yttrande, likaså till Lagrådet.

svTE remissdebatt
svDF debatt då riksdagen skickar ett ärende till ett utskott
svRETE beredning, motion, proposition, remiss, utskott
svAN En remissdebatt kan äga rum i kammaren i samband med att ett inkommet ärende (propositioner, motioner el.dyl.) hänvisas (remitteras) till ett utskott för beredning.

svTE replik
svSYTE genmäle
svUPTE duellmetoden
svDF anförande för att kommentera föregående talares anförande
svAN I en replik kan ledamoten korrigera eller bemöta vad en tidigare talare sagt (i ett anförande). I ett replikskifte får varje talare normalt två inlägg om två minuter vardera (duellmetoden).

svTE representativ demokrati
svSYTE indirekt demokrati
svFK Medborgarna väljer representanter som fattar besluten.

svTE republik
svDF styrelsesätt där statschefen väljs av folket
svAN Statschefen, vanligen en president, ärver inte sitt ämbete í en republik.
svRETE monarki

svTE reservation
svFK Att uttrycka en avvikande mening i form av ett motförslag. En ledamot kan i ett utskott markera att han eller hon inte instämmer i majoritetens förslag genom att reservera sig. Reservationen tas med i utskottets betänkande.

svTE Riksbanken
svFK Sveriges centralbank som har ansvar för penningpolitiken. Banken har också rätten att ge ut sedlar och mynt. Riksbanken är en myndighet under riksdagen och leds av en direktion, som består av sex ledamöter med riksbankschefen i spetsen. Direktionen utses av riksbanksfullmäktige.
svRETE riksbanksfullmäktige

svTE riksbanksfullmäktige
svFK Riksdagens ombud som kontrollerar Riksbanken. Ombuden har valts av riksdagen för att utöva insyn i och kontroll av Riksbankens verksamhet. Riksbanken har elva fullmäktige.
svRETE Riksbanken

svTE riksdagen
svUPTE enkammarriksdagen
svUPTE ståndsriksdagen
svUPTE Riksens ständer
svDF Sveriges högsta beslutande organ som valts av folket
svRETE riksmöte
svAN Det svenska parlamentet, "folkets främsta företrädare" (RF 1:4). Fram till 1975/76 användes ordet riksdag också för riksdagens sammanträdesperiod, som numera kallas riksmöte. Ståndsriksdagen (Riksens ständer) med fyra stånd (adel, präster, borgare och bönder) ersattes 1866 av en tvåkammarriksdag (första och andra kammaren), som 1971 i sin tur ersattes av nuvarande enkammarriksdag med 349 ledamöter (sedan 1976).

svTE riksdagens myndigheter
svFK Riksdagsförvaltningen, Riksbanken, Riksdagens ombudmän och Riksrevisionen.
RIFR Extensionell definition!/HNI

svTE Riksdagens ombudsmän
svSYTE Justitieombudsmannen
svBT JO
svUPTE ombudsmän
svFK Myndighet som övervakar andra myndigheter. JO ska övervaka att domstolar och förvaltningsmyndigheter följer lagar och andra föreskrifter och även i övrigt uppfyller sina skyldigheter. Enskilda kan vända sig till JO när de anser sig felaktigt behandlade av myndigheterna. Riksdagens ombudsmän är fyra till antalet, en chefsjustitieombudsman och tre justitieombudsmän, som alla utses av riksdagen. Var och en svarar för tillsynen inom sitt eget ansvarsområde.
   Justitieombudsmannen [är ] den vanliga benämningen på Riksdagens ombudsmän.

svTE riksdagsdirektör
svDF chef för riksdagens förvaltning
svAN Riksdagsdirektören utses av riksdagen.

