﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 3050
Titel En översyn av överskottsmålet. Betänkande av Överskottsmålskommittén
Titel.kortform En översyn av överskottsmålet
Titel.dokumentnr SOU 2016:67
Titel.överordnad Excerpter ur Statens offentliga utredningar (SOU)
Utgivningsår 2016
Utgåvenr
Ställe Bilaga 6, Nyckelbegrepp, s.373--383
ISBN-kod 978-91-38-24505-7
ISSN-kod 0375-250X
SAB-kod Oe
Utgivare.1.urspr.organisation Finansdepartementet
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE aktiv finanspolitik
svDF finanspolitik som kräver aktiva beslut för att träda ikraft
svRETE automatiska stabilisatorer
svAN Det kan t.ex. handla om att en skatt eller utgift höjs eller sänks i stabiliseringspolitiskt syfte.

svTE anslag
svFK Utgiftspost på statens budget som riksdagen fattar beslut om. Riksdagens anslagsbeslut innebär att regeringen bemyndigas att under viss tid och under vissa villkor använda anvisade medel till de av riksdagen angivna ändamålen. Därefter tilldelar regeringen anslagsmedel till myndigheter. Regeringen kan underindela anslagen i anslagsposter och delposter.

svTE automatiska stabilisatorer
svFK Innebär att det offentligfinansiella sparandet varierar med konjunkturläget utan att aktiva beslut fattas. I lågkonjunkturer försvagas det finansiella sparandet utan att det beslutas om skattesänkningar eller utgiftsökningar. Detta beror dels på att skatteintäkterna är lägre när BNP är lägre än normalt, dels på att de arbetslöshetsrelaterade utgifterna är högre än normalt när arbetslösheten är högre än jämviktsarbetslösheten. Dessa variationer innebär att främst hushållens disponibla inkomster varierar mindre med konjunkturen, vilket bidrar till att dämpa svängningarna i efterfrågan.
svRETE aktiv finanspolitik

svTE balanstal
svDF kvoten mellan pensionssystemets tillgångar och skulder
svAN Om kvoten är större än 1 är tillgångarna större än skulderna och systemet är i finansiell balans. En kvot mindre än 1 innebär att skulderna är större än tillgångarna, vilket leder till att pensionstillgångarna räknas upp i en mer långsam takt än normalt till systemet åter är i balans.

svTE betalningsbalans
svDF summan av en ekonomis bytes-, kapital- och finansiella balans

svTE bibehållet offentligt åtagande
svDF framskrivning av de offentliga utgifterna, och ibland även inkomsterna, som syftar till att den offentliga sektorns åtagande mot hushållen i form av skattefinansierade tjänster och transfereringar, etc. inte ska ändras över tiden
svAN Innebär vanligen att den offentliga konsumtionen skrivs fram med demografin och oförändrad personaltäthet, statsbidragen till kommunerna skrivs fram med demografin och utgör därmed en fast del av den kommunala konsumtionen, offentliga investeringar ökar i takt med potentiell BNP, transfereringarna till hushållen skrivs fram med demografi och timlön så att de behåller sin relativa köpkraft. Eftersom ett bibehållet offentlig åtagande kan tolkas på olika sätt, kan resultatet av en sådan framskrivning variera även om man utgår från samma demografi etc.
svRETE oförändrade regler

svTE bindande restriktion
svFK De finanspolitiska reglerna utgör en bindande restriktion för finanspolitiken när det inte går att öka de offentliga utgifterna och/eller minska inkomsterna utan att bryta mot reglerna.

svTE BNP
svSYTE bruttonationalprodukt
svDF värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år
svAN BNP per capita är samma sak som BNP per invånare.

svTE BNP-gap
svDF skillnaden mellan BNP och potentiell BNP, som andel av potentiell BNP

svTE budgetelasticitet
svFK Anger hur det offentliga sparandet som andel av BNP påverkas av konjunkturvariationer, dvs. en förändring av BNP-gapet. Om budgetelasticiteten exempelvis är 0,5 försämras det offentliga sparandet med 0,5 procent av BNP när BNP-gapet ökar med 1 procentenhet.

svTE budgeteringsmarginal
svDF skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna
svAN Budgeteringsmarginalen ska i första hand fungera som en buffert om utgifterna skulle utvecklas på ett annat sätt än beräknat på grund av konjunkturutvecklingen.

