﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 1917
Titel Brand inomhus. Betänkande av brandriskutredningen
Titel.kortform Brand inomhus
Titel.dokumentnr SOU 1978:30
Titel.överordnad Excerpter ur Statens offentliga utredningar (SOU)
Utgivningsår 1978
Utgåvenr
Ställe Bilaga A Begreppsförklaringar och förkortningar, s. 165--168
ISBN-kod
ISSN-kod
SAB-kod Oe
Utgivare.1.urspr.organisation Bostadsdepartementet
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE brandcell
svDF del av byggnad, som är avskild på sådant sätt att en brand kan förhindras sprida sig till annan del av byggnaden under viss tid, bestämd med hänsyn till byggnadens ändamål och höjd
svAN I brandcellens omslutande konstruktioner kan ingå funktionellt betingade delar med mindre brandmotstånd än som svarar mot denna tid, t.ex. fönster och dörrar, om brandens spridning i anslutning till dessa kan hindras genom brandförsvarets ingripande med normal insatstid eller på annat sätt.

svTE brandfarlig vara
svFK Dels gasformig vara som vid en temperatur av +21 °C eller därunder kan antändas och brinna i luft (brandfarlig gas), dels flytande eller halvfast vara med en flampunkt av högst +60°C samt (oavsett flampunkten) dieselolja och eldningsolja (brandfarlig vätska).
   Se vidare SFS 1961:568 och 1973:584.

svTE brandgas
svDF gas utvecklad vid brand, vanligen delvis oförbränd

svTE brandhärdig byggnad
svDF byggnad där skilda verksamheter skall vara åtskilda med konstruktioner, som skall kunna motstå 30 min brandprovning
svAN I en brandhärdig byggnad gäller även krav på ytskikt och beklädnader på tak- och väggytor i utrymningsvägar samt på takytor i övriga utrymmen. Se vidare SBN 1975, kap 37.

svTE regelbunden brandsyn
svDF författningsenlig besiktning av byggnader, upplag eller anläggningar, som är särskilt brandfarliga eller där brand kan medföra fara för ett större antal människor
svAN Regelbunden brandsyn förrättas av brandchef eller av brandbefäl som han förordnar därtill. Andra slag av brandsyn är eldstadsbrandsyn och särskild brandsyn. Se vidare 12--14 S§ brandstadgan (SFS 1962:91).

svTE brandsäker byggnad
svDF byggnad där skilda verksamheter skall vara åtskilda med konstruktioner, som i regel skall kunna motstå 60 min brandprovning, för vissa bärverk dock 90 min
svAN I en brandsäker byggnad gäller även krav på ytskikt och beklädnader på invändiga tak- och väggytor samt på golvbeläggning i utrymningsvägar. Vidare finns restriktioner beträffande användning av brännbart material i bl.a. ytterväggar. Se vidare SBN 1975, kap 37.

svTE cellplast
svSYTE skumplast
svFK Genom tillsats av jäsmedel eller biåsmedel kan plast bilda ett skum med slutna celler, vilka ibland öppnas vid slutbehandlingen. Cellplast kan vara styv eller mjuk (flexibel).
svRETE plast

svTE densitet
svSYTE täthet
svDF massa per volymsenhet
svAN T.ex. kg/m&#x00B3;.
svRETE optisk täthet

svTE exoterm reaktion
svDF reaktion som sker under avgivande av värme

svTE flexibla polyuretanskum
svUPTE kallskum
svFK Flexibla polyuretanskum används främst som möbelstoppningsmaterial och till madrasser. Det finns flera olika typer av flexibla polyuretanskum, t.ex. polyeter, kallskum. Benämningen polyeter härrör från den typ av polyol som används vid framställningen. Polyolen kan vara en polyeter eller en polyester. I förstnämnda fallet erhålls skumplasten ”polyeter”.
   Benämningen ”kallskum” säger inte någonting om materialets sammansättning. Det är en äldre benämning som endast talar om att man inte behöver tillföra någon värme vid avformningen.

svTE gaskromatografi
svDF metod som utnyttjar gasformiga ämnens förmåga att fördela sig på så sätt att de delvis sugs upp av en vätska (t.ex. smält paraffin) på ett adsorbens (t.ex. kiselgur) och delvis bärs vidare av en strömmande gas (t.ex. kväve eller helium). Metoden utmärker sig i jämförelse med andra kromatografiska metoder för en synnerligen stor förmåga att skilja isomererav organiska ämnen (t.ex. kolväten, ketoner och aldehyder). Den används ofta för skiljning av vätskor, vilka då först förgasas.

svTE konvektion
svFK Konvektion innebär att värme överförs i en vätska eller en gas genom att delar med olika temperaturer blandas.