svTE Riksdagsförvaltningen
svFK Myndighet som ska underlätta riksdagens arbete. Riksdagsförvaltningen är förvaltningsmyndighet för riksdagen. Riksdagsförvaltningens organisation består av ledningsstaben, kammarkansliet, utskottsavdelningen, administrativa avdelningen, serviceavdelningen, it-avdelningen och kommunikationsavdelningen. Verksamheten leds av riksdagsstyrelsen, och chef för Riksdagsförvaltningen är riksdagsdirektören.
svRETE riksdagsdirektör

svTE riksdagsordningen
svBT RO
svUPTE tilläggsbestämmelse
svFK Lag om hur riksdagen ska arbeta. Lagen (från 1974) innehåller bestämmelser om hur riksdagen ska vara organiserad och hur arbetet ska gå till. De grundläggande reglerna för riksdagen finns i regeringsformen, valen till riksdagen regleras i vallagen, och i riksdagsordningen finns detaljerade bestämmelser om riksdagsarbetet. Riksdagsordningen intar en mellanställning mellan grundlag och vanlig lag och är indelad i huvudbestämmelser och tilläggsbestämmelser. En huvudbestämmelse kan ändras endast som grundlag eller med kvalificerad majoritet. En tilläggsbestämmelse ändras som vanlig lag.
svRETE grundlag, beslut

svTE riksdagsorgan
svDF utskott eller annan vald grupp inom riksdagen
svAN Till riksdagsorganen räknas också de myndigheter och kommittéer som sorterar under riksdagen.
svRETE riksdagens myndigheter

svTE riksdagsskrivelse
svBT rskr.
svDF meddelande från riksdagen, vanligen till regeringen
svAN En riksdagsskrivelse är ett formellt meddelande från riksdagen till regeringen (även annat organ i vissa fall) om t.ex. riksdagsbeslut som ska verkställas.
   Förkortningen ”rskr.” används i riksdagens dokument.

svTE riksdagsstyrelsen
svDF riksdagens högsta ledningsorgan
svAN Riksdagsstyrelsen överlägger om planeringen av riksdagsarbetet, leder Riksdagsförvaltningen samt beslutar i ärenden av större vikt som gäller riksdagens internationella kontaktverksamhet. Talmannen är ordförande. I övrigt består styrelsen av tio riksdagsledamöter.

svTE riksdagstrycket
svDF dokument som riksdagen ger ut i tryck och elektroniskt
svAN Riksdagstrycket är en sammanfattande benämning på olika dokument som riksdagen ger ut: protokoll från kammarens sammanträden och i bilagor de dokument som riksdagen behandlar.
   I protokollen (A) redovisas debatter, voteringar och beslut i olika ärenden, interpellationer och frågor, information från regeringen och särskilt anordnade debatter som partiledardebatter, aktuella debatter osv. I bilagorna (bihangen) finns propositioner och skrivelser från regeringen (B), framställningar (förslag) och redogörelser från riksdagsorgan (t.ex. JO, Riksrevisionen, Riksbanken och riksdagsstyrelsen (C), ledamöternas motioner (D), utskottens betänkanden (E), riksdagsskrivelser (F) och ett register (G).
   Snabbprotokoll från kammarens sammanträden ges ut separat och finns i tryckt och elektronisk form senast dagen efter en debatt.

svTE riksdagsval
svSYTE ordinarie val
svUPTE val
svUPTE valdag
svFK Ordinarie val till riksdagen äger rum vart fjärde år. Valen hålls den andra söndagen i september. Mellan ordinarie val kan extra val utlysas av regeringen.
svRETE allmänna val, extra val, mandat, riksmöte, valperiod

svTE extra val
svFK Mellan ordinarie val kan extra val utlysas av regeringen. Extra val måste hållas om riksdagen förkastar talmannens förslag till statsminister fyra gånger och ordinarie val inte ska ske inom 3 månader.
svRETE riksdagsval, talman

svTE riksföreståndare
svFK Träder in som statschef om kung eller drottning inte finns. Riksföreståndaren fullgör tillsvidare statschefens uppgifter om kungahuset skulle dö ut eller om kungen dör eller avgår och tronföljaren ännu inte fyllt 18 år. Riksföreståndaren utses av riksdagen. Om statschefen på grund av t.ex. sjukdom eller utrikes resa inte kan fullgöra sina uppgifter är det en medlem av kungahuset som enligt gällande tronföljd går in som tillfällig riksföreståndare. Om det inte finns någon behörig person som kan tjänstgöra förordnas riksdagens talman att tjänstgöra som tillfällig riksföreståndare.

