﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 3306
Titel Misstroendeförklaring och regeringsbildning 1994--2006 -- Regeltillämpning och författningspolitiska alternativ. Grundlagsutredningen rapport II
Titel.kortform Misstroendeförklaring och regeringsbildning 1994--2006
Titel.dokumentnr SOU 2007:41
Titel.överordnad Excerpter ur Statens offentliga utredningar (SOU)
Utgivningsår 2007
Utgåvenr
Ställe Definitioner, s. 13--14
ISBN-kod 978-91-38-22757-2
ISSN-kod 0375-250X
Bakgrund
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Justitiedepartementet
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE parlamentariskt statsskick
svFK Utmärkande för ett parlamentariskt statsskick är att regeringen utgår från och är beroende av folkrepresentationen. Regeringen är således underordnad folkrepresentationen och agerar på dess uppdrag. Regeringen ansvarar för sina åtgärder inför folkrepresentationen och den kan när som helst avsättas av denna. (För en utförlig diskussion om parlamentarismens begrepp se von Sydow 1997:18--35.) Man brukar skilja mellan positiv och negativ parlamentarism. Distinktionen tar sikte på formerna för en regerings tillkomst.
svRETE positiv parlamentarism

svTE positiv parlamentarism
svUPTE negativ parlamentarism
svUPTE förtroendeomröstning
svUPTE misstroendeomröstning
svUPTE misstroendeförklaring
svFK Om det krävs att en majoritet i folkrepresentationen röstar för en regering (eller regeringsbildare) för att den skall kunna tillträda talar man om positiv parlamentarism. Denna omröstning kallas ofta för en förtroendeomröstning. Avsaknad av ett sådant krav på omröstning medför att parlamentarismen betecknas som negativ [parlamentarism]. I båda formerna av parlamentarism ska finnas en metod för folkrepresentationen att avlägsna regeringar som mist dess förtroende. Dessa omröstningar benämns misstroendeomröstningar. I den konstruktiva formen av misstroendeförklaring krävs att ett förslag till ny statsminister läggs fram samtidigt med förslaget till misstroendeförklaring. (Bergman 2003:132--134.)
   För båda typerna av omröstningar kan regeln för att konstatera förtroende respektive misstroende variera. I det enklaste fallet är regeln densamma som den som vanligen används vid parlamentariska omröstningar i sakfrågor, dvs. en majoritet av de röstande. En sådan omröstningsregel är neutral i den meningen att den inte uppställer några särskilda majoritetsvillkor. Men det är vanligt att det för förtroende eller misstroende krävs en majoritet av de närvarande ledamöterna eller en majoritet av samtliga ledamöter. Härigenom försvårar man för tillfälliga majoriteter att få igenom en förklaring om förtroende eller misstroende.
