﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 2570
Titel Gårdsstödet 2015--2020
Titel.kortform Gårdsstödet 2015--2020
Titel.dokumentnr Ds 2014:6
Titel.överordnad Excerpter ur Departementsserien (Ds)
Utgivningsår 2014
Utgåvenr
Ställe Ordlista, s. 191--196
ISBN-kod
ISSN-kod
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Landsbygdsdepartementet
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE grundbelopp
svDF grundvärde som en stödrätt tilldelas

svTE betesmark
svDF jordbruksskifte som inte är lämpligt att plöja och som används till bete, samt är bevuxet med gräs, örter eller ris som är dugligt som foder

svTE block
svUPTE blockdatabas
svFK Lantbrukarens jordbruksmark delas in i administrativa enheter som kallas för block. Alla jordbruksblock finns i en databas som kallas blockdatabasen.

svTE diko
svDF ko som får behålla sin kalv och ge kalven di och som enbart syftar till produktion av kött

svTE direktstöd
svSYTE gårdsstöd
svDF kopplat och frikopplat stöd som beviljas direkt till jordbrukare baserat på areal eller innehav av djur
svAN I Sverige kallas direktstödet gårdsstöd.

svTE direktstödskuvert
svDF medel som har tilldelats varje medlemsstat till direktstöd
svRETE direktstöd

svTE djur- och arealbidrag
svDF betalning till jordbrukare baserat på antalet hektar som odlas med en viss gröda eller innehav av ett visst antal djur av ett visst slag (kopplat stöd)

svTE frikoppling
svDF stöd som har varit kopplat till produktion av en särskild jordbruksprodukt frigörs och blir en del av gårdsstödet

svTE frikopplat stöd
svDF direktstöd som inte är kopplat till produktion av en viss jordbruksprodukt
svAN Syftet med stödet är främst att stabilisera lantbrukarnas inkomster. Dessa kan sedan själva bestämma vad de vill odla, samtidigt som de har garantier för att samma belopp betalas ut i stöd, oavsett vad eller vilka kvantiteter som de producerar. Stödet betalas ut även om lantbrukaren väljer att avstå från produktion. Frikopplat stöd omfattas av systemet med samlat gårdsstöd.

svTE gårdsstödsmodeller
svFK När systemet med gårdsstöd infördes 2005 gavs medlemsstaterna möjlighet välja mellan tre olika modeller för tillämpning av frikopplat stöd
   • En historisk modell där värdet på lantbrukarens stödrätter baseras på de stödbelopp som den enskilde jordbrukaren har erhållit under en referensperiod,
   • En regional modell där värdet på lantbrukarens stödrätter utgör ett enhetligt regionalt arealstöd,
   • En hybridmodell som innehåller inslag av både den historiska och den regionala modellen (Sveriges val).

svTE insatsvaror
svDF insatser som behövs för att kunna bedriva jordbruksproduktion
svEX Bränsle, gödsel, utsäde och bekämpningsmedel.

svTE kopplat stöd
svDF produktionsstöd eller arealstöd knutet till produktion av en viss jordbruksprodukt

svTE krisreserv
svDF åtgärd inom den samlade marknadsordningen som gör att om en stor marknadskris sker kan medel tas från direktstödet och läggas i en särskild krisreserv för att underlätta för drabbade lantbrukare

svTE kviga
svDF nötkreatur av honkön som ännu inte fått någon kalv

svTE Landsbygdsprogrammet
svFK Nationellt program med satsningar i form av stöd och ersättningar för att utveckla landsbygden. Åtgärderna i programmet finansieras gemensamt av Sverige och EU.

svTE miljöersättning
svDF ersättning till lantbrukare genom Landsbygdsprogrammet för att marken sköts på ett sätt som är bra för miljön
svAN Miljöersättningarna utgörs av åtaganden som löper över 5 år.

