﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 2898
Titel Långtidsutredningen 1999/2000. DEL II: En ansats att bedöma om utvecklingen är hållbar
Titel.kortform Långtidsutredningen 1999/2000
Titel.dokumentnr SOU 2000:7
Titel.överordnad Excerpter ur Statens offentliga utredningar (SOU)
Utgivningsår 2000
Utgåvenr
Ställe 
ISBN-kod
ISSN-kod
Bakgrund
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Finansdepartementet. Långtidsutredningen
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE alternativkostnad för uttömning
svDF värdet av att ha kvar en naturresurs i jordskorpan

svTE användningskostnad
svDF kostnaden för att minska tillgängligheten av en resurs i framtiden

svTE avskogningen
svFK Innebär omvandling av naturlig skogsmark till annan användning.

svTE betalningsviljestudie
svDF studie i vilken individer tillfrågas om deras betalningsvilja för en vara eller tjänst som saknar marknadspris

svTE biologisk mångfald
svSYTE biodiversitet
svFK Utgörs av livet på jorden i sin helhet och i alla dess former. Ofta talar man om biologisk mångfald på tre olika nivåer; mångfalden på ekosystemnivå, mångfalden av arter, inklusive samspelet mellan arter samt genetisk variation inom och mellan enskilda bestånd.

svTE biotop
svDF den yttre värld i vilken ett visst växt- eller djursamhälle hör hemma, och det är biotopens egenskaper som bestämmer vilket samhälle som kommer att finnas där

svTE BOD7
svFK Ett mått på mängden syre som behövs vid nedbrytning av organiskt material under en sjudagarsperiod. En hög BOD7-nivå leder till en låg syrehalt i vattnet, vilket kan skada växter och djur.
enUPTE biological oxygen demand
enUPTE BOD

svTE brukarvärden
svDF värden som är förknippade med att direkt bruka eller använda en resurs

svTE Brundtlandkommissionen
svFK Tillsattes 1983 av FN:s generalförsamling och leddes av Gro Harlem Brundtland. Kommissionen lämnade sitt betänkande, ”Our Common Future”, 1987 i vilken strategier för en hållbar utveckling behandlades.

svTE CFC
svSYTE klorfluorkarboner
svSYTE freoner
svFK Liksom vissa andra syntetiska gaser som HCFC och trikloretan, bryter de ned ozonskiktet, vilket medför en kraftig ökning av UV-strålning på jorden. Ämnena har utnyttjats i värmepumpar och kylskåp, som drivgas i sprayförpackningar, vid cellplasttillverkning, vid kemtvätt och som avfettningsmedel.

svTE CLRTAP
svFK En förkortning för konventionen för långväga gränsöverskridande luftföroreningar.

svTE COD
svSYTE kemiskt syreförbrukande ämnen
svFK Detta är ett mått på den mängd syre som behövs för en fullständig kemisk nedbrytning av organiska substanser i vatten.
enTE chemical oxygen demand
enSYTE COD

svTE CV-metoden
svFK Vissa betalningsviljestudier som syftar till att utröna människors värdering av t.ex. en miljöförändring.

svTE diskonteringsränta
svFK Används vid beräkning av framtida kostnader och nyttor till ett nuvärde (värde i dag) och används vid kostnadsnyttoanalys av t.ex. investeringar.

svTE externa effekter
svSYTE externaliteter
svSYTE extern kostnad
svDF effekter vid sidan av dem som ligger till grund för ett beslut
svAN En negativ extern effekt uppstår då ett företag genom utsläpp förorenar luft, mark eller vatten som kan påverka andra verksamheter eller enskilda individer.

svTE flexibla mekanismer
svDF inom det s.k. Kyotoprotokollet (protokoll till klimatkonventionen) former för överföring av tillstånd/rättigheter att släppa ut klimatpåverkande gaser mellan konventionsparter, t.ex. handel med utsläppsrätter

svTE flyktiga organiska ämnen
svFK Bidrar till uppkomsten av marknära ozon, vilket kan ha negativ inverkan på växtlighet och människors hälsa. Utsläppen härrör bland annat från biltrafik, bostadsuppvärmning och avdunstning av bensin och lösningsmedel.

svTE förnybara resurser
svDF resurser som kan reproduceras
svEX Skog, fisk, ren luft och rent vatten.

svTE Försiktighetsprincipen
svFK Innebär enligt Riodeklarationen ”att om det föreligger hot om allvarlig eller oåterkallelig skada, får avsaknaden av full vetenskaplig bevisning inte användas som ursäkt för att skjuta upp kostnadseffektiva åtgärder för att förhindra miljöförstöring”.

svTE Gini-koefficienten
svFK Kan sägas visa hur stor inkomstskillnad det är mellan två slumpmässigt valda individer/hushåll.

svTE handelsbalansnetto
svDF resultatet av en sammanställning av ett lands export och import av varor

svTE humankapital
svDF människors kunskaper, färdigheter och andra fysiska och psykiska egenskaper som bidrar till produktionsförmågan, vilka förvärvats genom investeringar i utbildning, hälsovård etc.

