﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 1113
Titel Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel? : betänkande / av HOBS-utredningen
Titel.kortform Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel?
Titel.dokumentnr SOU 2003:9
Titel.överordnad Excerpter ur Statens offentliga utredningar (SOU)
Utgivningsår 2003
Utgåvenr
Ställe s. 15--24
ISBN-kod 91-38-21836-4
ISSN-kod 0375-250X
SAB-kod Oe
Utgivare.1.urspr.organisation Finansdepartementet, HOBS-utredningen
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE ADI
svSYTE acceptabelt dagligt intag
svUPTE nolleffektdos
svDF mängd, uttryckt i mg per kg kroppsvikt och dag, av ett misstänkt skadligt ämne som en människa kan inta utan risk
svAN Den utgör, enligt FAO/WHO:s expertkommitté, en hundradel av den högsta dos som kan ges till ett försöksdjur varje dag under hela livet utan att skadliga effekter kan påvisas (nolleffektdos).

svTE A-index
svFK Mäter utvecklingen av producentpriset för jordbruksprodukter.

svTE avrinningsområde
svDF landområde från vilket all ytvattenavrinning strömmar genom en serie av åar, floder och möjligen sjöar till havet vid ett enda flodutlopp, flodmynning eller delta

svTE bekämpningsmedel
svFK Alla ämnen eller produkter som används för att bekämpa skadliga organismer.
svRETE biocider, växtskyddsmedel

svTE biocider
svDF verksamma ämnen och preparat innehållande ett eller flera verksamma ämnen som är avsedda att förstöra, hindra, oskadliggöra verkningarna av eller på något annat sätt bekämpa skadliga organismer och som inte tillämpas i jordbruket
svRETE bekämpningsmedel, växtskyddsmedel
svAN Regler på EU-nivå om prövning av biocider finns i rådets direktiv 98/8/EG om biocidprodukter.
svEX Exempel på biocider är medel för träimpregnering, för desinfektion eller för hushållsbruk.

svTE CAP
svFK Den gemensamma jordbrukspolitiken för EU. Grunderna för denna antogs redan genom Romfördraget 1957.
enTE Common Agricultural Policy
enSYTE CAP

svTE denitrifikation
svDF biologisk reduktionsprocess som utförs av specifika bakterier
svRETE kvävefixering, nitrifikation
svAN Vid processen bildas kväveoxid, dikväveoxid (lustgas) och/eller kvävgas. Processen förekommer i mark och vatten; när är inte helt klarlagt. Denitrifikation är inte en motsats till nitrifikation utan snarare till kvävefixering.

svTE deposition
svDF nedfall från luften

svTE dosyta
svFK Beräknas utifrån försåld mängd bekämpningsmedel och den rekommenderade dosen (kg eller l/hektar av resp. preparat). Beräkningen visar hur stor areal (yta) som kan besprutas med den försålda mängden.

svTE direkt effekt
svUPTE indirekt effekt
svDF en avgifts eller skatts ekonomiska styrverkan
svAN Till de indirekta effekterna räknas den minskning i t.ex. användningen av gödsel- och bekämpningsmedel som skett genom rådgivning och information.

svTE elasticitet
svDF en skatts styreffekt som avgörs av efterfrågans pris- och inkomstkänslighet
svRETE priselasticitet

svTE eutrofiering
svDF förändring mot ett tillstånd med ökad växtnäringstillgång (bara kväve och fosfor brukar behandlas) samt de biologiska och biokemiska effekterna av den ökade växtnäringstillgången

svTE fungicid
svDF ämne som kan döda svampar
svAN Inom jordbruket används olika fungicider som betningsmedel mot utsädesburna svampar och för bekämpning av potatisbladmögel. Inom trädgårdsodlingen utnyttjas fungicider mot gråmögel på trädgårdsväxter, både före och efter skörd av frukt och grönsaker. Medlen används också i skogsplantskolor mot skyttesvampar.

svTE fånggröda
svDF gröda som sås in i en annan gröda eller direkt efter skörd av huvudgrödan i syfte att fånga upp kväve i marken som frigörs efter skörd av huvudgrödan

svTE försiktighetsprincipen
svFK Tillämpas på kemikalieområdet och innebär att den som hanterar eller importerar en kemisk produkt skall vidta de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som behövs för att hindra skada på människa eller miljö redan vid en välgrundad misstanke om att sådana skador kan uppkomma.

