﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 330
Titel Svensk klimatpolitik [Elektronisk resurs] : betänkande / av Klimatberedningen, Miljövårdsberedningen Jo 1968:A
Titel.kortform Svensk klimatpolitik
Titel.dokumentnr SOU 2008:24
Titel.överordnad Excerpter ur Statens offentliga utredningar (SOU)
Utgivningsår 2008
Utgåvenr
Ställe s. 485--493
ISBN-kod 978-91-38-22930-9
ISSN-kod 0375-250X
SAB-kod Oe
Utgivare.1.urspr.organisation Miljödepartementet, Klimatberedningen (2007:03), Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A)
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE Annex I-länder
svDF huvudsakligen industrialiserade länder som har särskilda åtaganden enligt Klimatkonventionen

svTE back-casting
svAN Back-casting-studier används ofta inom forskning om miljö och som innebär att forskarna sätter upp ett mål för framtiden. Sedan kan de räkna ut vad som krävs för att resultatet ska nås.

svTE BAU-scenario
svDF scenario för utvecklingen framöver om gällande trender fortsätter
enTE business-as-usual

svTE carbon footprint
svDF mått på den påverkan mänskliga aktiviteter har på miljön i form av växthusgasutsläpp

svTE CDM-projekt
svDF utsläppsminskande projekt som genomförs i ett icke Annex I-land med finansiering från ett Annex I-land, och som efter godkännande enligt internationellt fastslagna regler kan generera utsläppsrättigheter
svAN Utsläppsrättigheterna kan sedan användas av investeraren för måluppfyllelse i en internationell klimatregim.
enTE Clean Development Mechanism

svTE diskontering
svUPTE diskonteringsränta
svDF vedertagen metod för att jämföra nutida och framtida ekonomiska storheter
svAN Diskontering görs med en räntesats med vilken man justerar det monetära värdet av framtida kostnader och intäkter.

svTE driftel
svDF statistisk sammanslagning av fastighetsel och verksamhetsel
svAN Fastighetsel används till fasta klimatanläggningar i byggnader samt t.ex. hissar, rulltrappor och allmän belysning. Verksamhetsel används till den verksamhet som bedrivs i byggnaden, t.ex. datorer, apparater och belysning.

svTE energiintensitet
svDF graden av energianvändning, till exempel mätt som kvoten mellan energianvändning och produktionsvärde inom en industrigren eller en nation
svAN För nationer ofta uttryckt per BNP-enhet.

svTE EU ETS
svDF EU:s gemensamma system för handel med utsläppsrätter för koldioxid
svAN EU ETS startade år 2005 och möjliggör för företag inom EU att köpa och sälja utsläppsrätter. Handeln omfattar i den första handelsperioden 2005−2007 totalt cirka 12 000 anläggningar inom industri- och energiproduktion i EU:s samtliga 27 medlemsländer.
enTE European Union Emission Trading Scheme

svTE försiktighetsprincipen
svFK Principen innebär att om det föreligger hot om allvarlig eller oåterkallelig skada, får inte avsaknaden av vetenskaplig bevisning användas som ursäkt för att skjuta upp åtgärder för att förhindra miljöförstöring.

svTE globala energisystemet
svDF det samlade systemet för tillförsel och användning av el och värme samt drivmedel på global nivå

svTE icke Annex I-länder
svDF alla länder som har ratificerat Klimatkonventionen och som inte är Annex I-länder
svAN Huvudsakligen utvecklingsländer.

svTE JI-projekt
svDF utsläppsminskande projekt som genomförs i ett Annex I-land med finansiering från ett annat Annex I-land, och som efter godkännande enligt internationellt fastslagna regler kan generera utsläppsrättigheter
svAN Utsläppsrättigheterna kan sedan användas av investeraren för måluppfyllelse i en internationell klimatregim.
enTE Joint Implementation

svTE klimatkonventionen
svDF internationellt traktat inom FN, Förenta Nationerna, (the United Nations Framework Convention on Climate Change, UNFCCC) som 195 av världens länder har anslutit sig till för att samarbeta i frågan vad som kan göras för att förhindra den globala temperaturökningen
svAN Klimatkonventionen är en ramkonvention som undertecknades vid Riokonferensen år 1992 och trädde i kraft år 1994. Vid ett möte i Kyoto i Japan år 1997 försågs konventionen med ett protokoll, det s.k. Kyotoprotokollet, som bl.a. innehåller bindande åtaganden för att minska utsläppen av sex olika växthusgaser för flera länder.

