﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 335
Titel Hamnstrategi : strategiska hamnnoder i det svenska godstransportsystemet : slutbetänkande / av Hamnstrategiutredningen
Titel.kortform Hamnstrategi -- strategiska hamnnoder i det svenska godstransportsystemet
Titel.dokumentnr SOU 2007:58
Titel.överordnad Excerpter ur Statens offentliga utredningar (SOU)
Utgivningsår 2007
Utgåvenr
Ställe s. 11--18
ISBN-kod 978-91-38-22791-6
ISSN-kod 0375-250X
SAB-kod Oe
Utgivare.1.urspr.organisation Näringsdepartementet
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE allmän hamn
svAN En allmän hamn är öppen för alla, till skillnad mot en industrihamn som i regel endast tar emot ägarens transporter. Detta betyder dock inte att alla allmänna hamnar kan hantera alla godstyper. 

svTE anlöp
svAN Med anlöp menas att ett fartyg anländer och avgår från en hamn.

svTE containerisering
svAN Containerisering innebär en utveckling mot att allt mer gods och nya godsslag hanteras i containrar.

svTE Europeiska sjömotorvägsprogrammet
svDF ett av trettio prioriterade projekt inom TEN-T-programmet
svAN Programmet syftar till att veckla fungerande förbindelser där intermodala transporter används samt att förbindelser till perifera områden fungerar. Det finns fyra sjömotorvägsprogram i Europa, varav Östersjöprogrammet Motorways of the Baltic Sea är ett. Det är möjligt för exempelvis hamnar att söka finansiellt stöd för projekt som främjar funktionaliteten av sjömotorvägar. Projekten kan vara antingen bilaterala mellan två hamnar eller gemensamma för hela Östersjöområdet.

svTE feeder-trafik
svUPTE feeder-fartyg
svDF matartrafik med mindre fartyg som går från större till mindre destinationer

svTE hamnföretag
svAN I begreppet hamnföretag omfattas företag som endast förvaltar hamninfrastruktur, rena stuveriföretag samt företag som gör både och (vilket de flesta större svenska hamnföretag gör).

svTE Helsingforskommissionen
svSYTE HELCOM
svAN HELCOM arbetar för att skydda den marina miljön i Östersjön från alla typer av föroreningar. I HELCOM sluts regionala överenskommelser mellan Danmark, Estland, EU, Finland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland, Sverige och Tyskland. Den första konventionen för att skydda Östersjöns miljö skrevs 1974. En ny konvention kom 1992, vilken trädde i kraft i januari 2000.

svTE industrihamn
svSYTE industrikaj
svDF hamn som har inrättats utifrån en särskild industris behov
svAN Vissa industrihamnar har utvecklats till allmänna hamnar. Vissa allmänna hamnar har även industrikajer inom hamnområdet.

svTE MARPOL
svDF IMO-konvention som innehåller bestämmelser som ska förhindra att fartyg förorenar miljön
svAN MARPOL reglerar bl.a. hur fartyg ska vara konstruerade och hur fartygstransport av oljeprodukter och andra farliga kemikalier i bulk ska ske.
enTE International Convention for the Prevention of Pollution from Ships

svTE IMO
svDF FN:s organ för internationella sjöfartsfrågor
svAN Organisationen har sitt säte i London.
enTE International Maritime Organisation

svTE ISPS-koden
svDF internationellt regelverk om förbättrat sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar
enTE International Ship and Port facility Security Code

svTE linjetrafik
svDF sådan trafik som går enligt regelbunden tidtabell
svAN Oftast används begreppet för godstrafik.

svTE miljökonsekvensbeskrivning
svSYTE MKB
svAN MKB används för att få en helhetssyn av den miljöpåverkan som en planerad verksamhet kan medföra.

svTE PIANC rekommendationer
svDF internationellt standardiseringsarbete för farledsutformning som styr Sjöfartsverkets arbete med farledshållning
enTE Permanent International Association of Navigational Congresses PIANC rekommendationer

svTE roro-fartyg
svAN Roro-fartyg är konstruerade för att fartygets last lätt ska kunna köras ombord och i land. Detta kan ske genom ramper i fartygets för och akter eller vid fartygets sidor.

svTE ropax
svDF flexibel färjeform där roro-fartygets lastkapacitet kombineras med passagerarfärjornas komfort.
enTE roro and passengers

svTE SOLAS
svDF IMO-konvention med bestämmelser om hur fartyg ska vara konstruerade för att vara så säkra som möjligt
svAN SOLAS omfattar allt från brandskydd till stabilitet.
enTE International Convention for the Safety of Life at Sea

svTE Sveriges Hamnar
svDF den huvudsakliga arbetsgivar- och branschorganisation för de allmänna hamnarna i Sverige
svAN Organisationen är även en del av Transportgruppen samt medlem i Svenskt Näringsliv.

svTE TEU
svDF vedertagen standard för mätning av containergods
svAN Containertrafiken har två standardstorlekar -- 20 fot och 45 fot. Omräkning sker till 20-fotscontainer för att kunna jämföra statistik. I officiell statistik är vikten på containern fråndragen; det är varornas vikt som inrapporteras.
enTE twenty-foot equivalent unit

svTE tompositionering
svDF tomtransporter av lastbärare, t.ex. containrar, järnvägsvagnar samt flak
svAN Tomtransport uppkommer av att varuflöden är ojämna.

svTE torrhamn
svDF plats, i regel inne i landet, dit transporter går direkt från hamnen
svAN I torrhamnen utförs exempelvis tullklarering eller annan godsadministration som annars sker i hamnen. Genom att denna hantering sker utanför hamnområdet kan transporten gå direkt, vilket i sin tur avlastar infrastrukturen på hamnområdet.
enTE dry-port

svTE transittrafik
svDF olika slags varutransporter som passerar genom ett land eller område utan att bearbetas
svAN Omlastning till någon annat transportslag är däremot möjlig.

svTE transocean trafik
svSYTE översjötrafik
svDF trafik med direktanlöp från andra världsdelar

svTE transshipment
svDF trafik som omlastas från ett stort fartyg i t.ex. Rotterdams Hamn till ett mindre feeder-fartyg och skeppas vidare till någon annan destination

svTE översjötrafik
svSYTE transocean trafik
svDF trafik från andra kontinenter