svTE riksmöte
svSYTE riksdagsår
svDF riksdagens arbetsår
svAN Riksdagens årliga sammanträdesperiod börjar normalt i mitten av september och pågår till dess nästa riksmöte börjar i september året därpå. Ett riksmöte efter ett val börjar normalt femton dagar efter valet. Vid extra val förkortas eller förlängs riksmötet.

svTE riksrevision
svDF granskning av om staten använder sina tillgångar effektivt
svRETE Riksrevisionen
svAN Riksrevisionen, en myndighet under riksdagen, ansvarar för detta.

svTE Riksrevisionen
svUPTE riksrevisor
svFK En myndighet under riksdagen som 2003 ersatte Riksdagens revisorer och det statliga Riksrevisionsverket. Den nya myndigheten ska granska den verksamhet som bedrivs av staten. Granskningen syftar främst till att statens tillgångar ska utnyttjas effektivt. Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer som utses av riksdagen.

svTE röstförklaring
svDF motivering för hur ett parti kommer att rösta
svAN Används i valet av en ny statsminister eller i en misstroendeomröstning. Röstförklaringen lämnas i kammaren av partiledaren eller partiets gruppledare i riksdagen.

svTE sammansatt utskott
svDF tillfälligt utskott med representanter för flera utskott
svRETE betänkande
svAN Innebär att två eller flera utskott har kommit överens om att gemensamt bereda ett ärende. Ett sammansatt utskott avger betänkande till riksdagen i vanlig ordning.

svTE regeringens skrivelse
svBT skr.
svDF skriftligt meddelande från regeringen till riksdagen
svRETE proposition
svAN Förkortningen ”skr.” för skrivelser från regeringen används i riksdagens dokument.

svTE sluten omröstning
svDF omröstning där det inte syns hur man har röstat
svRETE acklamation, upprop, öppen omröstning
svAN Val inom riksdagen sker oftast med acklamation. Vid val genom omröstning görs omröstningen med slutna valsedlar.

svTE Statens offentliga utredningar
svBT SOU
svRETE betänkande

svTE spörsmål
svFK Sammanfattande namn på frågor och interpellationer.
svRETE fråga, frågeinstitut, interpellation
RIFR Extensionell definition!/HNI

svTE statsbudget
svSYTE budget
svDF plan för statens utgifter och inkomster under ett budgetår
svRETE budgetår

svTE statschef
svUPTE statsöverhuvud
svDF den högste företrädaren för ett land
svAN I Sverige är det kungen eller en regerande drottning som är statschef (statsöverhuvud). Den svenske statschefen har endast representativa funktioner.
svRETE riksföreståndare

svTE statsmakt
svFK Riksdagen, regeringen och media brukar kallas statsmakter. Man brukar tala om riksdagen som den första statsmakten, regeringen som den andra och medierna som den tredje statsmakten som granskar de övriga två.

svTE statsminister
svFK Leder regeringen och är chef för Regeringskansliet. Statsministern leder regeringens arbete och är ordförande vid regeringens sammanträden. Statsministern utses av riksdagen på förslag av talmannen. Han eller hon avgår på eget initiativ eller efter en misstroendeförklaring. Om statsministern avgår, måste hela regeringen avgå.
svRETE misstroendeförklaring, Regeringskansliet

svTE statsråd
svDF ledamot av regeringen
svSYTE minister
svRETE misstroendeförklaring
svAN Statsråden utses och entledigas av statsministern. Ett statsråd kan också avsättas av riksdagen genom misstroendeförklaring. Statsråd med ansvar för ett departement departementschef) kallas för xxxminister (t.ex. näringsminister). Statsråd med ansvar för vissa frågor inom ett departements område kallas formellt för statsråd, men informellt för xxxminister (t.ex. skolminister).

svTE Statsrådsberedningen
svFK Enhet i Regeringskansliet. Statsrådsberedningen samordnar myndighetens arbete. Statsministern är chef för Statsrådsberedningen.
svRETE Regeringskansliet, statsminister

svTE statsskick
svFK Olika sätt att styra ett land.
svEX Monarki, republik, demokrati eller diktatur.

