﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 847
Titel Vad är konvergens? Yttrandefriheten och konkurrensen
Titel.kortform Vad är konvergens? Yttrandefriheten och konkurrensen
Titel.dokumentnr SOU 1999:30
Titel.överordnad Excerpter ur Statens offentliga utredningar (SOU)
Utgivningsår 1999
Utgåvenr
Ställe s. 130--133
ISBN-kod
ISSN-kod
Bakgrund
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Kulturdepartementet. Betänkande av Mediekoncentrationskommittén
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE konvergens
svFK Begreppet konvergens kan definieras på olika sätt. I EU:s grönbok om konvergens av telekommunikation, media och informationsteknik och dess följder för lagstiftningen anges att konvergens är möjligheten att via olika nätplattformar överföra i grunden samma typ av tjänster eller sammanförandet av olika utrustningar för konsumentbruk t.ex. telefon, TV och persondator. Konvergens som fenomen kan beskrivas på olika sätt beroende på vilket perspektiv som diskuteras, och graden av komplexitet varierar. Gemensam utgångspunkt är de förutsättningar som den tekniska utvecklingen medför och som kort beskrivits ovan. Även om det är tekniken som är drivkraften finns det andra faktorer som har betydelse för konvergensen, såsom marknadsutvecklingen, förändringar i branschstrukturen, regleringar och andra politiska beslut. Konvergensens effekter kan diskuteras utifrån fyra olika perspektiv: nätverkskonvergens, tjänstekonvergens, apparatkonvergens och marknadskonvergens.

svTE nätverkskonvergens
svDF det förhållandet att olika och tidigare skilda infrastrukturer för distribution av information i olika former kan integreras och bära "varandras" tjänster
svAN Det handlar t.ex. om sammankoppling av olika typer av fasta och mobila nät, om teletjänster förmedlade genom kabel-TV-nät och datatjänster som tillhandahålls via infrastrukturer som traditionellt använts för radio och TV.

svTE tjänstekonvergens
svFK Tjänstekonvergens omfattar sammansmältningen av olika typer av medier och tjänster. Dels innebär det att information som tidigare varit förbunden med ett visst medium nu även kan tillhandahållas via andra medier (t.ex. böcker som CD och dagstidningar och tidskrifter som elektroniska tjänster över www), dels att traditionellt separerade tjänster integreras och kombineras genom samma medium (t.ex. olika informationstjänster såsom tilläggstjänster till traditionell telefoni, bildtelefoni, text-TV, digitala uppslagsverk som kombinerar text, ljud och bild, m.m.).

svTE apparatkonvergens
svDF sammansmältningen mellan olika mottagarapparater som används för att få tillgång till olika typer av tjänster, t.ex. telefoner och radioapparater som även kommunicerar text och rörliga bilder, TV-apparater som kan användas som ”datorer” och datorer som kan användas för att ta emot TV-tjänster
svAN Utvecklingen ser ut att gå mot en separation av själva presentationsdelen (skärmen) i apparaterna från den informationsbehandlande delen, den s.k. centralenheten. Detta skulle kunna innebära en centralenhet som understödjer all typ av informationshantering såväl inom hushållet som i hushållets kontakter med omvärlden, och som genom hushållets eget nätverk distribuerar informationen till presentationsenheter efter individuella önskemål och behov inom hushållet. Det kan handla om hantering av såväl telefoni, datakommunikation, radio och TV, som den egna användningen av hemdatorn och stereon, hanteringen av elförbrukning, etc.

svTE marknadskonvergens
svFK Såväl nätverkskonvergens som tjänste- och apparatkonvergens kan beskrivas som direkta effekter av den tekniska utvecklingen vad gäller att hantera och kommunicera information. Marknadskonvergens kan däremot beskrivas som en följdeffekt av den konvergens som sker vad gäller nätverk, tjänster och apparater. Inom tryckta medier har det funnits en stark tradition av vertikal integration. Exempelvis har dagspressföretag nästan alltid själva svarat för inte bara den redaktionella framställningen utan även för teknisk produktion och distribution. Den vertikala integration som tidigare var vanlig bland bok- och tidskriftsförlag har dock de senaste decennierna nästan helt försvunnit. Inom etermedierna har det traditionellt varit olika företag som skött programproduktion, distribution och tillverkning av mottagarutrustning. Motsvarande förhållanden har i princip gällt även inom telekommunikations- och IT-området.
