﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 2789
Titel Klimatförändringar och dricksvattenförsörjning. Delbetänkande av Dricksvattenutredningen
Titel.kortform Klimatförändringar och dricksvattenförsörjning
Titel.dokumentnr SOU 2015:51
Titel.överordnad Excerpter ur Statens offentliga utredningar (SOU)
Utgivningsår 2015
Utgåvenr
Ställe Förkortningar och definitioner, s. 7--13
ISBN-kod 978-91-38-24301-5
ISSN-kod 0375-250X
SAB-kod Oe
Utgivare.1.urspr.organisation Näringsdepartementet
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE akvifer
svUPTE öppen akvifer
svUPTE sluten akvifer
svDF lager av geologiska material som är tillräckligt porösa och genomsläppliga för att medge ett betydande flöde eller uttag av grundvatten
svAN I en akvifer kan det finnas ett eller flera grundvattenmagasin. En akvifer kan vara öppen eller en sluten. I en öppen akvifer sammanfaller grundvattenytan med grundvattenzonens övre gräns.

svTE antropogen
svDF påverkad, skapad eller orsakad av människan

svTE avrinning
svDF vattenflödet från ett område i naturen som orsakas av nederbörd

svTE avrinningsområde
svUPTE tillrinningsområde
svDF det landområde, inklusive sjöar, som avvattnas via samma vattendrag
svAN Området avgränsas av topografin som skapar vattendelare gentemot andra avrinningsområden. Begreppet tillrinningsområde avser endast landområdet.

svTE dricksvatten
svDF allt vatten som, antingen i sitt ursprungliga tillstånd eller efter beredning, är avsett för dryck, matlagning eller beredning av livsmedel, oberoende av dess ursprung och oavsett om det tillhandahålls genom en distributionsanläggning, från tankar, i flaskor eller i behållare, och allt vatten som används i ett livsmedelsproducerande företag för tillverkning, bearbetning konservering eller saluhållande av varor eller ämnen som är avsedda som livsmedel, om inte företaget kan visa kontrollmyndigheten att vattnets kvalitet inte kan påverka de färdiga livsmedlens hälsosamhet
RF Dricksvattenföreskrifterna.

svTE dricksvattenförekomst
svDF grund- eller ytvattenförekomst som används för dricksvattenuttag eller som är avsedd för sådan framtida användning

svTE Dricksvattenföreskrifterna
svSYTE Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten.

svTE GDP
svSYTE God desinfektionspraxis
svFK En modell för att avgöra om reningsprocessen är tillräcklig för viss råvattenkvalitet.
enTE Good Disinfection Practice
enSYTE GDP

svTE grundvatten
svDF allt vatten som finns under markytan i den mättade zonen

svTE grundvattenförekomst
svDF grundvattnet i ett grundvattenmagasin
svRETE akvifer, grundvattenmagasin
svAN Det kan beskrivas som en avgränsad volym grundvatten i en eller flera akviferer.

svTE grundvattenmagasin
svDF En hydrauliskt sammanhängande del av en geologisk formation, t.ex. en rullstensås

svTE grundvattenregim
svDF grundvattennivåns normala variationsmönster under året
svAN Regimen beror på grundvattenbildningens variationer under året och grundvattenmagasinets egenskaper.

svTE grundvattenzon
svDF den del av en geologisk formation där porutrymmet helt är fyllt med vatten och där portrycket är lika med eller större än atmosfärstrycket
svAN Synonymt med markens nedre, mättade zon. Zonen minskar när växter tar upp vatten ur marken, vatten avdunstar vid markytan eller vattennivån sänks genom dränering, dvs. grundvattennivån sänks. När grundvattenbildningen är större än grundvattnets avrinning ökar zonen, dvs. grundvattennivån höjs.

svTE HACCP
svSYTE faroanalys och kritiska styrpunkter
svFK Ett system för att identifiera, bedöma och styra faror som är viktiga för livsmedelssäkerheten. På svenska oftast benämnt faroanalys och kritiska styrpunkter.
enTE Hazard Analysis of Critical Control Points
enSYTE HACCP

svTE humus
svUPTE humusämnen
svDF mörkfärgade organiska (innehåller kol) substanser från döda växter och djur i jorden och i torv, som inte brutits ner fullständigt
svAN Dessa kan vid urlakning färga vattnet. Under nedbrytningsprocessen frigörs näringsämnen som varit bundna i det organiska materialet.

