﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 2974
Titel En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige. Delbetänkande av Miljömålsberedningen. Del 1
Titel.kortform En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige
Titel.dokumentnr SOU 2016:47
Titel.överordnad Excerpter ur Statens offentliga utredningar (SOU)
Utgivningsår 2016
Utgåvenr
Ställe Begreppslista, s. 615--621
ISBN-kod 978-91-38-24469-2
ISSN-kod 0375-250X
SAB-kod Oe
Utgivare.1.urspr.organisation Näringsdepartementet
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE allmän jämviktsmodell
svFK En modell över ekonomin som innefattar ett flertal marknader, dels varu- och tjänstemarknader, uppdelat på olika branscher, dels kapital- och arbetsmarknad. I modellen antas ekonomin anpassa sig till prisförändringar på de olika marknaderna, så att utbud och efterfrågan på lång sikt kommer i jämvikt på varje marknad.
   Modellen beräknar hur en störning i en del av ekonomin (exempelvis en prisförändring på energi) påverkar utbud och efterfrågan på alla marknader, därav termen ”allmän” jämvikt till skillnad från partiell jämvikt, som kan avse t.ex. en enskild bransch.

svTE anpassningsförmåga
svDF den förmåga ett system har för att anpassa sig till klimatförändringar (inklusive klimatvariationer och extremer) genom att dämpa potentiella skador, ta vara på möjligheter eller handskas med konsekvenser

svTE back-casting
svUPTE back casting-studie
svFK Back casting-studier används ofta inom forskning om miljö och som innebär att forskarna sätter upp ett mål för framtiden. Sedan kan de räkna ut vad som krävs för att resultatet ska nås.

svTE BAU-scenario
svUPTE business-as-usual-scenario
svDF scenario för utvecklingen framöver om gällande trender fortsätter
enUPTE business-as-usual

svTE CCS
enTE carbon capture and storage
svFK Teknik för att avskilja koldioxid från ett utsläpp och transportera den avskilda gasen till ett slutligt förvar i en lämplig geologisk formation djupt under mark eller havsbotten.

svTE diskontering
svUPTE diskonteringsränta
svFK En vedertagen metod för att jämföra nutida och framtida ekonomiska storheter. Diskontering görs med en räntesats med vilken man justerar det monetära värdet av framtida kostnader och intäkter.

svTE ekosystemens buffrande förmåga
svDF förmåga att ta hand störningar samtidigt som grundläggande struktur och funktionssätt bibehålls, samt anpassningsförmåga till stress och förändring

svTE energiintensitet
svDF graden av energianvändning, t.ex. mätt som kvoten mellan energianvändning och produktionsvärde inom en industrigren eller en nation
svAN För nationer ofta uttryckt per BNP-enhet.

svTE EU:s system för handel med utsläppsrätter
svSYTE EU ETS
svUPTE utsläppsrätt
svFK EU:s gemensamma system för handel med utsläppsrätter för koldioxid. ETS startade år 2005 och möjliggör för företag inom EU att köpa och sälja utsläppsrätter. Systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser omfattar ca 760 svenska anläggningar inom industri och energiproduktion. Totalt berörs ca 13 000 anläggningar i hela EU motsvarande ca 45 procent av de totala utsläppen av växthusgaser inom unionen. Utsläppshandel bygger på att ett tak sätts för de totala utsläppen. Varje år ska företagens utsläpp kompenseras med erforderligt antal utsläppsrätter. En utsläppsrätt motsvarar 1 ton koldioxid eller koldioxidekvivalenter. Även flygsektorn omfattas från och med den 1 januari 2012 av EU:s direktiv om handel med utsläppsrätter.
enTE European Union Emission Trading Scheme
enSYTE EU ETS

svTE fluorerade gaser
svFK HFC, PFC och SFB6B är de fluorerade gaser som omfattas av Kyotoprotokollet.
svRETE Klimatkonventionen

svTE fördelningsmodell
svDF modell för kvantifierad fördelning av utsläppsrättigheter mellan olika nationer

svTE försiktighetsprincipen
svFK Principen innebär att om det föreligger hot om allvarlig eller oåterkallelig skada, får inte avsaknaden av vetenskaplig bevisning användas som ursäkt för att skjuta upp åtgärder för att förhindra miljöförstöring.

svTE Klimatkonventionen
svUPTE Kyotoprotokollet
svFK Ett internationellt traktat inom FN, Förenta Nationerna som 195 av världens länder har anslutit sig till för att samarbeta i frågan vad som kan göras för att förhindra den globala temperaturökningen. Klimatkonventionen är en ramkonvention som undertecknades vid Riokonferensen år 1992 och trädde i kraft år 1994. Vid ett möte i Kyoto i Japan år 1997 försågs konventionen med ett protokoll, det s.k. Kyotoprotokollet, som bl.a. innehåller bindande åtaganden för att minska utsläppen av sex olika växthusgaser för flera länder.
enTE The United Nations Framework Convention on Climate Change
enSYTE UNFCCC

svTE klimatneutralitet
svFK En enhet (anläggning, företag eller ett land) neutraliserar sin påverkan på klimatet genom att reducera utsläppen med 100 procent eller köpa utsläppsrätter som motsvarar de totala utsläpp som enheten orsakar.