svTE budgetpolitiska mål
svUPTE budgetpolitiska regler
svUPTE finanspolitiska regler
svFK Med budgetpolitiska mål avses framför allt numeriska, fleråriga mål som avser den offentliga sektorns finanser och som används vid beredning och beslut om statens budget. Budgetpolitiska regler är ett vidare begrepp än budgetpolitiska mål. Medan ett budgetpolitiskt mål avser en önskvärd t.ex. nivå för ett offentligfinansiellt mått kan en budgetpolitisk regel avse en önskvärd såväl som en restriktion eller gräns för ett offentligfinansiellt mått. Exempelvis är överskottsmålet formulerat just som ett mål, en önskvärd nivå, på det offentliga sparandet, medan utgiftstaket däremot är formulerat som en övre gräns som inte får överskridas. I bägge fallen handlar det dock om en permanent restriktion för finanspolitiken, uttryckt i termer av en offentligfinansiell indikator eller mått (typiskt sett något mått på skuld, förmögenhet, sparande, utgifter eller inkomster).
   I betänkandet används […] finanspolitiska regler (jfr eng. fiscal rules) synonymt med budgetpolitiska regler.
enTE fiscal rules

svTE budgetutrymme
svDF omfattningen av budgetförsvagande åtgärder (positivt budgetutrymme) eller behovet av budgetförstärkningar (negativt budgetutrymme) som är förenliga med att överskottsmålet nås

svTE bytesbalans
svFK Ger en bild av en ekonomis reala flöden med omvärlden. Består av handels- och tjänstebalansen, dvs. skillnaden mellan export och import av varor och tjänster, faktorinkomster och löpande transfereringar. Bytesbalansen är förenklat uttryckt ett mått på en ekonomis nettosparande gentemot omvärlden.

svTE ERM II
enTE ”The Exchange Rate Mechanism II”.
svFK Sattes upp 1999 som efterträdare till ERM för att försäkra att valutakursen i EU-länder som inte har euron som valuta inte varierar för mycket gentemot euron. Enligt konvergenskriteriet om stabil växelkurs förutsätts medlemskap i ERM II.

svTE finanspolitik
svDF de beslut om offentliga inkomster och utgifter som riksdag och regering fattar för att påverka samhällsekonomin
svAN Syftet med finanspolitiska åtgärder kan vara strukturpolitiskt, fördelningspolitiskt eller stabiliseringspolitiskt.

svTE finansräkenskaper
svDF del av nationalräkenskapssystemet som behandlar de finansiella aktiviteter som sker i ekonomin
svAN Har som syfte att ge information om olika samhällssektorers finansiella sparande och finansiella förmögenhet fördelat på olika finansobjekt. Visar var i samhällsekonomin finansiella överskott och underskott uppstår, hur överskotten placeras och underskotten finansieras. Baseras på uppgifter från olika statistiska undersökningar som i huvudsak produceras av Statistiska centralbyrån (SCB), men också på statistiska uppgifter från andra myndigheter, administrativt material och andra uppgifter.

svTE finanspolitikens inriktning
svDF bedömning av om finanspolitiken har en expansiv eller kontraktiv effekt på den ekonomiska aktiviteten
svAN Bedöms ofta utifrån förändringen av det konjunkturjusterade offentliga sparandet. Ett minskande konjunkturjusterat sparande indikerar att finanspolitiken är expansiv, dvs. bidrar till att öka resursutnyttjandet i ekonomin (minska BNP-gapet i en lågkonjunktur). På motsvarande sätt indikerar ett ökande konjunkturjusterat sparande att finanspolitiken är åtstramande. Neutral finanspolitik föreligger då det konjunkturjusterade sparandet är oförändrat som andel av potentiell BNP.

svTE kapitalbalans
svFK Omfattar EU-bidrag och U-bistånd för reala investeringar samt köp och försäljningar av rättigheter, såsom t.ex. patent. Utgör vanligen en mycket liten del av ekonomins totala betalningsbalans. Summan av en ekonomis kapitalbalans, bytesbalans och finansiella balans motsvarar dess betalningsbalans.

svTE kommunala balanskravet
svFK Lagreglerad bestämmelse om att varje enskild kommun och landsting ska upprätta en budget där kostnaderna inte ska överskrida intäkterna.

