﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 1757
Titel Skatt på avfall idag och i framtiden
Titel.kortform Skatt på avfall idag och i framtiden
Titel.dokumentnr SOU 2002:9
Titel.överordnad
Utgivningsår 2002
Utgåvenr
Ställe Ordlista, s. 377--386
ISBN-kod
ISSN-kod
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Finansdepartementet
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE aerob behandling
svDF behandling av organiskt avfall med tillgång till syre, exempelvis kompostering

svTE anaerob behandling
svDF behandling av organiskt avfall utan tillgång till syre, exempelvis rötning

svTE avfall
svDF varje föremål, ämne eller substans som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med (15 kap. 1 § miljöbalken)

svTE avfallsbehandling
svDF återvinning eller bortskaffande av avfall

svTE avfallshantering
svDF verksamhet eller åtgärd som utgörs av insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall (15 kap. 3 § miljöbalken)

svTE avfallsförbränning
svDF behandling där avfallet förbränns och den värme som frigörs tas tillvara
svAN Värmen används i huvudsak till uppvärmning och distribueras i fjärrvärmenät. Värmen kan också användas till att producera el eller högtrycksånga.

svTE biobränsle
svDF bränsle som kommer från växtlighet
svAN Till biobränsle räknas olika former av ved, hyggesrester, ”energiskog”, halm, m.m. Torv räknas normalt inte som biobränsle.

svTE biogas
svSYTE deponigas
svDF gas som bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material, huvudsakligen bestående av metan och koldioxid

svTE biologisk behandling
svDF behandling där avfall bryts ner biologiskt för att ge en slutprodukt som är tillräckligt ren för att användas till jordförbättring eller liknande, exempelvis kompostering och rötning

svTE bortskaffande av avfall
svDF behandlingsformer där material, näringsämnen och energi från avfallet inte utnyttjas, t.ex. deponering och förbränning utan energiutnyttjande

svTE brännbart avfall
svDF avfall som brinner utan energitillskott efter det att förbränningsprocessen startat
svRETE organiskt avfall

svTE bygg- och rivningsavfall
svDF avfall som uppkommit vid nybyggnad, tillbyggnad, renovering, ombyggnad eller rivning av byggnad

svTE deponering
svDF kontrollerad uppläggning av avfall på en särskild plats

svTE deponi
svDF kontrollerat upplag för avfall som inte avses flyttas

svTE deponicell
svDF del av deponi avdelad mot kringliggande områden, ofta ämnad för en viss typ av avfall

svTE dioxin
svFK Samlingsnamn för ca 240 organiska föreningar, varav 17 stycken är mycket giftiga och anrikas i fettvävnad. De innehåller klor eller brom.

svTE emission
svDF utsläpp av ämnen, till exempel svaveldioxid till luft eller ammonium till vatten
svAN Kan också vara buller och lukt.

svTE energibärare
svUPTE energiråvaror
svFK Är här samma sak som energiråvaror
svEX Råolja i oljekällan, kol i kolgruvan, ved i skogen etc.

svTE icke förnybara energibärare
svUPTE fossila bränslen
svFK är liktydigt med fossila bränslen
svEX Olja och kol.

svTE EO 1
svSYTE lätt eldningsolja
svFK Används bl.a. till värmeproduktion i vanliga villapannor. EO 2--5 är tyngre eldningsoljor; används bl.a. till energiproduktion i stora anläggningar.

svTE EO 5
svFK EO 5 är den tyngsta eldningsoljan och den som används mest.

svTE eten-ekvivalenter
svFK Eten är en gas som hör till gruppen lättflyktiga organiska kolväten (VOC). Total mängd sådana kolväten kan sammantaget mätas som motsvarande eten, i s.k. eten-ekvivalenter.

svTE övergödning
svSYTE eutrofiering
svFK Övergödning innebär att näringsämnen som kväve och fosfor tillförs våra sjöar och vattendrag via bl.a. förorenat avloppsvatten. Ofta uppstår s.k. algblomning med grönt eller grumligt vatten som följd. Den ökade tillväxten av alger leder i sin tur till att det döende algmaterialet kommer att tära på bottenvattnets syre när det bryts ned, vilket kan leda till akut syrebrist så att olika fiskarter försvinner.
   Eutrofierande ämnen är bl.a. växtnäringsämnen och organiska ämnen.

svTE farligt avfall
svDF avfall som t.ex. är giftigt, cancerframkallande, explosivt eller brandfarligt

svTE flygaska
svDF förbränningsavfall som transporteras med förbränningsgaserna

svTE försurning
svFK Försurning innebär att sura ämnen (svaveldioxid, saltsyra, m.m.) leder till en försurning (pH-sänkning) i miljön.