svTE ledning
svFK Ledning innebär att värme överförs genom direktkontakt mellan olika medier eller mellan delar av en kropp med olika temperaturer.

svTE masspektrografi
svUPTE masspektrum
svDF läran om masspektrum, dvs. fördelningen(spektrum) av atomer, molekyler eller molekylfragment med avseende på massa eller kvoten massa/laddning

svTE optisk täthet
svDF mått på den minskning av ljusgenomsläppligheten som kan orsakas av t.ex. förekomst av rök

svTE plast
svDF ett vid användningstemperaturen i regel fast material som oftast är plastiskt formbart genom tryck vid förhöjd temperatur
svAN Plaster består i allmänhet av polymerer, fyllmedel och tillsatsämnen. Polymerer är högmolekylära organiska material vilka ingår i plaster som bärande komponent. Fyllmedel kan utgöras av ballast eller fiberarmering. Tillsatsämnen kan utgöras av färgmedel, mjukningsmedel, stabilisatorer, flamskyddsmedel m.m.

svTE polyestervadd
svDF vadd bestående av den syntetiska textilfibern polyester

svTE polyuretan
svSYTE PUR
svDF polymer där man som råvaror vid framställningen utgår frän en förening av isocyanattyp och en polyol
svAN Isocyanaten reagerar med polyolen och man får en polyuretan.

svTE polyuretanskum
svUPTE polyeterskum
svUPTE polyetercellplast
svFK Polyuretanskum får man genom att under kontrollerade former leda in gas vid reaktionen mellan isocyanat och polyol, eller låta den vid reaktionen bildade gasen vara kvar. Genom valet av isocyanat och polyol avgörs om det blir ett styvt eller ett flexibelt skum.

svTE pyrolys
svDF upphettning utan låga av ett bränn bart material till temperaturnivåer över 200 °C, varvid produkten börjar frigöra brännbara gaser
svAN Vanligen används termen pyrolys bara om sådana fasta ämnen som vid värmepåverkan destilleras och efterlämnar en fast rest i form av kol (trä, papper, bomull etc.). Andra fasta ämnen (naftalen, kamfer) övergår direkt i gasform utan att lämna någon fast rest -- andra åter, t.ex. många termoplaster, smälter till en vätska som efter hand förångas.

svTE specifik area
svDF area per viktsenhet
svAN Exempelvis har en viss mängd trä i form av träull en väsentligt större specifik area än samma mängd massivt trä.

svTE strålning
svFK Strålning innebär att värme överfors mellan ytor (med olika temperaturer) hos kroppar som är skilda åt av ett medium som är genomsläppligt för värmestrålar, t.ex. luft eller glas.

svTE styva polyuretanskum
svFK Styva polyuretanskum används främst för isoleringsändamål. Till viss del används styvt polyuretanskum även som konstruktionsmaterial.

svTE stökiometri
svDF läran om de mängdförhållanden i vilka kemiska ämnen omsätter sig med varandra

svTE termisk tröghet
svDF produkten av densitet, värmekapacitivitet och värmekonduktivitet

svTE termoplaster
svFK Termoplaster är plastiskt formbara vid upphettning och antar sirapsliknande konsistens vid högre temperaturer. Vid avkylning stelnar materialet igen. Processen kan upprepas och om plasten inte värms till så hög temperatur att den börjar sönderdelas, behåller den sina egenskaper.

svTE tändskyddande beklädnad
svDF beklädnad av obrännbart eller annat för ändamålet lämpligt material som vid brandprovning enligt fastställd metod (se statens planverk godkännanderegler 1975:9) under minst 10 minuter hindrar bakomliggande brännbara materials antändning
svAN Se vidare SBN 1975, avsnitt 37:112.

svTE värmeöverföring
svFK Värmeöverföring kan ske genom ledning, strålning och konvektion.
svRETE konvektion, ledning, strålning

svTE ytskikt
svDF den yttre del av en byggnadsdel eller beklädnad som kan bli utsatt för brandpåverkan i ett tidigt skede av en brand

svTE flamsäkert ytskikt (klass I)
svDF ytskikt, som på grundval av provning enligt fastställd metod […] bedöms dels endast i ringa grad medverka till övertändning, dels utveckla rök endast i ringa mängd

svTE flamhärdigt ytskikt (klass II)
svDF ytskikt, som på grundval av provning enligt fastställd metod […] bedöms dels endast i måttlig grad medverka till övertändning, dels inte utveckla rök i stor mängd
RF SBN 1975, avsnitt 37:113

svTE övertändning
svDF skede då en brand, oftast ögonblickligen, övergår från att omfatta enstaka fasta eller lösa inredningsprodukter till att samtidigt omfatta hela rummet
enTE flash-over