svTE gödselmedel
svFK Utgörs av främst handelsgödsel och stallgödsel.

svTE handelsgödsel
svUPTE makronäringsämnen
svUPTE mikronäringsämnen
svUPTE sammansatta handelsgödselmedel
svDF kemiskt framställt gödselmedel
svAN De i gödselmedel ingående ämnena delas vanligen upp i makro- och mikronäringsämnen samt spårämnen. Kväve, fosfor och kalium är makronäringsämnen, medan magnesium, kalcium, natrium och svavel räknas till mikronäringsämnena. Spårämnen är t.ex. bor, mangan, koppar. På marknaden finns ett stort antal enkla och sammansatta gödselmedel. Sammansatta handelsgödselmedel består av två eller flera av makronäringsämnena, dvs. NP, NK, PK, NPK.

svTE herbicid
svDF den verksamma substansen i kemiska preparat för bekämpning av växter
svAN Herbicider kan vara selektiva, dvs. verka mot vissa arter medan andra skonas, eller icke selektiva, med verkan mot nästan all vegetation.

svTE insekticid
svDF kemiskt medel för bekämpning av insekter

svTE internalisering
svFK Innebär att kostnader till följd av externa effekter görs synliga och sedan inkluderas i skadeorsakarens kalkyl.

svTE jordbruksmark
svDF åkermark plus betesmark
svRETE betesmark, åkermark

svTE betesmark
svDF mark som används eller lämpligen kan användas till bete och som inte är lämplig att plöja
svRETE åkermark

svTE kostnadseffektivitet
svFK I miljöpolitiken innebär kostnadseffektivitet att ett givet mål skall nås till lägsta möjliga kostnad eller för en given kostnad skall största möjliga miljönytta nås. […] Analys av kostnadseffektivitet skiljer från samhällsekonomisk eller välfärdsekonomisk analys där miljönyttan i kronor ställs mot kostnaden i kronor. Nettot av dessa avgör om en åtgärd eller ett policyförslag skall rekommenderas eller inte.

svTE kvävefixering
svDF process som sker i mark och vatten med hjälp av kvävebindande bakterier
svAN Vid processen omvandlas luftens kväve till nitrat/ammonium, som därefter kan tas upp av växterna.

svTE rotzonsutlakning
svSYTE bruttoutlakning
svFK Med rotzonsutlakning eller bruttoutlakning avses kväve som transporterats ner förbi rotzonen. Kvävet kan därefter inte längre tas upp av växterna och är inte längre möjligt att påverka med olika odlingsåtgärder. Under rotzonen transporteras kväve antingen ner till grundvattnet eller till ett dräneringssystem för vidare transport ut i diken och vattendrag.

svTE kväveutlakning
svSYTE kväveläckage
SA från jordbruksmark
svUPTE antropogen kväveurlakning
svUPTE bakgrundsutlakning
svRETE retention, rotzonsutlakning
svFK En viss utlakning är oundviklig från all typ av mark oberoende av om det bedrivs jordbruk eller inte, vilket vanligen benämns bakgrundsutlakning. Under stora delar av året kan växter tillgodogöra sig nedfallet av kväve från luften (kvävedeposition). Det gäller dock inte under vinterperioden. Kvävenedfallet kan bidra till utlakningen. Kväveutlakningen som förorsakas av mänsklig aktivitet benämns vanligen antropogen. Den antropogena kväveutlakningen eller nettoutlakningen från jordbruksmarken beräknas som rotzonsutlakningen minus bakgrundsutlakningen. Eftersom det deponerade kvävet även härrör från andra aktiviteter än jordbruket dras vanligen också en mindre del av utlakningen ifrån för att erhålla den antropogena utlakningen.

svTE markkartering
svDF provtagning och analys av växtnäringsinnehållet, pH (kalktillståndet) i jorden, jordart och mullhalt samt upprättande av karta eller protokoll där analysresultaten kan relateras till provtagningsplatsen på fältet

svTE mineralisering
svDF nedbrytning av markens förråd av organiskt kväve varigenom nitratkväve och ammoniumkväve frigörs

svTE nitrifikation
svDF bakteriell process där ammoniumkväve oxideras först till nitrit och sedan vidare till nitrat
svAN Nitrifikationen har stor ekologisk betydelse i marken. Växter kan utnyttja nitrat men också ammonium som kvävekälla.