svTE miljökvalitetsmål
svDF mål fastställda av Riksdagen som beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till

svTE miljövillkor för gårdsstödet
svSYTE förgröning
svFK 30 procent av gårdsstödet villkoras i och med reformen till att lantbrukaren genomför tre åtgärder. Dessa tre åtgärder är krav på odling av flera grödor samtidigt, att permanenta gräsmarker ska bevaras och att en viss andel av marken ska utgöras av så kallade ekologiska fokusarealer. Det finns flera undantag från miljövillkoren.

svTE Natura 2000
svFK Typ av områdesskydd för värdefulla natur- och kulturmiljöer som finns i hela EU.

svTE nationell reserv
svFK Medel från gårdsstödsbudgeten läggs i en särskild reserv så att utdelning till exempelvis nystartande företag kan göras.

svTE områden med naturliga begränsningar
svDF områden som på grund av att produktionsförutsättningarna är sämre kan få kompensationsstöd
svAN Vilka områden som kan utgöra områden med naturliga begränsningar fastställs genom regler som finns i landsbygdsförordningen som styr landsbygdsprogrammet.

svTE passivt brukad mark
svFK Innebär att minsta möjliga hävd upprätthålls på marken för att erhålla gårdsstöd. Någon produktion av livsmedel, energi eller höga miljövärden sker inte på marken. Passivt brukad mark är särskilt vanligt i områden med mindre gynnsamma förutsättningar för odling.

svTE permanent gräsmark
svDF jordbruksmark som har använts till produktion av gräs och andra foderväxter minst fem år i rad, dvs. betesmark samt åkermark där det odlats vall i minst fem år

svTE produktionskvot
svDF politiskt beslutad nivå som styr hur stor produktionen av en viss produkt får vara
svAN Produktionskvoter har tidigare varit vanliga inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik men fasas nu ut.

svTE produktionsstöd
svDF djur- och arealbidrag som avser betalning till jordbrukare baserat på antalet hektar som odlas med en viss gröda eller innehav av ett visst antal djur av ett visst slag det år som stödet betalas ut (kopplat stöd)

svTE rekrytering
svDF kalvar som så småningom ska bli mjölkkor eller moderdjur för köttproduktion

svTE stödberättigad areal
svDF areal som uppfyller kraven för att få stöd

svTE stödrätter
svFK Ger rätt till utbetalning av gårdsstödet för motsvarande antal hektar jordbruksmark. Stödrätter kan ha olika värde beroende på vilken stödrättsregion den tillhör, vilken typ av mark det handlar om och beroende på om det finns tilläggsbelopp eller inte.

svTE stödrättsregion
svFK Sverige har i dag fem geografiska regioner för gårdsstödet som baseras på historisk spannmålsavkastning. Grundbeloppet på stödrätter skiljer sig mellan dessa regioner och är högst där avkastningen historiskt sett varit som högst. Stödrätter kan endast handlas med inom sin egen region

svTE tilläggsbelopp
svFK När gårdsstödet infördes 2005 kompenserade man vissa sektorer för de kopplade stöd som de gick miste om. Dessa sektorer fick ett tillägg som räknades fram på individuell nivå och som lades till grundbeloppet på stödrätten. De sektorer som fått tilläggsbelopp är mjölk, nötkött, socker och stärkelsepotatis.

svTE träda
svDF åkermark där det inte sker någon produktion

svTE tvärvillkor
svDF krav inom folkhälsa, djurhälsa, växtskydd, miljö, djurskydd samt skötselkrav för åkermark och betesmark som lantbrukaren måste följa för att erhålla fullt gårdsstöd
svAN Om en lantbrukare inte uppfyller kraven sker ett delvis eller helt avdrag av lantbrukarens gårdsstöd.

svTE utjämning
svFK Stödrätter som berättigar till gårdsstöd har olika värden. Utjämning innebär att värdet på dessa utjämnas, antingen inom medlemsstater eller mellan.
svRETE gårdsstödsmodeller

svTE åkermark
svDF mark som används eller kan användas till växtodling eller bete och som är lämplig att plöja