svTE långsiktigt hållbar finanspolitik
svSYTE hållbar finanspolitik
svFK Enkelt uttryckt innebär en hållbar finanspolitik att de regler som bestämmer de offentliga inkomsterna och utgifterna kan fortsätta att tillämpas utan att de ger upphov till en alltför stor eller alltför snabbt växande offentlig skuld. Så länge utgifterna på lång sikt motsvaras av lika stora inkomster behöver finanspolitiken inte ändras, vilket är detsamma som att den är hållbar. Finanspolitiken är långsiktigt hållbar om den s.k. intertemporala budgetrestriktionen är uppfylld för den offentliga sektorn. Formellt kan den intertemporala budgetrestriktionen uttryckas så att dagens värde av offentliga inkomster (i dag och i framtiden) är lika med summan av den offentliga skulden och dagens värde av offentliga utgifter (i dag och i framtiden). För att finanspolitiken ska vara långsiktigt hållbar kan de offentliga utgifterna i längden inte underfinansieras utan att inkomster och utgifter förr eller senare måste anpassas så att skulden stabiliseras som andel av BNP.

svTE nationalräkenskaper
svFK Ett internationellt standardiserat räkenskapssystem som sammanfattar och beskriver ett lands ekonomiska aktiviteter och utveckling. I nationalräkenskaperna beräknas bl.a. bruttonationalprodukt (BNP), reala sektorräkenskaper och finansräkenskaper. I Sverige ansvarar SCB för nationalräkenskaperna som i huvudsak baseras på deras egna underlag, men också på underlag från andra statistikansvariga myndigheter, administrativt material och andra uppgifter.
svRETE finansräkenskaper

svTE offentlig förvaltning
svFK Utgörs av verksamheter inom offentliga myndigheter och andra institutioner inom stat och kommuner samt avgiftsfinansierad affärsverksamhet (t.ex. i form av vatten- och energiförsörjning och renhållning). Offentlig förvaltning delas upp i statlig förvaltning, kommunal förvaltning (primärkommuner och landsting) och sociala trygghetsfonder (ålderspensionssystemet). Sedan övergången hösten 2014 till det nya nationalräkenskapssystemet ENS2010 benämner SCB det som tidigare kallades ”offentlig sektor” för ”offentlig förvaltning”. Kommittén har valt att i likhet med regeringen och Konjunkturinstitutet använda beteckningen offentlig sektor.
svRETE offentlig sektor

svTE offentlig sektor
svFK Utgörs i nationalräkenskaperna av offentlig förvaltning och offentliga bolag. Med offentliga bolag avses bolag som till minst 50 procent ägs av offentliga myndigheter. Sedan övergången hösten 2014 till det nya nationalräkenskapssystemet ENS2010 benämner SCB det som tidigare kallades ”offentlig sektor” för ”offentlig förvaltning”. Kommittén har valt att i likhet med regeringen och Konjunkturinstitutet använda beteckningen offentlig sektor.
svRETE offentlig förvaltning

svTE offentligt finansiellt sparande
svDF finansiellt sparande i offentlig förvaltning, dvs. skillnaden mellan (periodiserade) inkomster och utgifter i offentlig förvaltning under en angiven period, t.ex. ett år

svTE offentlig sektors finansiella nettoförmögenhet
svUPTE finansiell nettoställning
svUPTE finansiell ställning
svUPTE nettoställning
svUPTE nettoskuld
svDF offentlig sektors finansiella tillgångar minus dess skulder
svAN Den finansiella nettoförmögenheten kallas ibland för finansiell nettoställning. Nettoförmögenheten med omvänt tecken kallas nettoskuld. Om tillgångarna är mindre än skulderna är nettoförmögenheten negativ och nettoskulden därmed positiv. Nettoförmögenheten kan sägas vara ett mått på offentlig sektors soliditet, eller långsiktiga betalningsförmåga. Eftersom stat och kommuner har möjlighet att finansiera sig med skattemedel är dock kopplingen mellan nettoförmögenhet och betalningsförmåga mindre direkt än i företagsekonomiska sammanhang. Den finansiella nettoförmögenheten beräknas i SCB:s finansräkenskaper. I finansräkenskaperna värderas skulder och finansiella tillgångar till marknadsvärde (och inte till nominellt värde). Detta innebär att statens bruttoskuld enligt finansräkenskaperna inte är direkt jämförbar med statsskulden eller Maastrichtskulden. Dessutom ingår fler slags skuldposter i finansräkenskaperna än i Maastricht- och statsskulden. Slutligen konsolideras inte skulder i finansräkenskaperna, varken inom eller mellan sektorer. Den finansiella nettoställningen påverkas av över- eller underskott i det offentliga sparandet, men ofta i större utsträckning av prisförändringar på olika finansiella tillgångar (aktiekurser, etc.), och skulder, (marknadsvärdering av utestående skuld i svenska kronor och utländsk valuta).

