﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 343
Titel Forensiska institutet : ny myndighet för kriminalteknik, rättsmedicin och rättspsykiatri : delbetänkande / av RMV/SKL-utredningen
Titel.kortform Forensiska institutet. Ny myndighet för kriminalteknik, rättsmedicin och rättspsykiatri
Titel.dokumentnr SOU 2006:63
Titel.överordnad Excerpter ur Statens offentliga utredningar (SOU)
Utgivningsår 2006
Utgåvenr
Ställe s. 254--260
ISBN-kod 91-38-22597-2
ISSN-kod 0375-250X
SAB-kod Oe
Utgivare.1.urspr.organisation Justitiedepartementet, RMV/SKL-utredningen
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE forensisk verksamhet
svAN Utredningen har för de verksamheter som bedrivs inom RMV och SKL använt det sammanfattande begreppet forensisk verksamhet. Såvitt utredningen har kunnat utröna finns inte något annat passande begrepp. ”Forensic science” är den allmänt använda engelska termen och i vart fall inom branschen måste dess svenska motsvarighet anses vara vedertagen och väl etablerad.
 I och med de kriminaltekniska och rättsmedicinska verksamheternas utveckling och allt större betydelse i det brottsutredande arbetet finns det dock ett ökat behov av ett sammanfattande begrepp för samtliga nu aktuella discipliner. Mycket talar dessutom för att användningen av ordet forensisk är på uppgång, bl.a. beroende på sin engelska motsvarighet och den fokusering på forensisk verksamhet som finns i media och i ett antal populära amerikanska och brittiska TV-serier.
enTE forensic science

svTE rättsintyg
svAN Rättsintyg har fram till år 2006 inte varit ett begrepp som reglerats i lag eller förordning. Socialstyrelsen har dock definierat rättsintyg som ett utlåtande av en läkare som grundar sig antingen på läkarens egen eller annan läkares undersökning av en misstänkt eller ett brottsoffer (målsägande) eller på uppgifter i en patientjournal angående en misstänkt eller ett brottsoffer och som är avsett att användas som bevis i brottsutredning eller i rättegång.
 I 1 § lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott (rättsintygslagen), som trätt i kraft den 1 januari 2006, definieras rättsintyg numera som sådana skriftliga medicinska utlåtanden av läkare eller tandläkare som inhämtas av polismyndighet eller åklagarmyndighet i syfte att användas i en brottsutredning eller som bevis i en rättegång i anledning av brott.

svTE allvarlig psykisk störning
svAN Psykisk störning är ett medicinskt begrepp och används för alla typer av psykiska sjukdomar och andra psykiska avvikelser, inklusive psykisk utvecklingsstörning. I LRV och lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT), liksom i brottsbalken, har de begrepp som tidigare använts ersatts av den kvalificerade termen allvarlig psykisk störning. Det är i första hand fråga om ett rättsligt och inte ett medicinskt begrepp.
   I förarbetena konkretiseras vilka störningar begreppet skall omfatta. I första hand avses tillstånd av psykotisk karaktär, d.v.s. tillstånd med störd realitetsvärdering och symtom av vanföreställning, hallucinationer och förvirring. Vidare kan hjärnskador ge psykiska funktionsnedsättningar av allvarlig art med liknande symtom. Även allvarliga depressioner med självmordstankar och svårartade personlighetsstörningar, som t.ex. vissa invalidiserande neuroser och personlighetsstörningar med impulsgenombrott av psykoskaraktär, räknas som allvarliga psykiska störningar. En krisreaktion uppges också kunna räknas dit, om dess påverkan på den psykiska funktionsnivån är så uttalad att den är av psykotisk art.
   Bedömningen av om en psykisk störning är allvarlig måste ske utifrån både störningens art och dess grad. Med art avses sjukdomstypen och med grad den psykosociala funktionsnivån och hur svåra symtomen är. Vissa psykiska störningar (t.ex. schizofreni) är alltid allvarliga till sin art, men kan ha ett tämligen lindrigt förlopp och behöver inte vara allvarliga till sin grad. Andra störningar (t.ex. depressioner) är däremot inte alltid av allvarlig art. I dessa fall får störningens grad än större betydelse.