svTE GROT
svFK Grenar och toppar från träd som används som bränsle. Utvinns som biprodukt i skogsbruket där stamvirket är den huvudsakliga produkten.

svTE grovsopor
svSYTE grovavfall
svDF hushållsavfall som är tungt eller skrymmande

svTE hushållsavfall
svDF avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet
RF 15 kap. 2 § miljöbalken

svTE icke branschspecifikt industriavfall
svSYTE icke branschspecifikt avfall
svDF avfall från industrier som uppkommer oavsett tillverkningsprocess
svAN Avfall bestående av kasserade produkter, varor, förpackningar och annat avfall som inte är en direkt följd av produktionsprocessen eller verksamheten.

svTE icke brännbart avfall
svDF avfall som inte kan förbrännas även om energi tillförs
svEX Sten och metaller.

svTE industriavfall
svFK Omfattar icke branschspecifikt industriavfall (förbrukningsavfall) och branschspecifikt industriavfall (produktionsavfall).
svRETE produktionsavfall, icke branschspecifikt industriavfall
RIFR Extensionell definition!/HNI

svTE industrins förbrukningsavfall
svDF avfall som inte är en direkt följd av produktionsprocessen
svRETE icke branschspecifikt industriavfall
svAN Förpackningar, oljeavfall m.m. Motsvarar ungefär begreppet icke branschspecifikt industriavfall.

svTE inert avfall
svDF avfall som inte kan ge upphov till störande reaktioner med ämnen det kommer i kontakt med, exempelvis sten och grus

svTE insamling
svDF uppsamling, sortering eller blandning av avfall för vidare transport

svTE koldioxidekvivalenter
svFK När man viktar ihop olika gasers bidrag till växthuseffekten brukar man uttrycka varje gas bidrag i form av koldioxidekvivalenter. För koldioxid är faktorn 1, för metan ungefär 21, då koldioxidekvivalenter beräknas i ett hundraårsperspektiv.

svTE kompostering
svDF biologisk behandling där organiskt avfall bryts ner under förbrukning av syre
svRETE aerob behandling, rötning
svAN Som produkt erhålls en kompost som kan användas som jordförbättringsmedel.

svTE konsumtionsavfall
svDF avfall som uppstår vid användning och förbrukning av konsumtions- och kapitalvaror, även i samband med tjänster
svRETE hushållsavfall, icke branschspecifikt industriavfall
svAN Till konsumtionsavfall hör hushållsavfall, icke branschspecifikt industriavfall, bygg- och rivningsavfall, park- och trädgårdsavfall, slam från reningsverk samt avfall från bilskrotning.

svTE konventionellt avfall
svDF avfall som inte är en direkt följd av en industriell produktionsprocess

svTE kraftvärmeverk
svSYTE KVV
svDF energianläggning där värme produceras med samtidig generering av el

svTE lakvatten
svDF vätska (t.ex. regnvatten) som rinner genom, tränger ut ur eller innehålls av avfall under deponering, mellanlagring eller transport

svTE livscykelanalys
svSYTE LCA
svDF standardiserad metod för att bedöma miljöpåverkan från en produkt, tjänst eller process i ett ”från vaggan till graven”-perspektiv

svTE lättnedbrytbart organiskt avfall
svSYTE lättnedbrytbart avfall
svDF organiskt avfall som är lämpligt att behandla genom rötning och kompostering, t.ex. matrester, restaurangavfall, slakteriavfall
svEX Exempel på organiska avfall som inte är lämpliga att röta är papper och trä. Större delen av det lättnedbrytbara avfallet är också brännbart avfall.

svTE materialåtervinning
svDF användning av material från avfall
svAN Det kan vara inert material som används i konstruktioner, papper som används för nytillverkning av papper, plast som ersätter jungfrulig plast, metaller som återanvänds i metallindustri, näringsämnen som används i jordbruk m.m.

svTE miljökostnad
svFK En ekonomisk värdering av emissioner. Denna värdering ska spegla den kostnad som emissionen innebär för samhället.

svTE organiskt avfall
svDF avfall som innehåller organiskt bundet kol
svEX Exempel på organiska material är matrester, gödsel, trädgårdsavfall, papper, trä, plast, olja, m.m.
svAN Omfattar brännbart och lättnedbrytbart organiskt avfall.

svTE park- och trädgårdsavfall
svDF vegetabiliskt avfall samt jord och sten från normal skötsel av parker och trädgårdar (även hushållens trädgårdar)

svTE producentansvar
svFK Innebär att de som tillverkar, säljer eller importerar varor eller förpackningar har ett ansvar att de samlas in, transporteras bort, återvinns, återanvänds eller bortskaffas på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt när de blivit till avfall.

