﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 3373
Titel Sveriges första höghastighetsjärnväg
Titel.kortform Sveriges första höghastighetsjärnväg
Titel.dokumentnr SOU 2017:105
Titel.överordnad
Utgivningsår 2017
Utgåvenr
Ställe s. 186--190
ISBN-kod
ISSN-kod
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Näringsdepartementet
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning annarsOckså
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE maglev
svFK Sverigeförhandlingen har analyserat maglev (magnetbanor) [magnetic levitation. Fordon som drivs framåt på avskilda banor där framdriften sker med hjälp av magneter i stället för hjul och kontaktledning.] för att se om det skulle kunna vara en alternativ lösning till en mer konventionell höghastighetsjärnväg. Analysen har skett med utgångspunkt i Sverigeförhandlingens uppdrag, och inte med utgångspunkt i om maglev skulle kunna passa in i andra sammanhang. Sverigeförhandlingens bedömning är att maglev inte ryms inom ramen för vårt direktiv, av skäl som beskrivs nedan. […] Det finns lång erfarenhet av maglev som teknisk lösning -- i det avseendet är tekniken som sådan beprövad. Det har t.ex. nämnts tidig utveckling i Tyskland och i New York i början av 1900-talet, och utveckling i Tyskland sedan 1978. I sen tid har det börjat byggas maglevbanor främst i östra Asien. Men inte någonstans i världen finns någon maglevbana som ger de erfarenheter som behövs för en så stor investering som höghastighetsjärnvägen handlar om. Den längsta sträcka i operativ drift i dag är en cirka 30 kilometer lång sträcka i Shanghai, förutom en del av en pågående utbyggnad i Japan. Shanghais maglev uppfyller kravet på uthållighet och hög hastighet (som mest cirka 430 km/h), men inte över längre sträckor, uppehåll på mellanstationer, förgreningar eller jämförbara interförhållanden. I Japan har beslut tagits att bygga en mer än 400 kilometer lång sträcka för maglev. Utbyggnaden pågår, och en del av den (cirka 42 kilometer) används i dag som teststräcka. En första delsträcka om cirka 285 kilometer planeras vara i drift år 2027 och återstoden 2045, men det pågår ett arbete för att eventuellt skjuta till finansiering för att få allt klart tidigare. Det kommer alltså dröja länge innan erfarenheter kan dras, men projektet bör absolut studeras för framtiden. Man har vid prov på en kort sträcka kommit upp i en hastighet strax över 600 km/h, men högsta drifthastighet brukar anges till cirka 500 km/h -- det är ofta en sak att vid enstaka tillfällen köra väldigt fort, men en annan sak att göra det regelbundet. Som jämförelse har även det franska TGV-tåget körts i cirka 575 km/h vid något enstaka tillfälle, men det fungerar inte uthålligt. […] När det gäller korta sträckor upp till cirka tio kilometer och med låga hastigheter (100--120 km/h) finns mer erfarenhet från vissa städer främst i Kina, och sedan 2016 finns även erfarenhet från låg hastighet på en närmare 20 kilometer lång sträcka. Här finns också trafik med uppehåll på mellanstationer och under vinterförhållanden. En mängd utredningar sker och har skett avseende maglev, men det säger inget om hur många banor som kommer att realiseras.
 Däremot finns förhållandevis många planer/förslag avseende maglev som inte blivit realiserade, och det finns några banor som byggts och senare lagts ner. Maglev kan ha fördelar, och det finns all anledning att utreda och följa den utveckling som sker för att se om maglev i framtiden kan vara rätt satsning i andra och framtida sammanhang. Men skälen till att vi gjort bedömningen att maglev inte ryms inom ramen för vårt uppdrag är att det än så länge helt saknas eller finns för lite erfarenhet avseende byggande och drift gällande hög hastighet vad gäller
   ¤ långa sträckor,
   ¤ trafik med uppehåll på mellanstationer,
   ¤ banor som förgrenar sig till/från flera linjer, och
   ¤ vinterförhållanden.
   Brist på erfarenheter från detta gör att tidplan, investeringskostnader, driftkostnader och driftförutsättningar m.m. är ännu svårare att bedöma än det är för konventionell järnväg. Sammanfattningsvis har vi gjort följande bedömning avseende maglev kopplat till vårt uppdrag:
   Magnetbanor uppfyller inte behovet av att tågen ska kunna trafikera sträckor även utanför den direkta höghastighetsjärnvägen. 

svTE hyperloop
svFK Hyperloop är namnet på ett koncept för ett tänkt framtida färdmedel för människor och varor. Förenklat handlar det om fordon som med hjälp av magneter kör i en form av rör med mycket lågt lufttryck, nära vakuum, där luftmotståndet blir mycket litet. Enligt tidiga beräkningar ska systemet kunna transportera fordonen i hastigheter över 1 200 km/h, men numera nämns snarare cirka 1 000 km/h.
   Utvecklingen av hyperloop är i ett mycket tidigt skede. En kort, drygt två kilometer lång, provbana finns i Nevadaöknen i USA. Idéer finns på banor för hyperloop på t.ex. sträckorna Stockholm--Helsingfors, Amsterdam--Paris, Oslo--Köpenhamn, Wien--Bratislava och i Dubai. I Finland planeras för en provanläggning.