svTE icke-förnybara resurser
svDF resurser som inte kan reproduceras när de en gång utvunnits ur naturen
svEX Mineraler och metaller.

svTE in situ-värde
svDF det marginella värdet av den befintliga resursstocken
svAN Internalisera är styrning som tvingar eller ger incitament till beslutsfattare att ta hänsyn till konsekvenser för andra.

svTE internalisering av miljöeffekter
svFK Kan ske genom bl.a. införande av miljöskatter eller miljöavgifter. Genom internalisering görs de externa effekterna interna.

svTE irreversibel
svFK Inom naturvetenskapen: en process som inte i varje punkt är omvändbar. Begreppet kan också användas för att beteckna en samhällelig eller teknisk utveckling där det för varje gjort val finns få eller inga möjligheter att ”återvända”.

svTE justerad nettonationalprodukt
svFK Används i denna Långtidsutredning som ett mått på hållbar utveckling och definieras som konsumtion justerad för värdet av nettoförändringar i realkapital, värdet av naturkapitalstocken, värdet av miljöskador samt handelsbalansnettot.

svTE Klimatkonventionen
svFK FN:s ramkonvention om klimatförändringar som undertecknades av drygt 150 länder i samband med den konferens om hållbar utveckling som hölls i Rio de Janeiro 1992.

svTE klimatpåverkande gaser
svDF gaser som leder till en ökning av växthuseffekten
svAN Främst utgörs dessa av koldioxid, metan, dikväveoxid (lustgas), fluorkolväten, perfluorkolväten samt svavelhexafluorid.

svTE kollektiv vara
svFK Karaktäriseras av att en persons konsumtion av varan (eller nyttigheter) inte minskar andra personers möjligheter att dra nytta av densamma. Det kan också vara omöjligt, eller förbundet med stora kostnader, att hindra någon från att få tillgång till den kollektiva varan.

svTE kolmonoxid
svFK En lukt- och färglös gas som bildas vid ofullständig förbränning i en bensinmotor, t.ex. vid tomgång och höga varvtal. Vid kallstart är halten särskilt hög. Påverkar människans hjärt- och kärlsystem.

svTE kolsänka
svDF varaktig ökning av koldioxidupptaget i skog och mark till följd av växternas fotosyntes

svTE konsumentöverskottet
svDF det värde en person tillmäter en vara eller en resurs utöver marknadspriset

svTE konsumtionsperspektiv
svFK Beskriver här vilka realekonomiska effekter (t.ex. till följd av en miljöförändring) som påverkar årets produktionsresultat, oavsett när i tiden de orsakades. Används vid justering av nationalräkenskaper.

svTE kostnadseffektivitet
svDF läge då ett givet mål uppnås till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad

svTE kostnadsintäktsanalys
svFK En teknik för att identifiera och kvantifiera de intäkter och de kostnader som uppstår för samhället när t.ex. ett projekt genomförs. Framtida kostnader och intäkter diskonteras till ett värde i dag, s.k. nuvärde.

svTE kretsloppsanpassning
svDF anpassning till återanvändning och återvinning av material som annars skulle ha blivit avfall
RF Långtidsutredningen

svTE kritiska belastningsgränser
svDF den nivå där ingen negativ effekt uppstått, men där ytterligare en liten tillförd mängd kan ge upphov till negativa effekter i form av långvariga och allvarliga skador

svTE kvasi-optionsvärdet
svFK Uppstår till följd av osäkerhet om framtiden och innebär att det finns ett värde i att hålla flera möjligheter öppna.

svTE kväveoxider
svFK En grupp gaser bestående av kväve och syre som bildas vid förbränning. I fuktig luft omvandlas kväveoxider till salpetersyra, vilket faller ned som surt regn.

svTE Kyotoprotokollet
svFK Antogs 1997 och är ett resultat av förhandlingar inom klimatkonventionen och innebär bl.a. att ett bindande åtagande har fastställts för industriländerna att minska utsläppen av växthusgaser med 5,2 procent från 1990 års nivå till perioden 2008--2012.

svTE köpkraftsjusterad
svFK Innebär att t.ex. BNP justeras, för att eliminera skillnader i prisnivå mellan länder. Efter en sådan justering kan en real jämförelse mellan länder göras, dvs. den mängd varor och tjänster som produceras i olika länder kan jämföras.

svTE marginalkostnadsprissättning
svFK Innebär att priset på en vara sätts utifrån vad det kostar att producera ytterligare en enhet av denna vara.

svTE marknadsmisslyckande
svSYTE marknadsimperfektion
svDF marknadssituation med ineffektiv resursfördelning pga. att det t.ex. saknas marknader för vissa varor och tjänster

svTE marknära ozon
svDF ozon som finns i marknära luftlager och kan inverka negativt på växtlighet och på människors hälsa
svAN Utsläpp av kväveoxider och kolväten har medfört ökad bildning av ozon i den lägre atmosfären.

svTE miljöavgift
svFK Miljöavgiftens syfte är det samma som miljöskattens, men till skillnad från denna är en avgift ”öronmärkta” för en viss användning och återförs i någon form till det kollektiv som har erlagt avgiften.