svTE offentlig sektors primära sparande
svDF det offentligfinansiella sparandet (finansiella sparandet) med undantag för kapitalinkomster och kapitalutgifter (i praktiken ränteutgifter)

svTE offentlig sektors konsoliderade bruttoskuld
svSYTE Maastrichtskulden
svDF summan av de skulder som staten, kommuner, landstingen och ålderspensionssystemet har gentemot långivare utanför offentlig sektor
svAN Skulden är konsoliderad i bemärkelsen att interna skulder inom offentlig sektor räknas bort. Dessa utgörs i huvudsak av ålderspensionssystemets innehav av statsobligationer (statens skuld till ålderspensionssystemet). Maastrichtskulden är en bruttoskuld i bemärkelsen att det inte tas hänsyn till finansiella tillgångar i beräkningen av skulden. Skuldinstrumenten summeras i nominella värden, det vill säga till de belopp som ska betalas då skuldinstrumenten (lånen) förfaller. Maastrichtskulden definieras av Eurostat, vilket gör det jämförbart mellan samtliga EU-länder, och rapporteras två gånger per år av EU:s medlemsländer till EU-kommissionen.

svTE oförändrade regler
svDF antagande om att inga ytterligare budgetpåverkande åtgärder vidtas av regering och riksdag utöver vad som redan beslutats eller aviserats
svAN Oförändrade regler är normalt förknippade med en viss automatisk budgetförstärkning som uppstår eftersom skatteintäkterna utvecklas ungefär i takt med BNP under oförändrade regler, medan utgifterna tenderar att falla som andel av BNP. Att utgifterna ökar långsammare än BNP vid oförändrade regler beror på att vissa transfereringar har tak eller inte är indexerade till priseller löneförändringar, eller att tidsbegränsade utgiftsprogram avslutas om det inte aktivt förlängs.
svRETE bibehållet offentligt åtagande

svTE potentiell BNP
svDF den nivå på produktionen som skulle uppnås om tillgängliga produktionsfaktorer i form av arbete och kapital utnyttjandes på ett normalt (balanserat) sätt

svTE resursutnyttjandet
svDF mått på i vilken grad produktionsfaktorerna arbete och kapital utnyttjas
svAN Bedömningar av resursutnyttjandet görs exempelvis utifrån Konjunkturbarometerns frågor om brist på arbetskraft och hur befintlig kapacitet utnyttjas, samt statistik från Arbetsförmedlingen och SCB över vakanser och arbetslösa. Liten brist på arbetskraft och lågt kapacitetsutnyttjande i företagen indikerar ett lågt resursutnyttjande. Ett lågt resursutnyttjande dämpar i sin tur inflationstrycket.

svTE S0
svFK Indikator som visar risken för att finanspolitiken blir ohållbar det närmaste året, åren.

svTE S1
svFK Indikator som visar hur mycket det offentliga sparandet behöver ändras för att den offentliga bruttoskulden ska uppgå till 60 procent av BNP 2030. Ett värde på 1,0 betyder att det primära sparandet varaktigt måste stärkas med 1,0 procent av BNP för att den offentliga skulden inte ska överstiga 60 procent av BNP år 2030. Ett värde på -1,0 betyder att de offentliga finanserna varaktigt kan försvagas med 1,0 procent av BNP utan att den offentliga skulden år 2030 överstiger 60 procent av BNP.

svTE S2
svFK Indikator som visar hur stor varaktig (permanent) förändring av det offentliga sparandet som krävs för att den offentliga sektorns intertemporala budgetrestriktion ska vara uppfylld. Ett värde på 1,0 betyder att det primära sparandet varaktigt måste stärkas med 1,0 procent av BNP för att de offentliga finanserna ska vara i balans över en mycket lång tidshorisont. Ett värde på -1,0 betyder att de offentliga finanserna varaktigt måste försvagas med 1,0 procent av BNP för att de offentliga finanserna ska vara i balans över en mycket lång tidshorisont.