svTE klimatneutralitet
svAN En enhet (anläggning, företag eller ett land) neutraliserar sin påverkan på klimatet genom att reducera utsläppen med 100 procent eller köpa utsläppsrätter som motsvarar de totala utsläpp som enheten orsakar.

svTE kolcykeln
svDF uttryck som används för att beskriva flödet av kol (i olika former, t.ex. koldioxid) mellan atmosfären, haven och de terrestra systemen

svTE koldioxidekvivalenter koncentration
svDF den koncentration av koldioxid som skulle orsaka samma mängd strålningsdrivning som en bestämd blandning av koldioxid och andra växthusgaser

svTE koldioxidekvivalenter utsläpp
svDF den mängd koldioxidutsläpp som skulle orsaka samma strålningsdrivning över en given tidsperiod, som ett utsläpp av en annan välblandad växthusgas eller en blandning av välblandade växthusgaser
svAN Motsvarande mängd koldioxidutsläpp fås fram genom att multiplicera de olika växthusgaserna med sina respektive globala uppvärmningspotentialer, för att ta hänsyn till de olika tidslängder gaserna stannar kvar i atmosfären.

svTE kolsänka
svDF process eller aktivitet som tar bort koldioxid från atmosfären
svAN Till exempel koldioxid som genom fotosyntes tas upp av växande skog och grödor.

svTE kraftvärmeverk
svDF energianläggning för samtidig produktion av värme och el

svTE Kyotoprotokollets mekanismer
svAN Samlingsbegrepp för de tre mekanismer som infördes i Kyotoprotokollet för att öka kostnadseffektiviteten för att minska utsläpp av växthusgaser och ge länder med bindande åtaganden ökad flexibilitet för att nå sina kvotåtaganden: ”internationell handel med utsläppsrätter” mellan stater, ”gemensamt genomförande” (JI, Joint Implementation) samt ”mekanismen för ren utveckling” (CDM, Clean Development Mechanism).

svTE marginalel
svDF den sist tillkommande produktionen av el

svTE organogena jordar
svDF jordar med högt kolinnehåll t.ex. utdikade torvmarker och torrlagda sjöbottnar

svTE plug-in hybrider
svDF elhybridbilar som kan laddas via elnätet

svTE primärenergi
svDF energi som inte har genomgått någon omvandling, till exempel råolja, kol, naturgas och vatten i utbyggda älvar
svAN Exempel på omvandlad energi är el och värme.

svTE terrestra system
svDF ekosystem på land med växtlighet, t.ex. träd och växter

svTE utsläppsbana
svDF beskrivning av hur utsläpp behöver utvecklas över tid för att ett visst koncentrationsmål ska nås

svTE utsläppsmål
svDF mål för högsta acceptabla nivå för utsläppen
svAN De kan också anges som behov av minskning över en viss tidsperiod.

svTE vita certifikat
svDF styrmedel för energieffektivisering där staten sätter ett obligatoriskt mål för energibesparingar
svAN Leverantörer och distributörer av energi, fastighetsägare eller slutkunder är skyldiga att inneha en viss mängd certifikat. Certifikat utdelas för åtgärder som effektiviserar energianvändningen.

svTE värmekraftverk
svDF energianläggning för produktion av el genom en värmeprocess

svTE växthusgaser
svDF gaser som förekommer i atmosfären och kan absorbera värmestrålning och därigenom bidrar till växthuseffekten
svAN De flesta av dessa gaser förekommer naturligt i atmosfären, medan det också finns gaser som uppkommit på grund av mänsklig aktivitet (antropogena). Antropogena utsläpp ökar i förekommande fall atmosfärskoncentrationen av naturligt förekommande gaser. Växthusgaserna som omfattas av Kyotoprotokollet är koldioxid, dikväveoxid, metan, flurokolväten, fluorkarboner och svavelhexafluorid.
svEX Exempel på växthusgaser är vattenånga, koldioxid, metan, dikväveoxid (lustgas), ozon och halokarboner (till exempel flurokolväten, fluorkarboner och svavelhexafluorid). 

