﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 2772
Titel Mineralpolitik. Slutbetänkande av mineralpolitiska utredningen
Titel.kortform Mineralpolitik
Titel.dokumentnr SOU 1980:12
Titel.överordnad Excerpter ur Statens offentliga utredningar (SOU)
Utgivningsår 1980
Utgåvenr
Ställe Bilaga 3 Ordlista, s. 329--338, Bilaga 4 Förkortningar, s. 339--340
ISBN-kod 91-38-05389-6
ISSN-kod 0375-250X
Bakgrund
SAB-kod 
Utgivare.1.urspr.organisation Industridepartementet
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning annarsOckså
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE alkali
svDF hydroxider och karbonater av natrium och kalium samt numera även övriga alkalimetaller (litium, cesium och rubidium) och ammonium
svAN Alkalihydroxiderna har basisk (alkalisk) reaktion och bildar vattenlösliga föreningar med fettsyror (tvål).

svTE alluviala bildningar
svDF vattensorterade mineralförekomster i floder eller på havsstränder
svAN Hit hör vissa malmtyper, vaskbergsavlagringar.

svTE alun
svFK Kaliumaluminiumsulfat, används inom garveritekniken, vid färgning och till limning av papper.

svTE amorf
svFK Icke kristalliserade fasta ämnen.
svEX Svavel, glas, hans.

svTE anodslam
svDF slam som bildas vid elektrolys

svTE anomali
svDF avvikelse från normala eller genomsnittliga mätvärden

svTE anrikning
svDF ökning av halten av ett ämne i en blandning, t.ex. av vissa mineral i en malm

svTE apatit
svDF fosformineral (kalciumfluorfosfat eller kalciumklorfosfat)

svTE apatitjärnmalm
svDF huvudsakligen svartmalm med varierande halt av apatit
svEX Malmerna i Kiruna och Grängesberg.

svTE armera
svDF förstärka ett material med järnstänger, fibrer e.d.

svTE arrondering
svDF åtgärd för att genom utbyte eller inlösen av utmål åstadkomma en rationell brukningsenhet
svAN Jfr 10 kap. gruvlagen.

svTE autogenmalning
svDF malning av malm med hjälp av malkroppar som utgörs av större och mindre stycken av den malm som ska malas
svAN En form av stenmalning.

svTE avbaning
svSYTE avrymning
svSYTE jordavrymning
svDF borttagande av jord över en malmfyndighet

svTE avgäld
svDF periodiskt utgående avgift från viss jord

svTE ballastmaterial
svDF sand och sten som används vid betongtillverkning

svTE basisk bergart
svDF bergart med låg kiselsyrahalt men hög halt av kalcium, magnesium och järn
svAN Basisk = förmåga att binda syra.

svTE bergart
svDF mineralaggregat som är del av berg och vars sammansättning kan variera inom bestämda gränser

svTE beskickning
svDF det material som jämte ev. bränsle insätts i en ugn för att där delta i en metallurgisk process

svTE bitumen
svDF alla ämnen som huvudsakligen består av kol och väte
svAN Tekniskt avses vanligen en tjärliknande blandning av kolväten.

svTE blodstensmalm
svDF järnmalm huvudsakligen bestående av järnlans, hämatit

svTE blästring
svDF förbehandling (av yta) varvid ett kornigt material med stor hastighet blåses eller slungas mot ytan

svTE grovhålsborrning
svDF borrning med grova och långa borrhål (över 40 mm diameter)

svTE hydraulisk borrning
svDF borrning med borrmaskiner som drivs med vätsketryck

svTE fullortsborrning
svDF borrning av tunnel utan sprängning med hjälp av stora borrningsaggregat som krossar eller fräser upp ett oftast cirkulärt tvärsnitt

svTE brikettering
svDF sammanpressning av löst material till större stycken, briketter, med eller utan användning av bindemedel

svTE igensättningsbrytning
svAN Allteftersom malmen bryts och fraktas bort fyller man brytningsrummet med gråberg eller annat material.

svTE skivpallbrytning
svDF gruvbrytningsmetod med pallsprängning mot vanligen minst en fri yta

svTE skivrasbrytning
svFK Genom att ett system av korsande orter drivits genom malmkroppen delas denna i skivor av 5--9 m höjd, som sedan bryts.