svTE hydrologisk modell
svFK Beskriver vattentillgång och flöden och har vanligen beräkningsrutiner för markfuktighet, snöackumulation, snösmältning och grundvatten samt beskriver vattnets väg i avrinningsområdet.

svTE hydrologisk regim
svFK Kvalitetsfaktorn hydrologisk regim avspeglar förändringar som uppstår naturligt eller av människlig verksamhet och beskrivs av det hydrologiska tillstånd en vattenförekomst har när det gäller flödesvolym, flödesdynamik och tillgänglig flödesenergi. 

svTE IPCC
svFK FN:s klimatpanel.
enTE Intergovernmental Panel on Climate Change
enSYTE IPCC

svTE klimat
svDF En beskrivning av vädrets långsiktiga egenskaper mätt med statistiska mått
svAN De genomsnittliga förhållandena i atmosfären och haven, t.ex. temperatur, luftfuktighet, lufttryck, vind, nederbörd och havsis över längre tidsperioder.

svTE klimatanpassning
svDF den anpassning av samhällets funktioner som blir nödvändiga när klimatet förändras

svTE klimatförändringar
svUPTE naturliga klimatförändringar
svUPTE antropogena klimatförändringar
svDF förändringar av klimatet som kan identifieras genom förändring av medelvärde och/eller extremvärden och som kvarstår under längre tid, vanligen decennier eller längre
svAN Det finns både naturliga och antropogena klimatförändringar.

svTE markfuktighet
svFK I marken finns vatten och mängden varierar. Markfuktighet är ett mått på markens vatteninnehåll i den omättade zonen.

svTE markvatten
svUPTE omättad zon
svUPTE markvattenzon
svDF det vatten som finns i marken ovanför grundvattenytan
svAN Detta övre område i marken kallas den omättade zonen eller markvattenzonen, där finns inte bara vatten utan också luft i porerna mellan jordpartiklarna.

svTE miljömålssystemet
svFK Utgörs av mål och organisation för genomförande och uppföljning. Består av ett generationsmål för inriktning av den samhällsomställning som krävs samt 16 miljökvalitetsmål med preciseringar och etappmål. 

svTE MRA
svSYTE mikrobiologisk riskanalys
enTE microbial risk assessment
enSYTE MRA

svTE QMRA
enTE Quantitative Microbial Risk Assessment
enSYTE QMRA

svTE patogen
OKGR subst.
svDF sjukdomsframkallande mikroorganism

svTE RCP
svSYTE representativa koncentrationsutvecklingsbanor
svFK Möjliga utvecklingsvägar för strålningsdrivningen med det gemensamma namnet ”representativa koncentrationsutvecklingsbanor” från engelskans ”Representative Concentration Pathways”. RCP:erna är namngivna efter den nivå av strålningsdrivning som uppnås år 2100.
enTE representative concentration pathways
enSYTE RCP

svTE recipient
svDF vattenförekomst dit renat eller orenat avloppsoch dagvatten leds

svTE referensperiod
svFK SMHI använder oftast referensperioden 1961--1990 för att definiera dagens klimat. Nya observationer jämförs med medelvärdet för 1961--1990 för att säga hur de avviker från det normala.

svTE resiliens
svDF kapaciteten hos sociala, ekonomiska eller miljörelaterade system att hantera en farlig händelse, trend eller störning, genom en reaktion eller en omorganisering på ett sätt som bevarar systemens grundläggande funktion, egenart och struktur

svTE risk
svDF sammanvägning av sannolikheten för en viss oönskad händelse och omfattningen av konsekvenserna om den inträffar

svTE råvatten
svDF grund- eller ytvatten som är avsett att efter beredning användas till dricksvatten
svRETE dricksvatten

svTE saltvatten
svUPTE brackvatten
svFK Vatten betraktas som saltvatten så snart det innehåller så stora mängder salter att det inte är tjänligt som dricksvatten. Den gränsen går redan vid en salthalt av 0,5 psu (tidigare uttryckt som promille). Vatten med en salthalt under 30 psu betecknas som brackvatten.
svRETE dricksvatten

svTE scenario
svDF beskrivning av en möjlig framtid

svTE skiktning
svFK Då vattenmassor med olika salthalt eller olika temperatur bildar lager eller skikt i en sjö eller ett havsområde. Ett språngskikt betecknar ett gränsskikt mellan sådana vattenmassor.

