﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 897
Titel Från dubbla spår till Elevhälsa
Titel.kortform Elevhälsa
Titel.dokumentnr SOU 2000:19
Titel.överordnad Excerpter ur Statens offentliga utredningar (SOU)
Utgivningsår 2000
Utgåvenr
Ställe Definitioner av begrepp som används i betänkandet, s. 38--44
ISBN-kod
ISSN-kod
Bakgrund
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Utbildningsdepartementet. Elevvårdsutredningen (U 1998:05)
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE lärande miljö
svFK En lärande miljö stimulerar, utmanar, och stödjer varje enskild elev så att han/hon skaffar sig kunskaper och erfarenheter, får självkänsla och självförtroende. Skolan ska lägga grunden så att barn och ungdomar i hela sitt vuxenliv behåller sin lust att lära och använder och utvecklar sina kunskaper och förmågor. All personal i skolan ska i samarbete med elever och föräldrar skapa en lärande miljö för varje elev utifrån en gemensam värdegrund i syfte att eleven ska nå målen som uttrycks i skollag, läroplan och kursplan. Därvid skall skolan sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Uppgiften för alla som arbetar i skolan är att ge stöd till alla elever och att undanröja hinder för deras lust att lära och utvecklas.

svTE kompetens
svUPTE fakta
svUPTE förståelse
svUPTE färdighet
svUPTE förtrogenhet
svUPTE bakgrundskunskap
svFK Kompetens avser kunnande och skicklighet inom ett visst område. En person har kompetens utifrån att han/hon har tillräckliga kunskaper inom ett visst område och förmåga att förstå, agera och handla på ett skickligt sätt. Begreppet kompetens sammanfattar olika ihoplänkade kunskapsformer. När vi arbetar använder vi våra färdigheter tillsammans med den förståelse, de fakta och den förtrogenhet vi har.

svTE elevhälsa
svUPTE elevvård
svUPTE skolhälsovård
svFK Inom Elevhälsan ska det finnas högskoleutbildade yrkesgrupper med kompetens i socialt arbete, psykologi, medicin, omvårdnad, specialpedagogik och studie - och yrkesvägledning. Elevhälsan ska finnas tillgänglig för elever, föräldrar (i frågor som rör deras barns skolgång), lärare, arbetslag, annan skolpersonal och skolledning. Särskilt viktigt är att beakta elevers möjligheter att kontakta elevhälsans personal. Elevhälsans personalgrupper ska delta i skolans arbete för att skapa miljöer som främjar lärande, god allmän utveckling och en god hälsa hos varje elev. De ska ha ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling.
   Kallades tidigare elevvård och skolhälsovård i skolan.

svTE hälsa
svFK Hälsa innebär mer än bara frånvaro av sjukdom. Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt, emotionellt och socialt välbefinnande, vilket den enskilde aktivt måste erövra som en egen resurs för att han ska kunna leva ett gott och tillfredsställande liv. Hälsan påverkas av individens förståelse för, delaktighet i och möjlighet att påverka de villkor under vilka hon lever.

svTE folkhälsoarbete
svUPTE promotion
svUPTE prevention
svDF arbete på alla nivåer i samhället och inom flertalet sektorer i samverkan för att främja människors hälsa
svAN Kommuner är huvudaktörer eftersom de har det primära samhällsansvaret för medborgarnas välfärd. I kommunerna finns dessutom flera verksamheter som är viktiga områden för folkhälsoarbete; skola, fritid, barnomsorg, socialtjänst, miljö- och hälsoskydd, kultur och idrotts- och annan föreningsverksamhet. Folkhälsoarbetet består av flera komponenter:
 ·  att främja hälsa (promotion), att skapa förutsättningar för människor att leva ett gott liv och främja sin hälsa utifrån sina egna kunskaper.
 ·  att förebygga ohälsa (prevention), handlar om eliminering av riskfaktorer för sjukdom, skador och ohälsa, oftast insatser innan sjukdom uppstått (primärprevention). (SOU 1997:119, En tydligare roll för hälso- och sjukvården i folkhälsoarbetet, s. 31).