svTE magasinerande brytning
svFK En del av den brutna malmen får ligga kvar som tillfällig fyllning och tappas när magasinet utbrutits.

svTE brytningsvitsord
svFK Vill delägare utföra arbete för undersökning eller brytning i större omfattning än annan delägare och innehar han minst hälften i utmålet, ska det större arbetet utföras.”
RF 8 kap. 6 § gruvlagen.

svTE buffra
svDF motverka reaktionsändringar i sur eller alkalisk riktning

svTE chamotte
svDF eldfast material som framställs på så sätt att bränd, eldfast lera krossas eller mals till kornigt pulver och därefter inblandas i utgångsmassan
svAN Kornen motverkar krympning och förhindrar därigenom sprickbildning.

svTE densitet
svSYTE täthet
svDF massa per volymsenhet

svTE desoxidation
svDF avlägsnande av syre

svTE diskretionär prövning
svDF den befogenhet som stundom tillkommer en domare, en verkschef osv. att inom vissa gränser efter eget omdöme pröva och avgöra förekommande fall

svTE djupbergart
svDF bergart bildad ur en smälta som stelnat nere i jordskorpan utan att nå jordytan

svTE duktilitet
svFK Tänjbarhet, formbarhet, smidbarhet.

svTE effusiv bergart
svDF bergart som bildats genom vulkanism på eller nära jordytan

svTE elektrolys
svDF sönderdelning av kemiska föreningar i deras beståndsdelar genom verkan av elektrisk ström

svTE elevator
svDF kontinuerligt arbetande transportanordning för vertikalförflyttning av gods, vanligen i form av två parallellöpande kedjor på vilka skopor är fasta

svTE epigenetisk malm
svDF malm som bildats senare än omgivande berggrund
svRETE syngenetisk

svTE eruptiv
svSA om bergart
svDF bildad i samband med vulkanisk aktivitet

svTE exogen
svSA om geologisk process
svDF som sker på eller nära jordytan

svTE ferrolegering
svDF legering av järn med relativt höga halter av legeringselement, t.ex. kisel, mangan etc.
svAN Används mest som förädlingstillsatser till stål men också som desoxidationsmedel o.d.

svTE fillermaterial
svDF finfördelat material (mjölsand, kalksten etc.) använt till inblandning i vägbeläggning eller i betong eller för att dryga ut och påverka egenskaperna hos exempelvis färger

svTE flotation
svSYTE aminflotation
svDF avskiljande ur vätska av suspenderade partiklar eller flockar genom att de förs till ytan med hjälp av gasblåsor

svTE fluidisering
svDF metod att fördela ett fast, finkornigt ämne i en gas eller en vätska

svTE flussmedel
svDF tillsats för att sänka smältpunkten eller öka flytbarheten hos slagg samt för att justera slaggsammansättningen

svTE fosforitkonkretion
svDF konkretioner inom sedimentära bergarter motsvarande oren apatit
svRETE konkretion

svTE fossil
svDF rest av död organism, bevarad genom inbäddning i sediment

svTE fältspat
svDF grupp av bergartsbildande silikatmineral
svAN De indelas i natriumfältspat, kalifältspat och kalciumfältspat.

svTE färskning
svDF den process varigenom tackjärn förvandlas till smidbart stål
svAN Kol, kisel och mangan avlägsnas härvid till stor del.

svTE förkastning
svDF inbördes förskjutning av partier i jordskorpan längs spricklinjer

svTE försvar av utmål
svDF visat intresse för att bibehålla rätten till ett utmål -- sker genom inbetalning av försvarsavgiften.

svTE försvarsavgift
svDF årlig avgift för bevarande av brytningsrätt till viss mineralfyndighet

svTE förträngningsmalm
svFK Uppkommer då malmförande lösningar avsatts i andra bergarter, vilka helt eller delvis ersätts med det nya mineralet.

svTE gabbro
svFK Basisk djupbergart.