svTE stängda dörrar
svFK Att t.ex. ett sammanträde inte är öppet för allmänheten. Kammarens sammanträden är öppna för allmänheten, medan utskottens sammanträden hålls inom stängda dörrar. Utskottens utfrågningar kan däremot vara offentliga.
svRETE utskottsutfrågning

svTE subsidiaritetsprincipen
svSYTE närhetsprincipen
svFK EU-princip för på vilken nivå beslut ska fattas. Enligt subsidiaritetsprincipen ska besluten fattas på den nivå där det är effektivast och så nära medborgarna som möjligt. Principen kallas även närhetsprincipen. Principen används på de områden där både Europeiska unionen och medlemsländerna har befogenhet att stifta lagar. Med Lissabonfördraget infördes att riksdagen, i likhet med andra parlament, får granska subsidiaritetsprincipens tillämpning i vissa av EU:s lagförslag.

svTE successionsordningen
svBT SO
svFK Grundlag med bestämmelser om hur Sveriges tron ska ärvas. Successionsordningen är numera den äldsta (1810) av Sveriges fyra grundlagar.
svRETE grundlag

svTE suppleant
svDF ersättare för en ordinarie ledamot i ett riksdagsorgan
svRETE ersättare
svAN Vid val till organ inom riksdagen utses vanligen även suppleanter till minst samma antal som ordinarie ledamöter. En suppleant i ett utskott har vanligen ansvar för vissa ärenden och träder vid behandlingen av dessa in i stället för den ordinarie ledamoten.

svTE Svensk författningssamling
svBT SFS
svFK Serie där regeringen publicerar lagar och föreskrifter. Lagarna och föreskrifterna har beslutats av riksdagen eller regeringen.

svTE särskild debatt
svSYTE aktuell debatt
svFK Debatt som begärts av en eller flera partigrupper. Debatten behandlar ett särskilt ämne, ofta med anledning av en aktuell händelse. Ett statsråd och högst en företrädare för varje parti deltar i debatten. Debattreglerna bestäms inför varje särskild debatt.

svTE särskilt anordnad debatt
svDF debatt i riksdagens kammare som inte leder till beslut
svAN Debatten har därmed ett annat syfte än en ärendedebatt. Till gruppen särskilt anordnade debatter hör partiledardebatter, allmänpolitiska debatter, utrikesdebatter, aktuella debatter och särskilda debatter.
svRETE ärendedebatt

svTE särskilt yttrande
svDF anmärkning av en ledamot i ett utskottsbetänkande
svAN Särskilt yttrande används av en ledamot som står bakom utskottets beslut men vill framföra särskilda synpunkter.


svTE talarlista
svDF förteckning över anmälda talare vid en debatt i kammaren
svAN Talarlistan upprättas av kammarkansliet. En ledamot kan anmäla sig till talarlistan senast kl. 16.30 dagen före debatten och ska samtidigt ange hur lång tid han eller hon beräknar för sitt anförande. Ett anförande av en talare som inte gjort någon förhandsanmälan får i princip inte överstiga fyra minuter.

svTE talarordning
svDF ordningen mellan talarna i en debatt i kammaren
svRETE replik, talarlista
svAN Talmannen bestämmer ordningen mellan de talare som anmält sig i förväg. Övriga talare får ordet i den ordning de anmäler sig under debatten. Talarordningen kan brytas av repliker och genom inlägg av statsråd.

svTE talman
svUPTE vice talman
svFK Riksdagens främste företrädare, leder riksdagens arbete. En talman och tre vice talmän väljs av riksdagen för varje valperiod. Talmannen leder riksdagens arbete, kammarens sammanträden och utvecklingen av riksdagens arbetsformer, representerar riksdagen i Sverige och internationellt och är ordförande i riksdagsstyrelsen. Han eller hon föreslår statsminister vid regeringsskifte och kan träda in som tillfällig riksföreståndare.
   Talmannen måste vara neutral och får inte delta i debatter eller beslut i sakfrågor. En ersättare utövar uppdraget som ledamot. De vice talmännen deltar däremot i riksdagsarbetet på samma villkor som övriga ledamöter och får debattera och rösta. När de är ordförande i kammaren får de emellertid inte delta i överläggningarna.
svRETE regeringsskifte, riksdagsstyrelsen, riksföreståndare

svTE tillfälligt utskott
svDF utskott som riksdagen tillsätter under en valperiod
svAN Används för t.ex. beredning av ett särskilt ärende.

