﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 1756
Titel Kännande varelser eller okänsliga varor? Bilagedel till Djurtransportutredningens betänkande
Titel.kortform Kännande varelser eller okänsliga varor?
Titel.dokumentnr SOU 2003:6
Titel.överordnad
Utgivningsår 2003
Utgåvenr
Ställe Bilaga 9, Några begreppsförklaringar, s. 55--57
ISBN-kod
ISSN-kod
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Landsbygdsdepartementet
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE agonistisk
svSA om beteenden
svDF som innebär hot mot eller kamp med artfränder

svTE binokulärt synfält
svDF det område djuret har förmågan att samtidigt registrera med båda ögonen

svTE carpus
svSYTE framknä
svDF den led på frambenet hos djur som saknar egentligt namn i svenskan och därför oegentligt brukas betecknas ”framknä”
laTE carpus

svTE DFD
svDF kvalitetsfel på nöt- och svinkött som innebär ett högt pH-värde, ofta mer än 6,2--6,3 istället för 5,5--5,7
svAN DFD uppträder om djuren utsatts för alltför stor fysisk eller psykisk ansträngning före slakt så att musklernas energiförråd i form av glykogen töms. Styckningsindustrin i Norden vägrar ta emot nötkött med ett pH med 5,80 eller däröver.
enTE dark, firm, dry
enSYTE DFD

svTE kannibalism
svFK Innebär att ett djur av samma art angriper och äter på ett djur av samma art.

svTE klinisk sjukdom
svDF sjukdom med tydliga sjukdomssymtom

svTE monokulär synförmåga
svFK Djuret har förmågan att samtidigt registrera skilda vyer med vardera ögat.

svTE oesophagealrännan
svSYTE bollrännan
svDF veck i väggen på de tre förmagarna hos nötkreatur som gör att mjölken hos unga kalvar, där de tre förmagarna ännu är relativt mindre än löpmagen, kan passera direkt till löpmagen
svAN Den fungerar som en slags fortsättning på matstrupen, oesophagus. Om mjölken hamnar i förmagarna kan den inte digereras eftersom dessa till skillnad från löpmagen saknar enzymer för nedbrytning av mjölk.

svTE predator
svDF djur som dödar och helt eller delvis konsumerar ett annat djur
svRETE kannibalism
svAN När predator och byte hör till samma art används uttrycket kannibalism.

svTE PSE
svUPTE halothan-gen
svDF kvalitetsfel på griskött som under senare år också påvisats hos snabbväxande kalkoner, särskilt sådana med starkt förstorad bröstmuskulatur (Owens o medförf. 2000), och slaktkycklingar (Barbut 1998; Woelfel o medförf. 2002)
svAN Förändringen uppkommer då den efter slakten inträffade pH-sänkningen går snabbare än normalt. Resultatet av detta blir en kraftig mjölksyrabildning i en fortfarande varm slaktkropp. Kombinationen hög temperatur och lågt pH ger förändringar i muskelproteinerna som tar sig uttryck i blek färg, extrem mörhet och att köttet avger köttsaft. Orsaken till PSE är oftast att grisen utsätts för stress före slakt. Risken för PSE ökar om grisen bär på en stresskänslig gen, den s.k. halothan-genen. Denna var relativt vanlig under 1960- och 1970-talet men förekommer numera endast i ringa utsträckning, i Sverige och Danmark sannolikt endast hos någon procent av djuren.
enTE Pale, Soft, Exudative
enSYTE PSE

svTE PSS
enTE porcine stress syndrome
enSYTE PSS
svDF sjukdom hos gris som karakteriseras av akut insjuknande och plötsliga dödsfall med patologanatomiskt påvisade förändringar som först gavs beteckningen ”plötslig hjärtdöd” och ”vaxartad muskeldegeneration” (Ludvigsen 1954;1957)
svAN Det första kliniska tecknet på PSS är  snabba svansdarrningar när djuret exciteras (Topel o medförf. 1968; Fraser o medförf. 1975). Ökad andningsfrekvens (dyspne) uppträder och blir allt häftigare så att djuren andas med öppen mun (Haase & Steinhauf 1971) samtidigt som temperaturen stiger till 41 ºC (Sybesma 1969). Färgförändringar i form av hudrodnader uppträder, grisen blir oförmögen röra sig. Döden brukar inträda inom några minuter till ett par timmar. PSS-risken är störst hos grisar som bär på den s.k. halothan-genen.

svTE stress
svFK Uttrycket ursprungligen präglat av Selye (1950; 1953; 1971) som beteckning på det som orsakar mätbara kemiska och strukturförändringar i kroppen. Somliga av dessa förändringar är tecken på skada, andra är tecken på kroppens anpassningsreaktioner, dess försvarsmekanism mot stress. Selye betecknade alla dessa förändringar som ”general adaptation syndrome” (G.A.S.) och ansåg att det utvecklas i tre steg: 1) alarmreaktionen, 2) motståndsstadiet 3) utmattningsstadiet. Uttrycket stress användes av somliga vetenskapsmän för att beteckna varje skadlig situation som djuret möter eller individens/organismens oförmåga att klara påfrestningar den utsätts på av omgivningen (Fraser & Broom 1997), av andra för de förändringar som sker i djuret som ett resultat av exposition för skadliga omständigheter eller varje situation då individen/organismen tvingas svara på krav från omgivningen (Selye 1971, 1976, 1973, 1976, 1980; Zulkifli & Siegel 1995).
enUPTE general adaptation syndrome”
enUPTE G.A.S.

svTE subklinisk sjukdom
svDF sjukdom med inga eller mycket obetydliga för blotta ögat synliga sjukdomssymtom