svTE gel
svDF icke kristalliserande fällning som är halvfast, geléartad

svTE geofysik
svDF läran om jordens fysik

svTE geokemi
svDF läran om de kemiska elementens fördelning i eller på jordskorpan

svTE gjutjärn
svDF tackjärn som används for framställning av gjutgods (ej smidbart)
svRETE stål

svTE gnejs
svDF metamorf bergart med parallellstruktur, oftast rik på kvarts och fältspat

svTE granit
svDF djupbergart som främst består av kvarts och fältspat samt underordnat mörka mineral

svTE gråberg
svDF oönskad bergart vid gruvbrytning

svTE gångart
svDF bergart i vilken malmmineral uppträder eller de mineral som tillsammans med malmmineralen bildar malmen

svTE göt
svDF gjutet metallblock avsett for senare bearbetning t.ex. valsning eller smidning

svTE hydrometallurgi
svDF metallframställning våta vägen, dvs. med användning av lösningsmedel, oftast vatten

svTE hydrotermal malmbildning
svDF malmbildning genom heta vattenlösningar från en smälta

svTE hårdmalm
svFK Används för att beteckna sulfidmalmer i kvartsit och glimmerskiffer.

svTE hårdmetall
svFK Benämning på mycket hårda sintrade karbider (ev. borider eller nitrider) av vissa metaller, t.ex. wolfram och titan. Wolframkarbid är viktigast.

svTE impregnation
svUPTE impregnationsmalm
svDF diffus fördelning av ett eller flera mineral, särskilt malmmineral, som invandrat i en bergart

svTE in situ-lakning
svDF lakning på den ursprungliga platsen, dvs. i själva gruvan
svRETE lakning

svTE induktiva metoder
svDF alstring av elektrisk spänning i en ledare under inflytande av magnetiskt fält eller elektrisk ström

svTE inert
svDF som inte reagerar vid kontakt

svTE intrusion
svDF magma som tränger in i eller mellan befintliga bergarter

svTE intrusiv bergart
svDF bergart bildad genom intrusion
svRETE intrusion

svTE jon
svDF elektriskt laddad atom eller atomgrupp

svTE järnsvamp
svDF poröst, mjukt järn, framställt vid så låg temperatur att järnet ej smälter
svAN Används som ersättning för skrot vid framställning av kvalitetsstål samt som råvara för järnpulver.

svTE kalcinering
HONR 1
svSA inom kemi
svDF värmning lång tid vid hög temperatur

svTE kalcinering
HONR 2
svSA inom metallurgi
svDF värmning av malm för avdrivning av vatten och koldioxid

svTE Kaledoniska bergskedjan
svFK Gammal bergskedja som går från nordvästra Irland och Skottland genom västra Skandinavien över Björnön och Spetsbergen till norra Grönland. Svenska tjällen är en rest av denna bergskedja. (Orogenes under silur-devon.)

svTE karbid
svDF förening mellan kol och någon metall eller kisel eller bor
svAN Utmärks av stor hårdhet och hög smältpunkt. Karbider av wolfram, molybden och titan ingår i hårdmetall.

svTE katalysator
svDF ämne som ökar hastigheten hos en kemisk reaktion och som efter reaktionens slut återfinns i oförändrad mängd

svTE kerogen
svDF organiskt material, vanligt i svarta skiffrar, vilket genom destillationsprocesser kan utvinnas som kolväten (olja)

svTE klassering
svDF uppdelning efter kornstorlek

svTE klinker
HONR 1
svDF våtpressat keramiskt material av högvärdiga leror som med olika tillsatser mals, pressas och bränns till sintring

svTE klinker
HONR 2
svDF metallanprodukt vid cementframställning

svTE kokill
svDF gjutform av tackjärn

svTE kolloid
svDF dispersion där partiklarna eller dropparna har en storlek mellan 1 nm och 100 nm

svTE komplexmalm
svDF sulfidmalm med flera utvinningsbara metaller, t.ex. bly, zink och koppar, och som kräver selektiv anrikning

svTE konkretion
svDF en på kemisk väg åstadkommen anhopning av ämnen som ursprungligen varit jämnt fördelade i en sedimentmassa
svEX Marlekor i lera; flintbollar i krita; orstensbollar i alunskiffer.

svTE kontinentalsockeln
svDF den flacka del av havsbotten som ligger mellan strandlinjen och kontinentalbranten (ca 0--200 m djup)
svAN Kontinentalbranten = övergångszon mellan sockeln och djuphavet.

svTE kristallin
HONR 1
svUPTE glasig
svSA om bergart
svDF som helt består av kristaller eller fragment av kristaller
svAN Motsats är glasig.