svTE kolcykeln
svFK Uttryck som används för att beskriva flödet av kol (i olika former, t.ex. koldioxid) mellan atmosfären, haven och de terrestra systemen.

svTE koldioxidekvivalenter koncentration
svBT ppmv CO2e
svFK Den koncentration av koldioxid som skulle orsaka samma mängd strålningsdrivning som en bestämd blandning av koldioxid och andra växthusgaser. Anges som ppmv CO2e.

svTE koldioxidekvivalenter utsläpp
svBT CO2e
svFK Den mängd koldioxidutsläpp som skulle orsaka samma strålningsdrivning över en given tidsperiod, som ett utsläpp av en annan välblandad växthusgas eller en blandning av välblandade växthusgaser. Motsvarande mängd koldioxidutsläpp fås fram genom att multiplicera de olika växthusgaserna med sina respektive globala uppvärmningspotentialer, för att ta hänsyn till de olika tidslängder gaserna stannar kvar i atmosfären. Anges som ton CO2e.

svTE kolsänka
svDF process eller aktivitet som tar bort koldioxid från atmosfären
svAN Till exempel koldioxid som genom fotosyntes tas upp av växande skog och grödor.
svSU nettoutsläpp

svTE koncentrationsmål
svUPTE stabiliseringsnivå
svDF mål för högsta acceptabla koncentration av växthusgaser i atmosfären (s.k. stabiliseringsnivå)

svTE konsumtionsbaserade utsläpp
svDF inhemsk slutlig användning inkluderar privat och offentlig konsumtion samt bruttoinvesteringar, t.ex. investeringar i byggnader och maskiner
svAN Utsläpp från inhemsk slutlig användning kan förenklat kallas för konsumtionsbaserade utsläpp. Storleken på de konsumtionsbaserade utsläppen beror på importens storlek, hur utsläppsintensiva varorna eller tjänsterna är och utsläppsintensiteten i landet där produktionen sker.

svTE LULUCF
svFK En sektor i den internationella rapporteringen som omfattar upptag och utsläpp från markanvändning och skogsbruk.
enTE Land Use, Land Use Change and Forestry
enSYTE LULUCF

svTE läckage
svFK Olika sektorer har olika möjligheter att flytta miljöstörande verksamhet till länder med lägre miljöskatter – s.k. ”läckage”.

svTE nettoutsläpp
svDF skillnad mellan utsläpp och upptag av växthusgaser i en särskild sektor, t.ex. skogsbruk och markanvändning
svAN Nettoutsläpp kan vara negativa om upptaget är större än utsläppet. En sektor kan därigenom vara en kolsänka (netto), vilket t.ex. vanligtvis är fallet med skogsbruk och markanvändning i Sverige.

svTE organogena jordar
svDF jordar med högt kolinnehåll
svEX Utdikade torvmarker och torrlagda sjöbottnar.

svTE laddhybrid
svDF bil som har ett batteri som kan laddas från elnätet men också en förbränningsmotor
svAN Förbränningsmotorn tar vid då batteriet tar slut. Laddhybriders räckvidd med eldrift är generellt sett kortare än en ren elbil, men den totala räckvidden är i huvudsak längre.

svTE referensbanescenario
svUPTE referensbana
svDF beskrivning av hur utsläpp utvecklas över tiden baserat på antaganden om t.ex. befolknings-, teknik- och ekonomisk utveckling, men utan några antaganden om ytterligare utsläppsminskande åtgärder utöver de som redan tillämpas

svTE sektorsmål
svDF utsläpps- och/eller aktivitetsmål för olika samhällssektorer eller branscher på såväl nationell som regional nivå

svTE skogskubikmeter
svBT m&#x00B3;sk
svDF volymmått för timmer som omfattar hela stamvolymen med bark ovan stubbskäret

svTE temperaturmål
svDF mål för högsta acceptabla ökning av den globala medeltemperaturen
svAN En högsta acceptabel uppvärmningstakt kan ingå i målformuleringen. 

svTE terrestra system
svDF ekosystem på land med växtlighet, t.ex. träd och växter

svTE utsläppsbana
svDF beskrivning av hur utsläpp behöver utvecklas över tid för att ett visst koncentrationsmål ska nås
svRETE koncentrationsmål

svTE utsläppsmål
svDF mål för högsta acceptabla nivå för utsläppen
svAN De kan också anges som behov av minskning över en viss tidsperiod.

svTE växthusgaser
svUPTE antropogen gas
svDF gaser som förekommer i atmosfären och kan absorbera värmestrålning och därigenom bidrar till växthuseffekten
svEX Vattenånga, koldioxid, metan, dikväveoxid (lustgas), ozon och halokarboner (t.ex. flurokolväten, fluorkarboner och svavelhexafluorid).
svAN De flesta av dessa gaser förekommer naturligt i atmosfären, medan det också finns gaser som uppkommit på grund av mänsklig aktivitet (antropogena). Antropogena utsläpp ökar i förekommande fall atmosfärskoncentrationen av naturligt förekommande gaser.
   Växthusgaserna som omfattas av Kyotoprotokollet är koldioxid, dikväveoxid, metan, flurokolväten, fluorkarboner och svavelhexafluorid.
svRETE Klimatkonventionen