svTE hälsoövervakning
svUPTE hälsokontroll
svUPTE hälsoprofilssamtal
svFK Hälsoövervakning avser oftast undersökningar som har som syfte att belysa generella hälsoaspekter hos en del av eller hela befolkningen. All hälsoövervakning grundar sig på insamlat material om enskilda individer. Hälsoövervakning av barn och ungdomar utförs av barnhälsovården och skolhälsovården. I deras arbete är individen i fokus för insatserna och generella slutsatser dras av dokumentationen. I betänkandet avser hälsoövervakning det arbete som i dag utförs av barnhälsovården liksom skolhälsovården De genomför:
   - hälsokontroller, dvs. kropps-, syn-, talundersökningar m.m. i syfte att tidigt identifiera avvikelser som kan indikera sjukdom, skada eller ohälsa,
   - vaccinationer,
   - hälsofrämjande insatser. Barnhälsovården anordnar t.ex. föräldrautbildningar om barns utveckling och behov. Skolhälsovården har t.ex. hälsoprofilssamtal med eleverna.
   Hälsokontroller och hälsoprofilssamtal dokumenteras och utgör underlag för rapporter om barns och ungdomars generella hälsa.

svTE socialmedicin
svSA i betänkandet
svDF hälsoövervakande, sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande hälsoarbete

svTE riskfaktorer
svDF bestämda faktorer som man vet har stark påverkan på ohälsa t.ex. alkohol, tobak, droger, arbetslöshet, dålig kost, för lite fysisk aktivitet, upplevelser av meningslöshet, brist på inflytande, negativ stress, ensamhet m.m.

svTE friskfaktorer
svFK De faktorer som gör att vissa människor klarar livets utmaningar bättre än andra.

svTE skyddsfaktorer
svDF friskfaktorer som ger bra stöd för hälsa i allmänhet och som fungerar som viktiga skyddsfaktorer i kritiska lägen

svTE salutogenes
svDF läran om hälsans ursprung

svTE KASAM
svSYTE känsla av sammanhang
svFK Känslan av sammanhang bygger på att livet är begripligt, hanterbart, och meningsfullt. Meningsfulla sammanhang innebär att händelser kan tolkas och förstås inom det värdesystem som rör sig i djupet av vår personlighet.

svTE empowerment
svSYTE bemyndigande
svFK Empowerment beskriver i vilken mån individen upplever (emotionellt) och förstår (intellektuellt) sammanhang och meningsfullhet i sin vardag och understryker varje individs behov av att själv kunna påverka sitt liv. Men också i vilken mån han har möjlighet till kontroll över det egna livet. Det bygger på ömsesidighet mellan samhälle och individ, att man har tilltro till varandra. (I svensk översättning bemyndigande).

svTE skolrelaterade problem
svDF problem vars symtom visar sig i skolan och/eller i fritidshemmet och som uppstår och/eller underhålls där och som utgör hinder för barns och ungdomars lärande och utveckling

svTE individuell utvecklingsplan
svFK Varje elev bör ha en skriftlig, individuell utvecklingsplan som upprättas och uppdateras i samband med utvecklingssamtalen. Den ska innehålla uppgifter om elevens lärande, skolgång och egna tankar om utvecklingen. De insatser som skolan ska göra eller som elev och föräldrar åtar sig ska antecknas i planen. Om åtgärdsprogram upprättats för eleven, ska det ingå i utvecklingsplanen.

svTE åtgärdsprogram
svFK För de elever som är i behov av stöd för sitt lärande skall skolan upprätta ett åtgärdsprogram. Detta ska innehålla uppgifter om vilka insatser som ska göras och av vem, vilka mål man vill nå samt när uppföljning av insatserna ska ske och vem som ansvarar för den. Elev och föräldrar till omyndig elev ska inbjudas att delta i arbete med att upprätta åtgärdsprogram. Om åtgärdsprogram upprättats ingår det i elevens individuella utvecklingsplan.