svTE kristallin
HONR 2
svSA om mineral
svDF med atomer ordnade i ett regelbundet tredimensionellt mönster
svRETE amorf
svAN Motsats är amorf.

svTE kvartsrandmalm
svDF järnmalm med omväxlande skikt av järnmineral och kvarts

svTE lakning
svDF utskiljande av beståndsdelar ur ett fast ämne med hjälp av lösningsmedel

svTE laterit
svFK En i tropikerna vanlig, tegelröd jord, bildad genom speciell form av vittring som betingas av det tropiska klimatet.

svTE LD-processen
svSYTE Linz-Donawitz-processen
svDF syrgasfärskningsmetod för stålframställning
svAN En syrgasstråle blåses vertikalt ned mot ett tackjärnsbad i en stillastående ugn.

svTE legering
svDF blandning av metaller i vilken även andra ämnen t.ex. kol, karbider och kisel kan ingå

svTE legeringsmetall
svDF metall som man sätter till andra metaller för att ge dessa speciella egenskaper

svTE leptit
svDF finkornig fältspat-kvartsdominerad metamorf bergart som bildats genom omkristallisation av sur lava eller tuff

svTE limnologi
svDF vetenskapen om sötvatten
svAN Vanligen avses forskning rörande sötvattnens växt- och djurvärld.

svTE magmatisk bergart
svDF bergart som bildats ur vulkanisk smälta

svTE makadam
svDF stenmaterial framställt genom krossning av vanligen utsprängt bergartsmaterial med kornstorlek över 8 mm

svTE malm
svDF mineral eller mineralaggregat som är brytvärt på grund av sitt metallinnehåll

svTE malmbildningsprovins
svDF område där malmfyndigheter med likartad bildningshistoria uppträder svärmvis

svTE marleka
svDF hård, rundad eller oregelbunden konkretion av kalciumkarbonat
svAN Kan förekomma i bl.a. glaciallera.

svTE masugn
svSYTE hytta
svDF ugn för framställning av tackjärn genom reduktion av vanlig sintrad järnmalm med kol i form av koks
svAN Kallas ofta hytta.

svTE metall
svDF grundämne som kännetecknas av god ledningsförmåga för värme och elektricitet
svAN Dessa egenskaper beror på att elektronerna i den yttre delen av elektronhöljet är mycket lättrörliga, de är s.k. ledningselektroner. Även den s.k. metallglansen, som uppkommer av att infallande ljus reflekteras nästan fullständigt, förorsakas av dessa ledningselektroner. De flesta grundämnen betecknas som metaller (ca 80 st.). De övriga kallas icke-metaller. Någon skarp gräns mellan metaller och icke-metaller finns inte. Några grundämnen brukar därför betecknas som halvmetaller, t.ex. arsenik och antimon.

svTE metallografi
svDF läran om metalliska materials byggnad, struktur och egenskaper

svTE metallurgi
svDF läran om teknisk framställning av metaller och legeringar samt i viss mån dessas bearbetning

svTE metamorf bergart
svDF omvandlad bergart vars kemiska och fysikaliska egenskaper förändrats i fast tillstånd genom tryck-, värme- eller kemiska förändringar

svTE mineral
svDF ämnen som har en inom vissa gränser bestämd kemisk sammansättning och karaktäristiska fysikaliska egenskaper, t.ex. struktur, hårdhet, täthet, färg och ljusbrytningsförmåga
svAN De är i regel oorganiska och kan uppträda som hela kristaller eller som sammangyttringar av ofullständigt utbildade kristaller. De kan också förekomma som amorfa substanser. En del mineral består av rena grundämnen, t.ex. guld, silver och kol, men de flesta utgörs av föreningar mellan två eller flera grundämnen. Eftersom syre är det vanligaste ämnet i jordskorpan är dess föreningar med andra grundämnen, alltså oxiderna, de vanligaste. Mineralen kan betraktas som de enskilda byggstenarna i jordskorpan. Olika mineralsammansättningar ger olika bergarter, och eftersom man hittills känner till ungefär 2 500 mineral är kombinationsmöjligheterna oerhört många. De vanligaste bergarterna uppbyggs emellertid av ett knappt femtiotal mineral, av vilka de olika fältspatmineralen är de viktigaste.