svTE tillkännagivande
svDF beslut där riksdagen meddelar regeringen sin åsikt
svAN I ett tillkännagivande kan riksdagen t.ex. uttala att den anser att en viss fråga bör utredas eller att regeringen bör komma med ett förslag.

svTE totalitär
svFK Att bara ett parti eller en organisation är tillåten. Totalitära stater präglas av att ett parti eller en organisation behärskar alla delar av samhällslivet.

svTE tryckfrihet
svDF rätten att fritt uttrycka sina åsikter i text
svAN Informationen kan spridas exempelvis via böcker, tidningar eller internet. Tryckfriheten är en del av yttrandefriheten och reglerad i en av grundlagarna.
svRETE tryckfrihetsförordningen

svTE tryckfrihetsförordningen
svBT TF
svFK Grundlag som reglerar yttrandefriheten. En av Sveriges fyra grundlagar (från 1949). Reglerar bl.a. yttrandefriheten i tryckt skrift och rätten att ta del av allmänna handlingar (offentlighetsprincipen).
svRETE grundlag

svTE tvåkammarriksdag
svDF riksdag med en första och en andra kammare
svRETE kammaren <HONR 2>
svAN I Sverige ersattes tvåkammarriksdagen av vår nuvarande enkammarriksdag 1971.

svTE uppehåll
svDF period under riksmöte då kammaren inte sammanträder
svAN T.ex. sommar-, jul- och påskuppehåll. Längre uppehåll beslutas av talmannen efter samråd med riksdagsstyrelsen. Vid extra val kan talmannen på regeringens begäran besluta om uppehåll under resten av valperioden. Uppehåll kan avbrytas om regeringen eller minst 115 av ledamöterna begär det.

svTE upprop
svFK Ledamöterna ropas upp i den ordning de sitter i kammaren. Ett riksmöte inleds alltid med namnupprop. Om voteringsapparaten inte kan användas vid rösträkning i samband med en omröstning i kammaren görs rösträkningen genom upprop. Val med slutna sedlar sker också genom upprop.

svTE uppskov
svFK Att riksdagen skjuter upp ett ärende till nästa valperiod. Riksdagen kan medge att ett ärende skjuts upp till det första riksmötet i påföljande valperiod, även om alla ärenden i princip ska avgöras under den valperiod då de väckts. Särskilda regler gäller för budgetfrågor, grundlagsärenden och sådana förslag som ska vila i 12 månader.
svRETE behandlingstvång

svTE utgiftsområden
svFK Indelningen av statens utgifter på statsbudgeten. Statsutgifterna hänförs till 27 utgiftsområden. Regeringen lämnar i sin budgetproposition förslag till hur utgifterna ska fördelas på de olika områdena.
svRETE budgetproposition, rambeslutsmodell

svTE utgiftsram
svDF ram för utgifterna på varje utgiftsområde för ett budgetår
svRETE ram
svAN Riksdagen fastställer utgiftsramarna för följande budgetår på förslag av finansutskottet.

svTE utgiftstak
svDF högsta gräns för alla statliga utgifter under ett budgetår

svTE utlåtande
svDF rapport från ett utskott med synpunkter på ett EU-förslag

svTE utrikesdebatt
svDF allmän debatt om utrikespolitiken som hålls varje år
svAN Debatten äger rum i kammaren i februari. Debatten inleds med att utrikesministern läser upp en utrikesdeklaration.

svTE Utrikesnämnden
svFK Organ för samråd mellan regeringen och riksdagen. Regeringen ska underrätta och samråda med nämnden om viktigare utrikespolitiska frågor. Nämnden består av talmannen och nio andra riksdagsledamöter. Ordförande vid nämndens sammanträden är statschefen (kungen).

svTE utskott
svDF organ som förbereder ärenden som riksdagen ska besluta om
svRETE sammansatt utskott, tillfälligt utskott
svAN Riksdagen utser utskotten inom sig för att bereda de ärenden som kammaren hänvisar till dem. I riksdagen finns femton fasta utskott med olika ansvarsområden. Efter beredning av ett ärende avger ett utskott ett betänkande med förslag till riksdagsbeslut. Utskotten har också möjlighet att lämna förslag till riksdagen på eget initiativ. I utskottens uppgifter ingår också att följa upp riksdagens beslut och granska hur de genomförts. De ska dessutom följa vad som händer inom Europeiska unionen inom sina resp. ansvarsområden. Utskotten består för närvarande av sjutton medlemmar (+ suppleanter) som inom sig väljer ordförande och vice ordförande (presidium). Ordföranden har utslagsröst vid lika röstetal. Utskotten har egna kanslier som leds av en kanslichef.