svTE Miljökuznetskurvan
svFK Visar sambandet mellan inkomst eller BNP per person och miljöpåverkande utsläpp i form av ett upp- och nedvänt U. Detta innebär att vid en låg nivå på inkomst eller BNP per person ökar utsläppen i takt med ökande inkomst i ett land. Vid en viss nivå på inkomst eller BNP per person tenderar emellertid utsläppen att minska när inkomsten fortsätter att öka.

svTE miljöresurs
svDF luft, vatten, skogsekosystemet och jordbruksekosystemet
RIFR Extensionell definition./HNI

svTE miljöskatt
svFK Miljöskatter syftar till att ”vrida” priser rätt, så att priserna avspeglar värdet eller kostnaden för de miljöeffekter som uppstår vid konsumtionen eller produktionen av varan eller tjänsten (dvs. internalisera de externa effekterna). En skatt är en allmän inkomst till statskassan.

svTE monetär
svFK Innebär att värdet uttrycks i termer av pengar.

svTE Montrealprotokollet
svFK Ett åtgärdsprogram för avveckling av ozonnedbrytande ämnen för de anslutna parterna. Sverige ratificerade Montrealprotokollet 1988.

svTE naturkapital
svDF de samhällsekonomiska värden som utgörs av ekosystemen skog, jordbruksmark, sötvatten och vatten, samt tillgången till ändliga resurser

svTE naturresurs
svDF resurs som utvinns för ekonomisk vinning
svEX Metaller, fossila bränslen, fisk, vilt, bär och svamp.

svTE nettonationalprodukt
svSYTE NNP
svDF BNP minus förslitning av kapital
RIFR Operationell definition!/HNI

svTE optimeringsmodeller
svFK Innebär att ett visst värde maximeras eller minimeras under förutsättning att ett antal restriktioner uppfylls.

svTE optionsvärdet
svDF den nytta människor finner i att en resurs sparas, trots att hon inte tänker utnyttja den i dag

svTE Ozonuttunnande
svFK Är t.ex. utsläpp av freoner.
svRETE CFC

svTE produktionsperspektiv
svFK Omfattar här de realekonomiska effekter av t.ex. en miljöförändring som årets aktiviteter kan ge upphov till i år och i framtiden. Används i samband med justering av nationalräkenskaper.

svTE realekonomiska effekter
svFK Utgörs här av de effekter som påverkar ekosystemens produktivitet och därmed åsamkar faktiska ekonomiska konsekvenser

svTE realkapital är den produktionsapparat som består av maskiner, byggnader, transportmedel, vägar, m.m.

svTE Riodeklarationen
svFK Antogs vid FN-konferensen om miljö och utveckling 1992 och lägger fast ett antal grundläggande principer både vad gäller miljö och utvecklingsarbete inom länder och mellan länder.

svTE Romfördraget
svFK Ligger till grund för Europeiska gemenskapen. Undertecknandet skedde i Rom 1957, men ändringar har därefter skett genom bestämmelser i nya fördrag.

svTE rödlistade arter
svDF arter som är akut hotade, sårbara, sällsynta eller hänsynskrävande
svAN Rödlistorna tillhandahålls av artdatabanken.

svTE samhällsekonomisk kostnad
svFK Inkluderar, förutom privatekonomiska kostnader, även kostnader för de externa effekterna.

svTE signifikant
svDF som kan säkerställas med hjälp av statistiska metoder

svTE skogslager
svDF värdet av skogens virkesstock (virkesförråd)

svTE svaveldioxid
svFK En gas bestående av svavel och syre som bildas vid förbränning av svavelhaltiga bränslen som svartlut och olja. I kontakt med fuktig luft omvandlas svaveldioxid till svavelsyra. Utsläppet bidrar till försurningen.

svTE transaktionskostnad
svDF kostnad för beräkningar, underlag och avtal som ligger till grund för själva transaktionen
svAN Som exempel kan nämnas växlingskostnader, juridiska kostnader för kontrakt och avtal samt transportkostnader.

svTE undvikandekostnad
svDF kostnad för att undvika miljöproblem

svTE utsläppsrätt
svSYTE utsläppskvot
svDF definierad delmängd av den totalt tillåtna utsläppsmängden i ett land som fastställs av staten
svAN Staten kan ge bort eller sälja utsläppsrätter till olika aktörer som bidrar till utsläppen, vilka i sin tur köper och säljer rätter/kvoter av varandra i syfte att få till stånd kostnadseffektiva utsläppsminskningar.

svTE utvinningskostnad
svDF produktionskostnaden för att utvinna en naturresurs

svTE välfärdsekonomiska effekter
svDF värde människor finner i en god miljö utöver de rena produktionsminskningar miljöproblemen för med sig (dvs. de realekonomiska effekterna)

svTE växthuseffekt
svFK Uppstår då värmestrålning från jorden absorberas av bland annat koldioxid och vattenånga. Vid ökade utsläpp av koldioxid förstärks växthuseffekten.