svTE mineralisering
svDF naturlig anrikning eller anrikningsprocess av ett eller flera ekonomiskt värdefulla mineral

svTE mineralogi
svDF läran om mineralens bildningsbetingelser, uppträdande, fysikaliska egenskaper, kemiska sammansättning och klassifikation

svTE mineralografi
svDF läran om mineralbaserade materials byggnad, struktur och egenskaper

svTE mineralurgi
svDF läran om teknisk framställning av mineralbaserade material samt i viss mån dessas bearbetning

svTE monolitisk
svDF bestående av ett sammanhängande materialstycke

svTE mull
svDF finkornig malm som måste sintras

svTE mutsedel
svDF bevis for den som erhållit inmutningsrätt

svTE nitrater
svDF salpetersyrans salter, innehållande jonen NO&#x2083;&#x207B;

svTE nodul
svSYTE djuphavsnodul
svDF klotformig mineralkonkretion i storlek från ärta till potatis
svAN Används mest om klumpar på oceanbottnarna.

svTE OBM-processen
svUPTE dysa
svSYTE Oxygen-Boden-Maxhütte-processen
svFK Stålprocess. Färskning genom inblåsning av syre genom 5--15 s.k. dysor (hål i konverterns botten) tillsammans med kalk i pulverform.

svTE oligopol
svDF prisbildning med få säljare

svTE orogenes
svDF processer som orsakar bergskedjebildning

svTE orsten
svDF mörkfärgad, kolvätehaltig kalksten, ofta med karakteristisk fotogenlukt, som bl.a. förekommer som linsformade konkretioner i vissa skiffrar
svRETE konkretion

svTE ort
svDF horisontell gång i gruva

svTE ortdrivning
svDF sprängning av ort
svRETE ort

svTE pall
svDF avsats i horisontalplanet (i gruva)

svTE pallsprängning
svDF sprängning av pall med minst två fria ytor

svTE pegmatit
svDF mycket grovkornig gångbergart med granitisk sammansättning

svTE peridotit
svUPTE serpentinsten
svDF ultrabasisk djupbergart som karakteriseras av mineralen olivin och pyroxen
svAN Peridotit omvandlas ofta till s.k. serpentinsten.

svDF mer eller mindre fullständigt joniserad gas
svTE plasma

svTE plasticitet
svDF egenskap att under inverkan av krafter undergå formförändring som kvarstår permanent sedan krafterna upphört att verka

svTE porfyr
svDF sur magmatisk bergart som har stora kristaller (strökorn) i finkornig eller tät matrix (mellanmassa)

svTE porphyry ores
svDF kopparmalmer där kopparmineralen är glest inströdda i bergarten
enTE porphyry ores

svTE portlandcement
svFK Vanligaste typen av cement, tillverkad av finmald klinker och ca 5 % gipssten.

svTE potentialmetoder
svDF metoder att kartlägga variationer i markens elektriska ledningsförmåga

svTE puzzolan
svDF cement framställd genom sammanmalning av portlandcementklinker och ett kiselsyrarikt material

svTE ramp
svDF sluttande uppfartsväg

svTE recipient
svDF vatten som tar emot renat eller orenat avloppsvatten

svTE regenerera
svFK Återbilda, ersätta, förnya.

svTE restituera
svFK Återställa, återbetala, återbära.

svTE rusa
OKGR subst.
svDF hopsmält eller hopsintrat stycke mineral eller metall

svTE rutil
svFK Titanmineral.

svTE råjärn
svFK Tackjärn. Fås från masugnen och används för stål- och gjutjärnstillverkning.

svTE sedimentär bergart
svDF bergart bildad av sönderdelade äldre bergarter genom inverkan av ett bindemedel eller genom sammanpressning

svTE serpentin
svFK Vattenhaltiga magnesiasilikat. Sekundärt mineral som bildas genom omvandling av andra mineral t.ex. olivin och dolomit.

svTE serpentinisering
svDF omvandling till serpentin
svRETE serpentin

svTE sintring
svUPTE kulsintring
svUPTE pellets
svUPTE kulsinter
svDF upphettning av pulver eller presskropp till en temperatur under huvudfasens smältpunkt, vilket medför ökad hållfasthet.
svAN Kulsintring = mull och finslig rullas till kulor och bränns.