svTE utskottsinitiativ
svDF förslag som ett utskott på eget initiativ för fram
svAN Utskottet presenterar sitt förslag till riksdagsbeslut i ett betänkande. Ett utskott får lämna förslag i ämnen som hör till dess ansvarsområde.

svTE utskottssammanträde
svDF möte med ett utskott
svAN Sammanträdena äger vanligen rum på tisdagar och torsdagar. Ett utskott kan sammanträda även under uppehåll i kammarens arbete.

svTE utskottsutfrågning
svSYTE utfrågning
svSYTE hearing
svDF utfrågning med experter som ett utskott ordnar
svAN Vid en utfrågning (hearing) kan ett utskott kalla in utomstående experter och tjänstemän från departement och myndigheter för information och synpunkter i ett ärende. Utfrågningarna kan ibland vara öppna, och då har allmänheten möjlighet att komma och lyssna.

svTE valberedningen
svDF organ som bereder de val som äger rum i kammaren
svAN Utses av riksdagen. Valberedningen bereder inte val av riksföreståndare, talman, kammarsekreterare, justitieombudsman eller riksrevisor.

svTE valkrets
svDF geografiska områden som Sverige delas upp i vid val
svRETE mandat
svAN De invånare inom en valkrets som är röstberättigade utser sina representanter till riksdagen i allmänna val. För val till riksdagen är Sverige indelat i 29 flermansvalkretsar som i stora delar sammanfaller med länen

svTE valperiod
svSYTE mandatperiod
svFK Från att en nyvald riksdag samlas tills nästa riksdag samlas. Valperioden är fyra år om den inte avbryts av ett extra val. En nyvald riksdag samlas 15 dagar efter valdagen, men tidigast på fjärde dagen efter det att valresultatet är klart.
svRETE extra val, riksdagsval

svTE Valprövningsnämnden
svFK Organ till vilket man kan överklaga allmänna val, t.ex. riksdagsval. Valprövningsnämnden prövar klagomål om allmänna val till riksdag, landsting och kommun samt val till Sametinget och Europaparlamentet. Även klagomål över nationella och kommunala folkomröstningar prövas.
   Nämnden prövar dessutom överklaganden av administrativa valärenden, t.ex. beslut om valkretsindelning, registrering av partibeteckning och fördelning av mandat på valkretsar.
   Riksdagen väljer ordförande och ledamöter. Ordföranden ska vara domare och får inte vara riksdagsledamot.

svTE votering
svUPTE förberedande votering
svUPTE uppresning
svUPTE rösträkning
svUPTE omröstning
svUPTE huvudvotering
svDF omröstning i kammaren då partierna är oense i en fråga
svRETE acklamation
svAN En ledamot kan begära votering i ett ärende. Omröstningen görs då i första hand genom uppresning (de som röstar ja respektive nej reser sig upp i olika omgångar). En ledamot kan därefter begära rösträkning vilket sker med hjälp av en voteringsapparat som registrerar ledamöternas ja-, nej- och avstår-röster. Rösträkning görs alltid då kvalificerad majoritet krävs för ett beslut. Votering sker vanligen då kammaren ska ta ställning till flera yrkanden i samma fråga. Yrkandena ställs mot varandra. Finns fler än två yrkanden i samma fråga görs en eller flera förberedande voteringar före huvudvoteringen.

svTE voteringsordning
svDF plan för hur en votering (omröstning) ska genomföras
svAN Upprättas till talmannens hjälp i alla ärenden där omröstning kan väntas.

svTE voteringsproposition
svDF förklaring till vad en viss omröstning i kammaren gäller
svRETE votering
svAN Där framgår vad som blir riksdagens beslut i ärendet om ja resp. nej vinner.  Voteringspropositionen (omröstningspropositionen) läses upp i kammaren inför en votering.