svTE strålningsdrivning
svFK Strålningsdrivningen utgör skillnaden mellan hur mycket energi solstrålning som träffar jorden innehåller och hur mycket energi som jorden strålar ut i rymden igen. Denna energi mäts i enheten watt per kvadratmeter, W/m².

svTE sårbarhet
svDF ett systems inneboende förmåga att hantera yttre påfrestning

svTE turbiditet
svFK Grumlighet.

svTE VAKA
svFK Den av Livsmedelsverket samordnade Vattenkatastrofgruppen.

svTE vattenskyddsområde
svDF områdesskydd för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt
svAN Området avgränsas geografiskt och restriktioner för verksamhet inom området preciseras i föreskrifter.

svTE vattentäkt
svDF bortledande av ytvatten eller grundvatten för vattenförsörjning, värmeutvinning eller bevattning
RF 11 kap. miljöbalken
svAN Möjligheten att förklara ett mark- eller vattenområde som vattenskyddsområde är också begränsad till vattentäkter. Lagstiftningen använder således begreppet som ett verb. Vattentäkt kan även användas som ett substantiv med betydelsen vattentillgång respektive anläggning för tillgodogörande av vatten. Utredningen använder för sin del begreppet i betydelsen vattentillgång för
 dricksvattenförsörjning.

svTE Vattentäktsarkivet
svFK Av Sveriges geologiska undersökning förvaltad databas över landets allmänna och större enskilda vattentäkter med angivna kvalitetsdata och andra egenskaper.

svTE vattenuttag
svDF det faktiska bortledande eller utnyttjande av vatten från en vattenförekomst

svTE VISS
svSYTE VattenInformationsSystem Sverige
svFK Nationell databas med uppgifter om i vattenförvaltningen angivna vattenförekomster, bl.a. avseende statusklassificeringar, miljökvalitetsnormer, övervakning, riskbedömningar och olika vattenmiljöbedömningar.

svTE WSP
enTE Water Safety Plan
svFK En säkerhetsplan (framtagen av WHO) för dricksvatten som stöd för att på ett systematiskt sätt arbeta med att säkerställa dricksvattenkedjan.

svTE växthusgaser
svUPTE växthuseffekten
svFK Atmosfären som omger jorden har förmågan att fördela energin från solen så att jordytan blir varmare än vad den skulle varit om atmosfären inte fanns. Den s.k. naturliga växthuseffekten bygger på naturlig förekomst av en viss mängd vattenånga och koldioxid i atmosfären. Vattenånga och koldioxid är de viktigaste växthusgaserna. Atmosfärens sammansättning har sedan den förindustriella tiden successivt förändrats på grund av mänsklig aktivitet. De vanligaste antropogent påverkade växthusgaserna är koldioxid, metan, dikväveoxid (lustgas) och ozon, men även en rad industrigaser spelar roll.

svTE ytvattenförekomst
svDF avgränsad och betydande vattenförekomst, som t.ex. en sjö, å, älv eller kanal, ett vattenområde i övergångszon eller ett kustvattenområde

svTE årstid
svFK Anges i detta delbetänkande som vinter (dec--feb), vår (mars--maj), sommar (juni--aug) och höst (sep--nov).

svTE 100-årsvärde
svFK Ett 100-årsvärde, t.ex. 100-årsregn eller 100-årsflöde, har en återkomsttid på 100 år. Det uppnås eller överträffas i genomsnitt en gång på 100 år vilket innebär att sannolikheten är 1 procent varje enskilt år. Eftersom man exponerar sig för risken under flera år blir den ackumulerade risken avsevärt större. För en konstruktion vars livslängd beräknas till 100 år blir den ackumulerade risken hela 63 procent att 100-årsvärdet överskrids någon gång under 100 år.