svDF stålram med infodring som placeras på kokill vid gjutning for att ta upp den metallmängd som krävs for att ersätta sjunkningen vid stelnandet
svTE sjunkbox

svTE skarn
svDF bergart som karakteriseras av ett eller flera kalciumsilikat
svAN Skarn uppträder i eller invid malm eller karbonatsten.

svTE skarnmalm
svDF malm där malmmineralen är blandade med skarnmineral
svRETE skarn

svTE skiffer
svUPTE förskiffring
svDF laminerad finkornig bergart, lätt delbar i skikt
svAN Laminerad = bestående av mindre än 1 cm tjocka lager.

svTE skräda
HONR 1
svDF för hand skilja malm från gråberg

svTE skräda
HONR 2
svDF maskinell grovsovring

svTE skuldtjänster
svDF räntor och amorteringar

svTE slagfuming
svDF metod att ur slagg utvinna zink och andra metaller

svTE slaggull
svDF isoleringsmaterial som bereds genom att den från en masugn rinnande slaggen piskas sönder med en ångstråle
svAN Används för värme- och ljudisolering.

svTE slig
svDF pulverformigt malmkoncentrat som erhålls genom krossning, malning och anrikning

svTE sovra
svDF att efter krossning göra en kvalitetsuppdelning av malmen och frånskilja gråberget

svTE spotmarknaden
svDF restmarknad där det inte finns fasta avtal

svTE stenmalning
svDF malning av malm med hjälp av malkroppar som består av stycken av den malm som ska malas eller av annat stenmaterial

svTE stratigrafi
svDF läran om de geologiska avlagringarnas inbördes åldersförhållanden och lägen

svTE strossning
svDF utvidgning av en redan utsprängd tunnel eller gruvgång uppåt eller åt sidorna

svTE strykning
svSA inom geologi
svDF riktning i horisontalplanet för ett lager, en struktur eller annat plant eller linjärt element

svTE stupning
svSA inom geologi
svDF lutning av lager, sprickplan e.d. angiven i förhållande till horisontalplanet och i rät vinkel mot strykningen
svRETE strykning

svTE styckemalm
svDF malm som genom sin hållfasthet fås i stycken större än 10 mm
svAN Kan användas direkt i masugn.

svTE stål
svDF smidbar järn-kol-legering
svAN l fråga om kolhalten indelas legeringar av järn och kol i stål och gjutjärn, där stål har mindre än 2 % kol.

svTE kolstål
svAVTE handelsjärn
svDF olegerat stål som blott innehåller mindre mängder av andra ämnen än järn och kol

svTE specialstål
svDF stål som innehåller mer än 196 legeringsämnen och/eller mer än 0,6 % kol. Övrigt stål kallas handelsstål.

svTE höglegerat stål
svDF stål med en legeringshalt högre än 5--6 %

svTE höghållfasta stål
svDF stål med brottgränsvärden vid 180--200 kp/mm&#x00B2;

svTE syrgasstål
svDF stål framställt med hjälp av syrgasprocesser
svRETE LD-processen, OBM-processen

svTE handelsstål
svDF olegerat stål i form av armeringsstål, grovplåt, profiler, balk, räls e.d.

svTE störtschakt
svDF schakt där malmen töms vid t.ex. skivrasbrytning

svTE suspension
svDF uppslamning av fasta partiklar i en vätska

svTE svartmalm
svDF järnmalm huvudsakligen av magnetit

svTE syngenetisk
svSA om mineralisering
svDF som bildats samtidigt med sidoberget
svRETE epigenetisk malm

svTE tungmineral
svDF mineral med större densitet än 2900 kg/m00B3;
svEX Magnetit.

svTE ultrabasisk bergart
svDF bergart med mindre än 45 viktprocent Si=&#x2082; (kiselsyra)

svTE uppfordring
svDF transport av last från lägre till högre plan

svTE uppslutning
svDF behandling av en i vatten olöslig substans med syror eller baser, varigenom alla eller en del av reaktionsprodukterna blir lösliga i vatten

svTE vittring
svDF kemisk och mekanisk sönderdelning och omvandling av berg och jord genom inverkan av klimat, mikroorganismer e.d.

svTE ammoniumparawolframat
svSYTE APT
enTE ammonium paratungstate
enSYTE APT

svTE HSLA
enTE high strength low alloy
enSYTE HSLA
svFK Höghållfast låglegerat, en beteckning på vissa stålsorter.