svTE produktionsavfall
svSYTE branschspecifikt industriavfall
svDF avfall som uppkommer som en direkt följd av tillverkningsindustrins produktion
svAN Det kan vara spill och kassationer, men också det avfall som genereras när luft- och vattenutsläpp renas.

svTE reaktorrötning
svFK En form av biologisk behandling av lättnedbrytbart organiskt avfall. Rötningen sker i frånvaro av syre i slutna behållare. Biogas bildas och kan tas tillvara.

svTE rökgas
svFK Vid förbränning bildas rökgas då materialet brinner.

svTE rökgaskondensering
svFK Innebär att rökgasen kyls ned så att fukten i gasen kondenserar ut. Nedkylningen kan ske genom vatteninsprutning eller i olika värmeväxlare som kyler gasen.

svTE rötcell
svFK En form av biologisk behandling av lättnedbrytbart organiskt avfall. Rötningen sker i frånvaro av syre i en grop (cell). Enligt LSA räknas cellrötning som deponering.

svTE rötning
svDF biologisk behandling där organiskt avfall bryts ned i anaerob miljö, dvs. utan tillgång till syre
svRETE anaerob behandling
svAN Som produkter erhålls en brännbar biogas samt en kompostliknande rötrest med stort innehåll av näringsämnen som kan användas som jordförbättringsmedel.

svTE sopor
svFK Ordet används inte av avfallsbranschen eller i lagstiftningen. Däremot används det i Energimyndighetens energistatistik och avser där avfall som förbränns i avfallsförbränning för utvinning av energi.

svTE slagg
svUPTE slaggrus
svDF material som inte är brännbara eller inte förångas vid förbränning, t.ex. glas, porslin, järnskrot och stenliknande material (grus m.m.)
svAN Sedan större föremål samt metallrester sorterats bort och materialet siktats får man slaggrus.

svTE svaveldioxid
svSYTE SO&#x2082;
svFK Svaveldioxid bildas då svavelhaltiga material förbränns. Gasen är starkt sur. Svavel finns i t.ex. olja, kol, gummidäck, m.m.

svTE system
svFK System är något som består av flera olika delar, vilka är beroende av varandra.

svTE systemanalys
svDF metod att systematiskt och med strikt logik beskriva och analysera sammansatta system
svRETE livscykelanalys, system
svAN Betecknar här i första hand LCA-analyser.

svTE systemgränser
svFK Systemgränserna beskriver vad som ingår respektive inte ingår i det system som studeras.
svRETE system

svTE tillsyn
svDF kontroll från myndighet över verksamhet som bedriver viss verksamhet

svTE tunnelkompostering
svDF biologisk behandlingsmetod för lättnedbrytbart organiskt avfall
svAN Sker med god syretillförsel i tunnlar som ger hög temperatur och effektiv nedbrytning året runt. Är ett exempel på sluten kompostering.

svTE täckning
svDF material, ofta i flera lager, för att dränera lakvatten, förhindra regnvatten att tränga ner i en deponi och ibland för att hindra avfallet att blåsa iväg
svAN Mellantäckning läggs mellan lager av avfall, sluttäckning i ett tjockare lager överst, ibland med en avslutande plantering.

svTE VOC
svFK VOC består av flyktiga organiska ämnen (på engelska volatile organic compounds). I begreppet ingår olika lätta kolväten som i normala temperaturer är flyktiga/gasformiga. VOC är fotooxidantbildande och bidrar därmed till bildning av marknära ozon.
enTE volatile organic compound
enSYTE VOC

svTE värmeverk
svBT VV
svDF energianläggning där värme produceras, vanligen till fjärrvärmenät

svTE värmevärde
svDF den mängd värme som maximalt kan utvinnas vid fullständig förbränning

svTE växthuseffekt
svFK Växthuseffekten innebär att olika gaser i atmosfären skapar ett ”växthustak” over jorden som gör att temperaturen förväntas öka. De mest omtalade växthusgaserna är koldioxid från fossila bränslen, och metan som uppstår vid deponering av organiskt avfall. Man brukar vikta ihop olika växthusgaser till koldioxidekvivalenter. 1 kg metan har då ungefär 20 gånger så stor växthuseffekt som koldioxid

svTE återvinning av avfall
svDF behandlingsformer där material, näringsämnen eller energi från avfall tas tillvara

svTE öppen kompostering
svDF biologisk behandlingsmetod för biologiskt lättnedbrytbart avfall
svAN Sker med god syretillförsel utomhus.
