﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 1740
Titel Fiskpopulationer i svenska vatten. Hur påverkas de av fiske, övergödning och miljögifter?
Titel.kortform Fiskpopulationer i svenska vatten
Titel.dokumentnr 2008/09:RFR4
Titel.överordnad Excerpter ur riksdagens rapporter
Utgivningsår 2008
Utgåvenr
Ställe Ordlista, s. 80--81; 3.5 Marint skräp, s. 65--66
ISBN-kod 978-91-85943-47-0
ISSN-kod 1653-0942
Bakgrund
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Riksdagen
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE abundans
svDF antal djur eller växter i ett definierat område

svTE akvatisk
svDF som refererar till vattenmiljö

svTE anadrom
svDF art som vandrar från salt till sött vatten för att leka
svRETE katadrom

svTE artdiversitet
svDF antalet olika arter inom ett visst område

svTE bifångst
svDF fångst utöver målfångsten

svTE biomarkör
svDF biologiskt verktyg som visar en biologisk respons som indikator för en effekt av ett miljögift

svTE biomassa
svDF mängd biologiska organismer uttryckt som massa
svAN Exempelvis uttrycks torskens biomassa som antal ton per havsområde eller per bestånd, medan växtplankton ofta uttrycks som gram kol per kubikmeter vatten.

svTE biota
svDF växter och djur inom ett område

svTE ekosystemstjänst
svDF de nyttor som naturen tillhandahåller

svTE EROD-aktivitet
svDF aktiviteten hos avgiftningsenzymet EROD
svAN Ett grovt mått på fiskens hälsostatus.

svTE fekunditet
svDF förmågan att alstra avkomma

svTE fiskmjöl
svDF mjöl till största del bestående av torkad, mald fisk
svAN Används som mat vid bl.a. fiskodling.

svTE gonader
svDF fiskens könskörtlar

svTE halogen
svFK Grupp av grundämnen i periodiska systemet; fluor, klor, brom, jod och astat.

svTE haloklin
svSYTE språngskiktet
svDF det skikt som finns mellan vattenmassor med olika salthalt

svTE hydrografi
svDF den fysiska karakteristiken av vatten och angränsande landområden

svTE juvenil
OKGR adj.
svDF ung
svAN Exempelvis är juvenila stadier hos fisk de livsstadier som föregår vuxenstadiet.

svTE katadrom
svDF art som vandrar från sött till salt vatten för att leka
svRETE anadrom

svTE konkurrens
svFK Då två eller fler individer tävlar om samma resurs (föda, boplatser, etc.)

svTE lekperiod
svDF den period under vilken en viss art fortplantar sig

svTE livsstadium
svDF period under en individs liv, t.ex. yngelstadiet

svTE predation
svFK Att äta andra djur.

svTE predator
svDF djur som äter andra djur

svTE primärproduktion
svDF omvandling av solenergi, koldioxid och vatten till sammansatta kolhydrater
svAN I havet står alger och bakterier för den huvudsakliga primärproduktionen.

svTE recipient
svSA i miljöövervakningsprogram
svDF miljö i anslutning till utsläppskälla

svTE rekryter
svDF den mängd fiskungar som överlever tills de är stora nog att fångas i fisket

svTE selektiv predator
svDF predator som endast äter en viss typ av byte

svTE smolt
svFK Livsstadium hos lax.

svTE synergieffekt
svDF den samlade verkan är större än den hos de ingående delarna var för sig

svTE utkast
svDF den bifångst som slängs överbord

svTE årsklass
svDF de antal fiskar som föds ett visst år

svTE marint skräp
svDF av människan framställda eller processade solida föremål, som är persistenta mot nedbrytning och som, medvetet eller omedvetet, kastats eller övergivits på stränder och i den marina miljön
RF OSPAR 2007
svAN Marint skräp inkluderar således föremål som används av människor och som når hav och stränder indirekt (t.ex. genom transport via älvar, floder och avloppsvatten), eller som lämnas eller dumpas direkt i havet och på stränder. Dessutom ingår sådant material som vid hårt väder spolas överbord från fiskebåtar och transportfartyg (t.ex. fiskeutrustning och gods av olika slag). Olika typer av plast och polystyren (frigolit) är de vanligast förekommande materialen i marint skräp och dessa utgör ca 75 % av allt skräp som hittats i de undersökningar som genomförts i OSPAR:s regi (OSPAR 2007). Den enskilt största källan till marint skräp i dessa undersökningar var fiskeindustrin som efterlämnar olika typer av rep, garnrester och olika typer av plastbehållare. Sjöfarten är också en betydande källa till marint skräp (OSPAR 2007).
enTE marine litter