svTE saldomål
svDF siffersatt budgetpolitiskt mål för sparande
svAN Kan avse sparandet i hela den offentliga sektorn eller olika offentliga delsektorer, t.ex. enbart staten eller kommunsektorn. Anges ofta som procent av BNP. Det svenska överskottsmålet är ett saldomål.
svRETE budgetpolitiska mål, överskottsmål

svTE skattebas
svDF ekonomisk faktor som beskattas (t.ex. arbete, kapital, konsumtion)

svTE skattekvot
svDF skatteintäkterna som andel av BNP

svTE statsbudgetens saldo = -statens lånebehov
svDF skillnaden mellan statsbudgetens inkomster och utgifter
svAN Om saldot är negativt har staten ett budgetunderskott och därmed ett lånebehov. Ett positivt saldo, vilket är detsamma som ett budgetöverskott, innebär att det sker en amortering av statsskulden. Skillnaden mellan finansiellt sparande och budgetsaldo är bland annat att inkomster och utgifter redovisas periodiserat i det finansiella sparandet, medan budgetsaldot redovisas kassamässigt (dvs. när pengarna betalas in). En annan skillnad är att försäljningar av offentligt ägda bolag påverkar budgetsaldot och lånebehovet, men inte det finansiella sparandet.

svTE statsskuld
svSYTE statens bruttoskuld
svFK Statens konsoliderade skuld, dvs. statens skulder minus statens egna innehav av statspapper. Därmed avses den skuld staten har till övriga sektorer i Sverige och till utlandet. Statsskulden redovisas månatligen av Riksgälden och anges då enligt det officiella måttet, baserat på riktlinjer fastlagda på EU-nivå. Regeringen, Ekonomistyrningsverket och Konjunkturinstitutet redovisar statsskulden i konsoliderad form, vilket innebär att skulder inom staten räknas bort. Dessa inomstatliga skulder uppgick 2014 till ungefär 50 miljarder kronor och består i huvudsak av vissa statliga myndigheters innehav av statsobligationer. Liksom Maastrichtskulden redovisas statsskulden enligt det officiella måttet till nominellt värde. Statsskulden är en bruttoskuld, som inte tar hänsyn till statens finansiella tillgångar.

svTE strukturellt sparande
svDF beräkning av vad den offentliga sektorns finansiella sparande skulle vara i ett balanserat (neutralt) konjunkturläge och vid en normal sammansättning av skattebaser
svAN Det strukturella sparandet justeras också för engångseffekter och extraordinära kapitalinkomster. Skillnaden mellan det strukturella sparandet och det finansiella sparandet motsvarar de automatiska stabilisatorerna och poster av engångskaraktär. Beräkningen av det strukturella sparandet är beroende av en bedömning av BNP-gapet (skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP som andel av potentiell BNP). Bedömningar av BNP-gapet ändras ofta även för historiska år och skiljer sig mellan olika bedömare.

svTE takbegränsade utgifter
svDF de utgifter som begränsas av utgiftstaket, dvs. statsbudgetens samtliga utgifter med undantag för statsskuldsräntorna men med tillägg för utgifterna i ålderspensionssystemet
svRETE utgiftstak

svTE utgiftsområde
svFK En indelningsgrund för anslagen i statens budget. I budgeten finns 27 utgiftsområden vilka är reglerade i riksdagsordningen. Varje anslag på statens budget ingår i ett utgiftsområde.

svTE utgiftstak
svDF övergripande restriktion i termer av totala utgifter för statens och ålderspensionssystemets utgifter för ett visst år som normalt fastställs tre år i förväg av riksdagen
svAN Budgetlagen säger att regeringen ska lämna förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande budgetåret som ska användas i beredningen och genomförandet av budgeten. Skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna utgör budgeteringsmarginal. Utgiftstaket beslutas i nominella termer. De takbegränsade utgifterna utgörs enligt praxis av statsbudgetens alla 27 utgiftsområden, förutom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., samt utgifterna i ålderspensionssystemet.

svTE överskottsmål
svDF siffersatt mål för den offentliga sektorns finansiella sparande
svAN Utgör tillsammans med utgiftstaket för staten och balanskravet för kommunsektorn de huvudsakliga finanspolitiska reglerna i ramverket. Budgetlagen säger att regeringen ska lämna ett förslag om ett sådant mål till riksdagen. Nivån på överskottsmålet anges dock inte av lagen. Överskottsmålet är sedan 2007 formulerat som att det finansiella sparandet i offentlig sektor ska uppgå till 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel.
svRETE saldomål