svTE yrka
svDF formellt begära att riksdagen fattar ett visst beslut
svAN Då ett ärende ska beslutas i kammaren kan en ledamot t.ex. yrka bifall till utskottets förslag, till en reservation eller till en motion, vilket innebär att han eller hon vill att riksdagen godkänner utskottsförslaget, reservationen eller motionen.

svTE yttrande
svDF synpunkter på ett förslag från ett utskott till ett annat
svRETE remiss, särskilt yttrande
svAN Synpunkter på ett förslag till riksdagsbeslut som ett utskott på begäran lämnar till ett annat. Yttrandet tas med som bilaga i utskottets betänkande. Yttrandena ingår också i en särskild nummerserie för varje utskott i riksdagstrycket.

svTE yttrandefrihet
svDF rätt att uttrycka sig och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller bestraffning

svTE yttrandefrihetsgrundlagen
svBT YGL
svFK Grundlag som reglerar yttrandefriheten. Den senaste av Sveriges fyra grundlagar (från 1991). Reglerar yttrandefriheten i andra medier än tryckta skrifter.
svRETE grundlag

svTE ålderspresident
svDF den nuvarande ledamot som suttit längst i riksdagen
svAN Den ledamot (av de närvarande) som varit ledamot av riksdagen längst tid. Om en eller flera personer varit riksdagsledamöter under lika lång tid fungerar den äldste som ålderspresident. Ålderspresidenten leder kammarsammanträdena innan talmännen valts eller om alla talmän har förhinder.

svTE återförvisning
svFK När ett betänkande skickas tillbaka till utskottet. Riksdagen beslutar att återförvisa betänkande till utskottet för förnyad behandling.

svTE återkallelse
svFK När man drar tillbaka ett förslag eller en rapport. Återtagande av en proposition, skrivelse, framställning, redogörelse eller motion vilket får göras så länge utskottet inte lämnat sitt betänkande. Ledamöterna får väcka motioner med anledning av återkallelsen.

svTE ämbetsförklaring
svUPTE konungaförsäkran
svFK När en ny statschef formellt säger ja till uppdraget. Statschefens förklaring inför kammaren i samband med trontillträdet att han eller hon är beredd att åta sig de med ämbetet förenade plikterna. Ersätter den tidigare konungaförsäkran.
svRETE regeringsförklaring

svTE ändringsbudget
svDF ändring till den gällande budgeten
svRETE budgetproposition
svAN Riksdagen kan besluta om en ändringsbudget under ett löpande budgetår. På ändringbudget kan riksdagen ändra anslag och anvisa nya anslag.

svTE ärende
svDF sakfråga som riksdagen ska fatta beslut om
svAN Propositioner, skrivelser och motioner samt framställningar och redogörelser från olika riksdagsorgan är ärenden som ska beredas i utskott före beslut. Andra ärenden är yrkanden om misstroendeförklaring och om folkomröstning i en grundlagsfråga samt förslag till statsminister, men de bereds inte i något utskott. Val inom riksdagen betraktas inte som ärenden.

svTE ärendedebatt
svDF debatt i kammaren med syftet att fatta beslut i ärendet
svRETE ärende
svAN Riksdagen överlägger och beslutar om ärenden på grundval av förslag som ett utskott fört fram i ett utskottsbetänkande.

svTE ärendefördelning
svDF fördelning av riksdagsärendena mellan utskotten
svAN Fördelningen sker med hänsyn till de olika sakområden som respektive utskott har hand om enligt riksdagsordningen.

svTE öppen omröstning
svDF omröstning där man kan se hur varje ledamot röstat
svRETE sluten omröstning
svAN När rösträkning begärs i kammaren ska den göras öppet. På en tavla i kammaren visas hur ledamöterna röstar. I protokollet finns endast omröstningsresultatet och den partivisa fördelningen av rösterna. Uppgifterna om hur varje ledamot har röstat sparas dock.

svTE öppnande av riksmöte
svDF formell början på det nya riksmötet
svRETE riksmöte
svAN Särskild sammankomst i kammaren senast på riksmötets tredje dag, då statschefen formellt förklarar riksmötet öppnat och statsministern avger en regeringsförklaring (om inte regeringsskifte pågår).