svTE optimal gödsling
svSYTE optimal kvävegiva
svDF den gödslingsinsats där skördevärdet för det sist insatta kilot är lika stort som kostnaden för insatsen (ekonomiskt optimal gödsling)

svTE PM-index
svSYTE produktionsmedelsprisindex
svFK Mäter prisutvecklingen på produktionsmedel som används i jordbruket.

svTE PPP
svSYTE principen om att förorenaren skall betala
enTE polluter-pays-principle

svTE priselasticitet
svDF mått på efterfrågans priskänslighet och ges av den procentuella ändringen i efterfrågan vid en prisförändring på en procent
svAN Miljöskatternas påverkan på användningen av handelsgödsel och bekämpningsmedel kan uttryckas som en elasticitet, dvs. en procentuell minskad efterfrågan som en följd av en prisökning.

svTE produktvalsprincipen
svSYTE substitutionsprincipen
svSYTE utbytesprincipen
svFK Produktvalsprincipen innebär att skadliga kemiska ämnen skall ersättas med mindre skadliga eller ofarliga produkter när så är möjligt. Att tillämpa nya tekniska lösningar som inte innebär att kemikalier måste användas är också en viktig tillämpning av principen.

svTE retention
svDF processer som påverkar variationen i kvävekoncentrationen i vatten såsom denitrifikation, biologisk produktion, fastläggning, sedimentering och mineralisering
svAN Antropogen kväveutlakning från jordbruksmarken minus retention = jordbrukets antropogena kvävebelastning på havet.

svTE rotzon
svDF den nivå i marken dit växternas rötter når (ca 1 meters djup)

svTE stallgödsel
svDF organiskt gödselmedel som består av träck, urin, vatten och strömedel i olika proportioner
svAN Grovt räknat brukar man dela in stallgödseln i urin-, flyt-, klet-, fast- och djupströgödsel.

svTE styrmedel
svUPTE normativa styrmedel
svUPTE ekonomiska styrmedel
svUPTE informativa styrmedel
svUPTE fysiska styrmedel
svDF verktyg som stat, kommun m.fl. förfogar över för att påverka beteendet hos näringsliv, privatpersoner och offentlig sektor
svAN Styrmedlen kan grovt indelas i kategorierna normativa, ekonomiska, informativa och fysiska (SOU 2000:52). Normativa styrmedel är lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter etc. som exempelvis anger hur något skall göras, vad som inte är tillåtet och gränsvärden. Ekonomiska styrmedel är ett samlingsbegrepp för marknadsbaserade instrument som miljöskatter och avgifter, överlåtbara utsläppsrätter samt panter, bidrag, subventioner, avdragsmöjligheter och ersättning för utförda miljötjänster. Informativa styrmedel kan användas för att påverka ett särskilt beteende utan att några krav på faktiska förändringar ställs. Hit räknas också rådgivnings- och informationsaktiviteter samt försöks- och utvecklingsverksamhet. De fysiska styrmedlen är fysiska ramar för möjliga val. Exempelvis kan fysiska anläggningar som infrastruktur underlätta eller försvåra ett visst beteende.

svTE täckningsbidrag
svSYTE TB
svFK Avspeglar lönsamheten för olika produktionsgrenar i jordbruket. För täckningsbidrag finns tre nivåer, TB 1, TB 2 och TB 3. TB 1 avser intäkter minus rörliga särkostnader med undantag för underhålls- och räntekostnader. TB 2 är TB 1 minus underhålls- och räntekostnader som utgör rörliga särkostnader. TB 3 är TB 2 minus arbete och avskrivning och ränta på egna specialmaskiner och byggnader.

svTE växtnäringsbalans
svDF balans som upprättas mellan tillförsel och bortförsel av växtnäringsämnen på fält-, gårds-, regions- eller landsnivå

svTE växtskyddsmedel
svDF verksamma ämnen och preparat innehållande ett eller flera verksamma ämnen som används för att skydda växter eller växtprodukter mot skadliga organismer eller förhindra verkningar av sådana organismer
svAN De kan fungera på många olika sätt, t.ex. genom att döda skadegörarna eller genom att skapa en fysisk barriär, verka repellerande, reglera växternas tillväxt osv. Växtskyddsmedel används i bl.a. jordbruk, trädgårdsskötsel samt i viss utsträckning inom skogsbruket och privata trädgårdar.
svRETE bekämpningsmedel, biocider

svTE åkermark
svDF den mark som används eller lämpligen kan användas till växtodling eller bete och som är lämplig att plöja
svRETE jordbruksmark
